| 1. |
- Aasa, Ulrika, et al.
(author)
-
Personalens hälsa och arbetsmiljö
- 2016. - 2
-
In: Prehospital akutsjukvård. - Stockholm : Liber. - 9789147114740 ; , s. 72-79
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 2. |
- Aasa, Ulrika, et al.
(author)
-
Personalens hälsa och arbetsmiljö
- 2009
-
In: Prehospital akutsjukvård. - Stockholm : Liber. - 9789147084487 ; , s. 33-38
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(author)
-
Fritidspedagogisk undervisning : En fråga om intentionalitet, situations-styrning och inbäddning
- 2021
-
In: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - : Högskolan Dalarna. - 2001-4554. ; 15:1, s. 69-87
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this article is to contribute with knowledge about how teachers in school-age educaredescribe their teaching. Teachers in school-age educare move between two different value systemsas they are in a field of tension between tradition and new educational policy intentions. Writtenreflections from 48 teachers at 31 schools in four municipalities have been analyzed based on whathas been described as necessary teaching elements; intentionality, interactivity and intersubjectivity.The deductive analysis resulted in four themes; Play-oriented teaching, Subject-related teaching,Situation-based teaching and Value-based teaching. The results, based on the study's analyzingconcepts, show that the teacher's control is central to whether the activities that the teachers carryout can be called teaching or not. The results also show that teaching in school-age educare stillcenters around a historical core of play, child focus and adaptation to the situation, even though thishas been supplemented with new educational policy intentions that emphasize teaching andevaluation of childrens’ learning. However, the analyzes also show that teachers in school-ageeducare can move flexibly between the two value systems.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ahlbom, Håkan, et al.
(author)
-
Inspirerar teknikämnet i den svenska grundskolan till högre teknikstudier?
- 2009
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Krisen i tillströmningen till svensk teknikutbildning har uppmärksammats kraftigt av avnämarkategorierna den senaste tiden. Fackföreningen Sveriges Ingenjörer hävdar att om inget görs kommer det år 2020 att fattas 50 000 ingenjörer, vilket motsvarar en fjärdedel av arbetsstyrkan i vid bemärkelse om något mer än ett decennium. I ROSE-rapporten beskrivs ett allmänt ointresse för tekniska och naturvetenskapliga studier bland I-ländernas ungdomar i skarp kontrast till ungdomar i utvecklingsländer. Detta beror på att elevernas väljer utbildning efter värderingar och identiteter, vilket inte tycks uppfyllas av tekniska studier. I föreliggande arbete kommer faktorer för ungdomars studieval att kartläggas. Den svenska grundskolans teknikämne har ett uttalade mål - att utveckla intresse för teknik. Undersökningen vänder sig direkt till eleverna och försöker ge svar på om teknikämnet lever upp till detta mål. De lokala kursplanerna skiljer sig avsevärt och de typer som man kan hitta på skolornas webbplatser är oftast av någon av följande typer: 1. Lokal kursplan som i detalj beskriver vad som skall behandlas årskursvis samt de mål som eleven förväntas uppnå. 2. Nationella kursplanen utan lokala tolkningar eller specifikationer för ämnets genomförande. 3. En synnerligen kort lokal kursplan (mera traditionella ämnen är vanligtvis avsevärt mera specificerade). 4. Ingen kursplan för teknikämnet presenteras överhuvudtaget. Undersökningen tar även hänsyn till lärarnas kompetens inom ämnet och sätter resultatet i relation till bristfällig utbildning. Frågeställningar: Hur kan man genomföra god utbildning i teknikämnet utan kursplan eller endast med den nationella kursplanen möjligen kompletterad med synnerligen rudimentära tolkningar och specifikationer? Hur kan en lärare med bristfällig utbildning inom ämnet genomföra högkvalitativ undervisning och utveckla elevernas intresse? Finns det en korrelation mellan vagt specificerade kursplaner, lärares brister i utbildning, samhällets signaler om att förverkliga personliga mål i samklang med den egna identiteten, samt den mångfacetterade svenska gymnasieskolan, som kan ge svar på varför elever avstår från högre tekniska studier? Vilka är elevernas synpunkter på teknikämnet som inspirationskälla och vad minns man från undervisningen efter någon tid? I vilken mån utvecklade teknikämnet ett tekniskt intresse och gav det i så fall resultat i valet av gymnasieutbildning? Undersökningen är primärt baserad på en fenomenologisk kvalitativ metod med djupintervjuer. I detta arbete kommer pilotintervjuer att redovisas – ett sätt att förfina metoden och senare göra mera omfattande intervjuarbete där egna förutfattade meningar om intervjuobjekten minimeras, informationen renodlas och resultat syntetiseras. Urvalet av intervjuobjekt sker i grundskolans sista år, då eleverna bestämt sig för gymnasieinriktning (oavsett vilket) och därför sannolikt kan ge information om vilka faktorer som inverkade. Urvalet kommer att ske såväl med tanke på kön (teknikutbildning är manligt dominerad) som hemvist (uppväxt på landet eller i tätort) - faktorer som kan ha betydelse i studievalet. Elever från gymnasiets första (och möjligen andra) år kommer att delta i en enkätundersökning för att undersöka om deras teknikintresse har ändrats. Enkäten kommer senare att utnyttjas på intervjuobjekten från grundskolan, när de påbörjat gymnasiala studier, och resultaten jämförs med den tidigare informationen från intervjuerna.
|
|
| 8. |
- Ahmadi, Elena, 1978-, et al.
(author)
-
FRAMFÖR (Framgångsrika företag i Gästrikland) : ett longitudinellt projekt om ledarskap, arbetsmiljö och effektivitet – fördel för både forskning, utbildning och ett hållbart arbetsliv?
- 2016
-
In: Inkluderande och hållbart arbetsliv. - Östersund : Mittuniversitetet. ; , s. 48-48
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Projektbeskrivning: FRAMFÖR har under 15 år bedrivits i Gästrikland i samarbete mellan utbildning och forskning vid Högskolan i Gävle, företagsutvecklare vid kommuner, företag och näringslivsorganisationer. Varje år delas utmärkelsen FRAMFÖR ut till 50 företag. Ambitionen är att uppmuntra framgångsrika företagare och visa upp intressanta exempel på hur framgång kan skapas. Processen startar med att 120 företag (>4 anställda) nomineras utifrån finansiella kriterier (ex. omsättningstillväxt, vinstmarginal). Sedan genomför studenter vid Ekonomprogrammet intervjuer med cheferna för dessa företag. Intervjuerna sker utifrån ett standardiserat frågeformulär kring arbetsmiljö, ledarskap, organisering och effektivitet. Avslutningsvis väljer en jury ut de 50 mest framgångsrika företagen utifrån såväl finansiella kriterier som studenternas intervjuresultat. Projektets trippel helixuppbyggnad (Utbildning, Forskning och, Företag) skapar nyttor för olika intressenter.Utbildningsnyttor: Studenterna får möjlighet till interaktion med företagare i sin direkta närhet. Aktiviteterna underlättar att uppfylla utbildningsmål där flera mål kan uppfyllas med samma aktiviteter. Förståelse för näringslivets förutsättningar samt kunskaper om ett vetenskapligt angreppssätt ökar.Forskningsnyttor: Stärker pågående forskning om hälsofrämjande och effektivt ledarskap inom arbetshälsovetenskap samt företagsutveckling inom företagsekonomi. Det stora urvalet av företag ger en bra bild av företagen i regionen och en möjlighet att följa dem över tid. Ambitionen är att få mer kunskap om hållbara och effektiva företag. Fördjupade studier av utmärkelseföretag möjliggörs och ett doktorandprojekt med inriktning på ledarskapsbeteenden, organisationsfaktorer, tidsanvändning samt chefers/medarbetares arbetsmiljö/hälsa i utmärkelseföretag är uppstartat.Företagsnyttor: Företagare får möta studenter och förstå hur de tänker. Ställda frågor, t.ex. rörande arbetsmiljö och ledarskap, kan starta reflektionsprocesser som bidrar till fortsatt utveckling. FRAMFÖR-utmärkelsen delas ut vid en högtidlig tillställning där företagarna kan bygga nätverk. Flera företagare lyfter fram det positiva symbolvärdet av att få utmärkelsen.Projektets framtid: Målet är att fortsätta ytterligare 15 år och fortsätta utveckla nyttorna för samtliga intressenter. Ett prioriterat område är återkoppling till företag i någon form samt ökad samverkan mellan studenter och företagare.
|
|
| 9. |
- Ahmadi, Fereshteh, et al.
(author)
-
Aggressiv musik som copingstrategi
- 2010
-
In: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 87:2, s. 78-86
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I artikeln ”aggressiv musik och coping” diskuteras aggressiv musik (heavy metal, hårdrock, punkrock, hård rap och aggressiv popmusik) som copingstrategi vid den rollkonflikt som kan uppstå i samband med att någon drabbas av cancer. Detta eftersom den sjukroll som tenderar att tillskrivas individen i många fall strider mot den roll personen själv önskar inneha. Diskussionen förs utifrån två fallbeskrivningar hämtade från en studie som fokuserar på musikens roll för personer som drabbats av cancer. I analysen av de två fallbeskrivningarna framgår att aggressiv musik har fungerat som en copingmetod genom att hjälpa informanterna att hantera den ovan nämnda rollkonflikten. Emellertid visade analysen på att ålder kan vara en aspekt av betydelse beträffande vid vilken tidpunkt som ett motstånd gentemot sjukrollen växer fram och en konflikt mellan rollerna uppstår. Det är viktigt att se att en copingstrategi är en mötesplats mellan individ och situation. Den är komplex, mångbottnad och högst kontextuell. Diskussionen i denna artikel, vilken förs utifrån detta synsätt, visar på att aggressiv musik, som ofta förknippas med aggressivitet och våld, kan verka som en funktionell och högst användbar copingstrategi för unga personer som drabbas av cancer.
|
|
| 10. |
|
|
