| 1. |
- Hedin, Lena, 1951-, et al.
(författare)
-
Jokes and routines make everyday life a good life - on "doing family" for young people in foster care in Sweden
- 2012
-
Ingår i: European Journal of Social Work. - : Informa UK Limited. - 1369-1457 .- 1468-2664. ; 15:5, s. 613-628
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to identify inclusion practices in foster families by studying the everyday life of young people entering various types of foster family. Structure and warmth in the family stand out as important dimensions of everyday life. What is not so evident in previous research is the way emotional ‘warmth’ is created. In particular, joking, gentle teasing and laughing, which in this paper stand out as important inclusion practices, seem to be rather unknown aspects in foster care, as is the importance of doing things together in everyday life. The young people's contributions in creating a good family atmosphere are visible in the study, as is their capacity to adapt to a new family. Daily routines normalise the adolescents' everyday life. Negotiations make them part of important decisions, and may strengthen them as social agents. Foster parents' positive attitude towards birth family facilitates birth parents' support to their children. In this case study, mixed qualitative methods are used: interviews, network maps, ‘beepers’ and video recordings in the foster home.
|
|
| 2. |
- Hedin, Lena, et al.
(författare)
-
Settling into a new home as a teenager : about establishing social bonds in different types of foster families in Sweden
- 2011
-
Ingår i: Children and youth services review. - : Elsevier BV. - 0190-7409 .- 1873-7765. ; 33:11, s. 2282-2289
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper provides a glimpse into young people's experiences and understandings of everyday life during their initial stages of placement in various types of foster families. The way family interactions strengthen or weaken the social bond between foster youth and foster family is focused upon. In this study the young people in kinship foster families reported the strongest social bonds to their foster families and the adolescents in traditional foster families the weakest. This is in line with previous research. However, youth in network foster families with whom they were not so close prior to placement also reported rather strong social bonds to the foster family, which is not well known. Including network foster families in the study sheds light on the importance of adolescents' active involvement and agency in choosing their foster family. Examples of family interactions which seem to be crucial in strengthening social bonds, also in traditional foster families, are e.g. fair treatment by other family members, mutual family activities, negotiating to find solutions, and, which is not so well known, humorous joking and laughing together. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 3. |
- Hedin, Lena, et al.
(författare)
-
Why one goes to school : what school means to young people entering foster care
- 2011
-
Ingår i: Child & Family Social Work. - : Wiley-Blackwell Publishing Inc.. - 1356-7500 .- 1365-2206. ; 16:1, s. 43-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this interpretative childhood study of 17 boys and girls 13 – 16 years old placed in foster families, the experiences and attitudes towards school are explored. The importance of school as an arena for both learning and socialization is emphasized. Data were collected through interviews, network maps, and text answers via mobile phone (‘beepers’). Their educational improvement was based on their understanding of scholastic achievement as meaningful for their future, stability in daily routines, and the involvement and support of family, peers, and teachers. Access to peers at school is important, and group activities facilitate this. Because of their background, foster youth can also be exposed to bullying from peers. Both learning and socialization at school affect their self-esteem.
|
|
| 4. |
- Norberg, Maria, et al.
(författare)
-
Därför går jag inte till skolan : Tre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade berättar om skolk
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med detta arbete är syftet att ge en kvalitativ förståelse för hur livssituationen kan vara hos elever som skolkar på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Arbetet är en tilläggsstudie till rapporten Vi är en grupp fast två ändå. Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter från Riksgymnasiet (Norberg, Yström & Brunnberg, 2008). När skolk tas upp i den ovan nämnda rapporten berättar elever att de oftast arbetar i små grupper och på så sätt är vana att få mycket stöd i skolarbetet. Det kan i sin tur leda till en slapp inställning till skolan. Utöver det berättar elever också om hinder i kommunikationen mellan elever och lärare. Det kan i sin tur leda till att eleverna inte blir så motiverade för att engagera sig i skolarbetet. Det finns på RGD/RGH precis som på andra skolor elever som ofta skolkar. Skolk är ett utåtagerande beteende som antingen syftar till att synas eller till att inte synas. Personer som tidigt fått klara sig själva får sina behov tillfredsställda genom att själva ta ansvar för det här och nu, vilket kan vara svårt att göra i skolan på samma sätt som hemma. Metoden i den aktuella studien, som är en kompletterande studie, är djupintervjuer med tre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade som ofta skolkar. I resultatet ges en beskrivning av de tre intervjuade elevernas livssituation. Tiden före de började på gymnasiet har hos intervjupersonerna kantats av trassliga hemförhållanden med skilsmässor och alkoholiserade föräldrar. Den miljö som eleverna levt och lever i är komplicerad och en av eleverna berättar att denne har ett eget alkoholmissbruk idag. Vuxenkontakten, både i skolan och på boendet, är bristande och de jämnåriga får då en stor betydelse. Livet i Örebro beskrivs både som skrämmande och roligt, på grund av kompistrycket. Något som påverkar vuxenkontakterna är möjligheter eller snarare bristande möjligheter till kommunikation.Föräldrar och lärare med bristande teckenspråkskunskaper utgör en svag länk till vuxenvärlden.Således är det flera faktorer som tillsammans leder till elevernas utåtagerande beteende;skolkandet. Diskussionen manar till egen reflektion kring elevernas brist på behovstillfredsställelse, kring elevernas vuxenkontakter och kring elevernas livssituation förr och nu.
|
|
| 5. |
- Zovko, Davor, et al.
(författare)
-
Användning av utvärderingar inom Arbetsförmedlingen
- 2016
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 22:1, s. 6-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Arbetsförmedlingen använder utvärdering huvudsakligen för kontroll och återrapportering till regeringen och inte för verksamhetsutveckling avseende utveckling av stödet till de arbetssökande. Det visar en analys av policydokument och kvalitativa intervjuer med ledningspersonal inom ett lokalt arbetsmarknadsområde. Arbetsförmedlingens utvärderingar genomförs centralt och kommuniceras nedåt i organisationen. New Public Management-modellen i organisationen tycks vara överordnad Arbetsförmedlingens funktion som människobehandlande organisation.
|
|
| 6. |
- Åkerström, Jeanette, et al.
(författare)
-
Intra- and Inter-generational Perspectives on Youth Participation in Sweden : A Study with Young People as Research Partners
- 2015
-
Ingår i: Children & society. - : Wiley. - 0951-0605 .- 1099-0860. ; 29:2, s. 134-145
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, intra- and inter-generational perspectives on youth participation are combined and compared. Young people were invited to participate as research partners in an interactive research circle and conducted a survey about participation with other young people as respondents. The discussion concerns how an interactive methodology contributes to the understanding of the concept of participation. It is suggested that political definitions of participation be amended to include having a sense of being recognised in a communicative context, taking responsibility and share with other people one’s experiences. This is based on the perspectives of young people.
|
|
| 7. |
- Åkerström, Jeanette, 1979-, et al.
(författare)
-
Young people as partners in research : experiences from an interactive research circle with adolescent girls
- 2013
-
Ingår i: Qualitative Research. - : SAGE Publications. - 1468-7941 .- 1741-3109. ; 13:5, s. 528-545
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents an interactive research methodology for young people's participation in research. A model of the research circle, based on the Scandinavian study-circle tradition with democratic ideals, was created and is described. The empirical example is from Sweden. Academic researchers invited young people to be research partners in a research circle. The asymmetrical relationship between the researchers and the young research partners made asymmetric responsibility and respect into central parts of the methodology. The interactive process in the research circle concerns research fundamentals: developing methodological knowledge, designing a study, how to formulate the research questions from the viewpoint of young people, how to analyze from a generational insider perspective, and how to handle institutionalized and asymmetric power relations in social knowledge formation.
|
|
