| 1. |
- Eklund Heinonen, Maria, et al.
(författare)
-
Effekter av ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De senaste decenniernas breddade rekrytering till högre utbildning har lett till alltmer heterogena studentgrupper. Samtidigt har en offentlig debatt pågått med ett fokus på brister i studenters skrivande. Forskningsfältet academic literacies (Lea & Street 1998) ifrågasätter ett sådant ensidigt bristperspektiv och förespråkar istället fokus på skrivandets sociokulturella sammanhang. Litteracitet betraktas här som en kontextburen praktik (Barton 2004), som bäst tillägnas i autentiska och funktionella sammanhang (Gee 2012). Utifrån ett sådant synsätt ifrågasätts varför studenter oftast erbjuds separata insatser i det akademiska skrivandet, trots att stöd inom ämnesstudierna skulle vara mer framgångsrikt. Forskningen om effekterna av sådan undervisning är dock fortfarande mycket begränsad.Vårt forskningsprojekt syftar övergripande till att utforska effekter av ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande. Projektet ansluter till ett pågående högskolepedagogiskt utvecklingsarbete vid Södertörns högskola, där Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning, Biblioteket och Studieverkstan, som arbetar med olika typer av studie- och skrivstöd, samverkar med ett antal ämnen om ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande och informationssökning. Erfarenheterna visar att de flesta, både studenter och ämneslärare, i utvärderingar och reflektioner värdesätter undervisningen och menar att den påtagligt bidrar till studenternas skrivutveckling. I forskningsprojektet vill vi försöka få en djupare förståelse för vilka effekter som undervisningen ger. Under föredraget kommer vi att presentera en pilotstudie där vi analyserar studenttexter som är skrivna under och efter studenternas deltagande i den ämnesintegrerade skrivundervisningen. Litteratur: Barton, D. & Hamilton, M. (1998). Local Literacies. Reading and Writing in one Community. London: Routledge. Gee, J.P. (2012). Social Linguistics and Literacies – Ideology in Discourses. London: Routledge.Lea M.R. & Street, B. (1998). Student writing in higher education. Studies in Higher Education, 23 (2): 3-35.
|
|
| 2. |
- Hjalmarsson, Jan, 1963-
(författare)
-
Att etablera en arbetsgrupp för högskolepedagogisk utveckling på en konstnärlig högskola
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Att etablera en arbetsgrupp för högskolepedagogisk utveckling på en konstnärlig högskola Det här bidraget utgår från ett utvecklingsprojekt som handlar om organisering av högskolepedagogisktutvecklingsarbete på ett mindre lärosäte, på Konstfack.Följande frågeställningar har varit min utgångspunkt:Vilka förutsättningar och utmaningar finns för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet på Konstfack utifrån etthistoriskt och organisatoriskt perspektiv?Vilka aspekter av begreppet legitimitet är viktiga vid en etablering av arbetsgrupp för högskolepedagogisk utveckling?På vilket sätt kan begreppet legitimitet användas strategiskt?Höstterminen 2019 fick jag som bibliotekschef på Konstfack i uppdrag att ansvara för en arbetsgrupp förhögskolepedagogisk utveckling (AHU). Bakgrunden till beslutet var ett tidigare projekt med syfte att utveckla denhögskolepedagogiska utbildningen så att den bättre skulle motsvara SUHF:s rekommendationer för behörighetsgivandehögskolepedagogisk utbildning. Den högskolepedagogiska utbildningen ges numera som en personalutbildning. Tidigaregavs den som en fristående kurs av Institutionen för bild- och slöjdpedagogik och ansvaret flyttades frånkärnverksamheten till en stödverksamhet. Biblioteket befinner sig organisatoriskt mellan akademi och förvaltning påKonstfack, vilket signalerar att verksamheten inte tillhör förvaltningen, men inte heller kärnverksamheten.Utöver behovet att förnya den högskolepedagogiska utbildningen så fanns ett behov att arbeta mer strategiskt tillexempel att skapa en gemensam plattform för lärarnas reflektioner över personliga erfarenheter kring den egnapedagogiska praktiken, men också institutionella ramar och strukturer som stödjer kollegialt lärande. Uppdraget förarbetsgruppen (AHU) formuleras bredare än att enbart ansvara för den högskolepedagogiska utbildningen.I mitt projekt att etablera en arbetsgrupp så har jag mig använt mig av litteratur inom det högskolepedagogiskaområdet, relevanta utredningar samt litteratur om bildkonstnärliga utbildningar i Sverige i ett historiskt perspektiv. Jag har även haft samtal med chefen för Utbildnings- och forskningsavdelningen (UFA), en prefekt och en lärare som påolika sätt tidigare varit involverade i högskolepedagogisk utbildning på Konstfack. Samtalen har gjort att jag fått en bildav hur arbetet med den högskolepedagogiska utbildningen har vuxit fram på Konstfack.Förhoppningsvis kan mitt bidrag ge perspektiv på vad som är viktigt att överväga vid organisering avhögskolepedagogiskt utvecklingsarbete vid ett mindre lärosäte - i synnerhet vid en konstnärlig högskola.Referenser:Apelgren, K. & Edström, K. (2009). Pedagogiska utvecklare - legitimitet, identitet och yrkeskunnande. I El Gaidi, K.& Högfeldt, A.-K. (Eds.). Den beprövade erfarenheten. Pedagogiska utvecklare – ett yrkeskunnande i vardande(67-77) KTH Learning Lab.Edling, M. (2010). Fri konst?: bildkonstnärlig utbildning vid Konsthögskolan Valand, Konstfackskolan ochKungl. Konsthögskolan 1960-1995. Göteborg: Makadam.Stigmar, M. & Edgren, G. (2014). Uppdrag för och organisation av enheter för pedagogisk utveckling vid svenskauniversitet. Högre utbildning, 4(1), 49-65.
|
|
| 3. |
- Hjalmarsson, Jan, 1963-, et al.
(författare)
-
Bildning för vår tids bibliotek - till nytta för vår tids studenter?
- 2014
-
Ingår i: NU2014. ; , s. 184-184
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I diskussioner kring den högre utbildningens syfte ställs ibland bildningsideal mot vad som kan kallas ett nyttoideal. Sverige förenade studentkårer (SFS) väljer att knyta bildning till sin definition av en användbar utbildning där bildning utgör en "en central och oersättlig del", men inte förknippas med direkt nytta. Tillgång tillbiblioteksverksamhet är en förutsättning för utbildning. Bibliotek och bildning hör ihop och begreppet bildning nämns till exempel i nya bibliotekslagen: "Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning, och forskning och kulturell verksamhet i övrigt." Hur kan verksamheten vid biblioteken inom högre utbildning relatera till bildning och nytta på ett relevant sätt för dagens studenter? Traditionellt förknippas bibliotek med ett närmast absolut kunskapsbegrepp på så sätt att biblioteken har haft som uppgift att organisera och systematisera den samlade kunskapen i form av dokument. Biblioteken har också förknippats med urval och kvalitetskontroll och ett kanonbegrepp ligger nära till hands - läser man rätt böcker blir man bildad. Denna typ av lärdomsbildning kan anses bidra till personligutveckling och kulturell status, men sätts inte sällan i motsats till nytta. I en tid där informationsflödet är konstant och dokumentstrukturer löses upp är detta bildningsbegreppet inte längre gångbart. Traditionella publiceringsformer har visserligen flyttats över till den digitala miljön, men där existerar de tillsammans med nyare och snabbare kommunikationskanaler och gränserna blir alltmer otydliga. Filosofen Bengt Kristensson Uggla beskriver denna trend: "Det globala informationssystemet medför en horisontalisering av all kunskap, med konsekvensen att värderings- och kunskapshierarkier vittrar bort så att kunskapen i allt högre grad kommer till oss osorterad". Själva grundvalarna för biblioteksverksamhet har förändrats. Kristensson Uggla förespråkar ett bildningsbegrepp där tolkningsförmåga som innefattar selektion, värdering, meningsbildning och användning är en förutsättning i ett nytt informationslandskap. Ett sådant perspektiv på bildning förutsätter en aktiv pedagogisk roll för biblioteken i högre utbildning. Syftet med detta rundabordssamtal är att diskutera detta bildningsbegrepp utifrån ett högskolepedagogiskt perspektiv. Hur kan det tillämpas på högskolebibliotekens verksamhet? Kan den pedagogiska verksamheten utvecklas av att fokus sätts på studenternas tolkningsförmåga och begreppen selektion, värdering, meningsbildning och användning? Kan detta bildningsperspektiv vara till nytta förstudenterna i deras framtida arbetsliv?
|
|
| 4. |
- Hjalmarsson, Jan, 1963-, et al.
(författare)
-
Blended learning : pedagogiskt utvecklingsarbete inom masterprogrammet i ABM
- 2020
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syftet med presentationen är att redogöra för utvecklingsprojektet ”Blended learning - pedagogiskt utvecklingsarbete inom masterprogrammet i ABM” som har genomförts vid Uppsala universitet samt att diskutera de pedagogiska lärdomar och erfarenheter som projektet gav upphov till. Programmet har tre inriktningar: Arkivvetenskap, Biblioteks- och informationsvetenskap och Musei- och kulturarvsvetenskap. Inom en av inriktningarna, Biblioteks- och informationsvetenskap, ges utbildningen även på distans. Syftet med projektet var att vidareutveckla programmet genom att pröva studentaktiverande undervisningsformer, dels flipped classroom och dels digitala diskussionsforum. Vår utgångspunkt har varit att arbeta med blended learning – en utbildning där en genomtänkt kombination av traditionella och nätbaserade metoder samspelar (Hrastinski, 2013). Vi har även använt modellen konstruktiv länkning för att säkerställa att undervisningsmetoder kopplas till lärandemålen (Biggs, 2011). Vi har valt aktiverade undervisningsformer, vilket är i linje med det som uttrycks i ”Pedagogiskt program för Uppsala universitet – riktlinjer för pedagogisk verksamhet och utveckling”: ”Läraren ska välja undervisningsformer som stimulerar studentaktivitet, främjar djupinriktning i lärandet samt uppmuntrar till samarbete. Undervisningsformer och läraktiviteter ska varieras, så att inte vissa studenter konsekvent gynnas eller missgynnas.” (Pedagogiskt program 2018, s. 10) Projektet knyter även an till en pedagogisk försöksverksamhet som huvudsakligen genomfördes under läsåret 2013/2014 på institutionen (Hedemark & Rydén, 2016). I projektets inledningsfas presenterade vi våra idéer för studenterna för att få in deras synpunkter på projektet. Sammanfattningsvis har studenterna uppfattat de nya undervisningsformerna och inslagen som positiva och som en tillgång för programmet framöver. I återkopplingen från studenterna har poängterats att det fysiska mötet inte ska ersättas utan kompletteras, vilket ligger i linje med projektets utgångspunkt och begreppet blended learning. Undervisningsformernas koppling till lärandemålen, enligt Biggs modell om konstruktiv länkning, har varit tydliga. Men projektet visar också att lärarna behöver fortsatt mer resurser för att göra en del justeringar utifrån studenternas synpunkter som kommit fram i kursvärderingar och i intervjuer med studenter. Projektet har bidragit till att variera undervisningsformerna på utbildningen och att förbättra tillgängligheten för studenter med olika funktionsvariationer. Det finns, som tidigare nämnts i rapporten, ytterligare förbättringar att göra utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Projektet kan vara en startpunkt för ett sådant utvecklingsarbete. Ur ett lärarperspektiv är det viktigt att inte se detta projekt som en enskild insats, utan istället som en början på ett arbetssätt och en process som sträcker sig 132 över flera kurstillfällen. en viktig förutsättning för framgång är att koppla användningen av blended learning till en iterativ cykel av planering, implementering och uppföljning. Referenser Biggs, John B. & Tang, Catherine So-Kum (2011). Teaching for quality learning at university: what the student does. 4., rev. ed. Maidenhead: Open University Press. Hedemark, Åse & Rydén, Reine (2016). Utveckling av det nätbaserade lärandet en försöksverksamhet. Tidskrift för ABM, 1. Tillgänglig på Internet: http://uu.divaportal.org/smash/get/diva2:907306/FULLTEXT02.pdf Hrastinski, Stefan (2013) Nätbaserat utbildning: en introduktion. Stockholm: Studentlitteratur.
|
|
| 5. |
- Hjalmarsson, Jan, 1963-, et al.
(författare)
-
Rummet, gruppen och utforskandet : att undervisa på en konstnärlig högskola
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Deltagarna i Konstfacks högskolepedagogiska utbildning diskuterar ofta skillnaden mellan deförutsättningar för undervisning som beskrivs i den högskolepedagogiska litteraturen (t.ex. Elmgren &Henriksson 2016, Stigmar 2009; Pettersen 2008) och de som Konstfacks lärare har. I litteraturenförutsätts ofta undervisningsrummet vara en föreläsningssal, de undervisningsformer som beskrivs harsin grund i föreläsningen och typexaminationen är skriftlig (Elmgren & Henriksson 2016). Så fungeraroftast inte kurserna på Konstfack, eftersom utbildning på konstnärlig grund aktualiserar andraundervisnings- och examinationsformer.Den första delen av Konstfacks högskolepedagogiska utbildning, motsvarande 7,5 hp, avslutas med attdeltagarna skriftligt formulerar sin pedagogiska grundsyn. I oktober 2023 finns det 16 färdiga texter, ochvi gör nu en omläsning av samtliga, med syfte att identifiera vad lärarna menar kännetecknarundervisning på en konstnärlig högskola.I vår presentation gör vi utifrån tre övergripande teman nedslag i deltagarnas texter som ibland utmanarden gängse uppfattningen om högskoleundervisning.Tema 1: Rummet utanför föreläsningssalen.”[Det är] ett självklart inslag att under en kurs gåmellan verkstaden och studenternasskrivbord.”Förvisso finns det traditionella lärosalar på Konstfack, men i lärarnas texter beskrivs undervisning somsker i verkstäder, utställningsrum, ateljéer och studios, och dessa ibland bullriga och farliga miljöerkräver en handledningspraktik som är anpassad till dem. Examinationen sker inte heller i tentasalar ellergenom skriftliga svar på givna frågor, utan i utställningsform och kritiksamtal med inbjudna externaopponenter.Tema 2. Gruppen som grund för bildning”Både pedagogik och konst är till för att delas [och har] en potential att förändra oss.”I majoriteten av texterna nämns vikten av kollaboration. Någon beskriver möten mellan människor somgrunden för bildning. Bildning kan här ses i kontrast den mer målstyrda pedagogik som genomsyrar denhögskolepedagogiska handbokslitteraturen (Wickström 2015). Gruppens betydelse får ävenkonsekvenser för vilka undervisnings- och examinationsmetoder som praktiseras, som kritiksamtal ochkollektiva utställningar. Men den är också betydelsefull för att det ska vara roligare och mer stimulerandeatt bilda sig själv i dialog med andra (Burman 2014).Tema 3. Utforskande undervisningspraktiker”Jag ser själva görandet och hantverkets praktiska, fysiska, ibland repetitiva praktik, som enviktig metod för att utforska frågor, känslor och upplevelser som till en början kanske inte ens ärmedvetna, eller går att formulera i ord.”Sammantaget vittnar flera deltagare om en undervisningssyn där det egna och gemensammautforskandet är centralt. Dessutom berörs hur hantverkskunskap inte nödvändigtvis går att översätta tillverbala former och därför går att använda till andra former av utforskande
|
|
| 6. |
- Hjalmarsson, Jan, 1963-
(författare)
-
Wikipedia – ett verktyg för lärande och bildning?
- 2010
-
Ingår i: NU2010 Dialog för lärande. - Stockholm : SUHF. ; , s. 160-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan lärare och bibliotekarier tillsammans arbeta med att integrera kritisk informationssökning iämnesundervisningen inom högre utbildning? Hur kan uppslagsverket Wikipedia användas som ettverktyg för lärande? Kan kritisk informationssökning och nya fenomen som Wikipedia även relateras tillbildningsbegreppet idag?Syftet med detta utvecklingsprojekt var att undersöka hur Wikipedia kan användas som ett verktyg i undervisning för att integrera källkritisk träning inom högre utbildning på grundnivå. Från höstterminen 2007 och framåt har jag, iegenskap av undervisande bibliotekarie på Södertörns högskola, samarbeta med ämnet etnologi kring engruppuppgift som går ut på att söka information om vetenskapliga begrepp. Uppgiften har ingått i den förstadelkursen ”Kulturella perspektiv” som ger en allmän presentation av ämnet och studiet av kulturell mångfald. Detetnologiska forskningsfältet presenteras och aktuella vetenskapliga perspektiv och begrepp diskuteras med särskild hänsyn till kulturell mångfald och med fokus på genus, klass och etnicitet. I kursvärderingarna har flera studenter betonat uppgiftens betydelse för en fördjupad kunskap om källkritiskt tänkande när det gäller olika webbaserade sökverktyg och informationskällor. En text som beskriver arbetet finns redovisad i antologin: Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Birgitta Hansson & Anna Lyngfelt (red.) 2009. För de allra flesta unga människor i Sverige är datorn, Internet och mobiltelefonen en självklar del av vardagen. Nya kunskaper och färdigheter betonas i samhället idag: förmågan att sortera, värdera, välja ut information och kunna sätta in information och informationskällor i meningsfulla sammanhang. Dessa till kunskaper och färdigheter kopplas ofta samman med begrepp såsom datorkunskap, informationskompetens eller digital kompetens. Begreppen har lanserats inom olika sammanhang för att beskriva en slags nyckelkompetens som anses vara central för en aktiv medborgare i ett samhälle som präglas av globalisering, snabb teknisk förändring och tillgängligheten till information. Wikipedia är ett relativt nytt fenomen inom informationsvärlden och har fått ett stort genomslag. Användningen av Wikipedia är en högst aktuell och omdebatterad fråga både i media och inom högre utbildning. Inte bara på Södertörns högskola, utan på flera andra lärosäten, används detta uppslagsverk i undervisningen för examinationsuppgifter eller som ett verktyg för att träna kritiskt tänkande hos studenter. Kan kritisk informationssökning och nya fenomen som Wikipedia även relateras till bildningsbegreppet idag?
|
|
