SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "db:Swepub ;lar1:(sh);lar1:(konstfack)"

Sökning: db:Swepub > Södertörns högskola > Konstfack

  • Resultat 1-10 av 10
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Eklund Heinonen, Maria, et al. (författare)
  • Effekter av ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande
  • 2016
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • De senaste decenniernas breddade rekrytering till högre utbildning har lett till alltmer heterogena studentgrupper. Samtidigt har en offentlig debatt pågått med ett fokus på brister i studenters skrivande. Forskningsfältet academic literacies (Lea & Street 1998) ifrågasätter ett sådant ensidigt bristperspektiv och förespråkar istället fokus på skrivandets sociokulturella sammanhang. Litteracitet betraktas här som en kontextburen praktik (Barton 2004), som bäst tillägnas i autentiska och funktionella sammanhang (Gee 2012). Utifrån ett sådant synsätt ifrågasätts varför studenter oftast erbjuds separata insatser i det akademiska skrivandet, trots att stöd inom ämnesstudierna skulle vara mer framgångsrikt.  Forskningen om effekterna av sådan undervisning är dock fortfarande mycket begränsad.Vårt forskningsprojekt syftar övergripande till att utforska effekter av ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande. Projektet ansluter till ett pågående högskolepedagogiskt utvecklingsarbete vid Södertörns högskola, där Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning, Biblioteket och Studieverkstan, som arbetar med olika typer av studie- och skrivstöd, samverkar med ett antal ämnen om ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande och informationssökning. Erfarenheterna visar att de flesta, både studenter och ämneslärare, i utvärderingar och reflektioner värdesätter undervisningen och menar att den påtagligt bidrar till studenternas skrivutveckling. I forskningsprojektet vill vi försöka få en djupare förståelse för vilka effekter som undervisningen ger. Under föredraget kommer vi att presentera en pilotstudie där vi analyserar studenttexter som är skrivna under och efter studenternas deltagande i den ämnesintegrerade skrivundervisningen. Litteratur: Barton, D. & Hamilton, M. (1998). Local Literacies. Reading and Writing in one Community. London: Routledge. Gee, J.P. (2012). Social Linguistics and Literacies – Ideology in Discourses. London: Routledge.Lea M.R. & Street, B. (1998). Student writing in higher education. Studies in Higher Education, 23 (2): 3-35.
  •  
2.
  • Grönvall, Karin, et al. (författare)
  • Bildning för vår tids bibliotek
  • 2014
  • Ingår i: Att växa som människa. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789186069926 ; , s. 301-319
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
3.
  • Hjalmarsson, Jan, 1963-, et al. (författare)
  • Bildning för vår tids bibliotek - till nytta för vår tids studenter?
  • 2014
  • Ingår i: NU2014. ; , s. 184-184
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I diskussioner kring den högre utbildningens syfte ställs ibland bildningsideal mot vad som kan kallas ett nyttoideal. Sverige förenade studentkårer (SFS) väljer att knyta bildning till sin definition av en användbar utbildning där bildning utgör en "en central och oersättlig del", men inte förknippas med direkt nytta. Tillgång tillbiblioteksverksamhet är en förutsättning för utbildning. Bibliotek och bildning hör ihop och begreppet bildning nämns till exempel i nya bibliotekslagen: "Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning, och forskning och kulturell verksamhet i övrigt." Hur kan verksamheten vid biblioteken inom högre utbildning relatera till bildning och nytta på ett relevant sätt för dagens studenter? Traditionellt förknippas bibliotek med ett närmast absolut kunskapsbegrepp på så sätt att biblioteken har haft som uppgift att organisera och systematisera den samlade kunskapen i form av dokument. Biblioteken har också förknippats med urval och kvalitetskontroll och ett kanonbegrepp ligger nära till hands - läser man rätt böcker blir man bildad. Denna typ av lärdomsbildning kan anses bidra till personligutveckling och kulturell status, men sätts inte sällan i motsats till nytta. I en tid där informationsflödet är konstant och dokumentstrukturer löses upp är detta bildningsbegreppet inte längre gångbart. Traditionella publiceringsformer har visserligen flyttats över till den digitala miljön, men där existerar de tillsammans med nyare och snabbare kommunikationskanaler och gränserna blir alltmer otydliga. Filosofen Bengt Kristensson Uggla beskriver denna trend: "Det globala informationssystemet medför en horisontalisering av all kunskap, med konsekvensen att värderings- och kunskapshierarkier vittrar bort så att kunskapen i allt högre grad kommer till oss osorterad". Själva grundvalarna för biblioteksverksamhet har förändrats. Kristensson Uggla förespråkar ett bildningsbegrepp där tolkningsförmåga som innefattar selektion, värdering, meningsbildning och användning är en förutsättning i ett nytt informationslandskap. Ett sådant perspektiv på bildning förutsätter en aktiv pedagogisk roll för biblioteken i högre utbildning. Syftet med detta rundabordssamtal är att diskutera detta bildningsbegrepp utifrån ett högskolepedagogiskt perspektiv. Hur kan det tillämpas på högskolebibliotekens verksamhet? Kan den pedagogiska verksamheten utvecklas av att fokus sätts på studenternas tolkningsförmåga och begreppen selektion, värdering, meningsbildning och användning? Kan detta bildningsperspektiv vara till nytta förstudenterna i deras framtida arbetsliv?
  •  
4.
  • Hjalmarsson, Jan, et al. (författare)
  • Ett lärande bibliotek – och dess möjligheter
  • 2009
  • Ingår i: En bok om böcker och bibliotek. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789189315907 ; , s. 121-131
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
5.
  • Hjalmarsson, Jan, 1963- (författare)
  • Olika bibliotekstyper och ett användarperspektiv
  • 2016
  • Ingår i: Bibliotekariens praktiska kunskap. - Stockholm : Regionbibliotek Stockholm. - 9789187293085 ; , s. 117-126
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
6.
  • Hjalmarsson, Jan, 1963- (författare)
  • Wikipedia – ett verktyg för lärande och bildning?
  • 2010
  • Ingår i: NU2010 Dialog för lärande. - Stockholm : SUHF. ; , s. 160-
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Hur kan lärare och bibliotekarier tillsammans arbeta med att integrera kritisk informationssökning iämnesundervisningen inom högre utbildning? Hur kan uppslagsverket Wikipedia användas som ettverktyg för lärande? Kan kritisk informationssökning och nya fenomen som Wikipedia även relateras tillbildningsbegreppet idag?Syftet med detta utvecklingsprojekt var att undersöka hur Wikipedia kan användas som ett verktyg i undervisning för att integrera källkritisk träning inom högre utbildning på grundnivå. Från höstterminen 2007 och framåt har jag, iegenskap av undervisande bibliotekarie på Södertörns högskola, samarbeta med ämnet etnologi kring engruppuppgift som går ut på att söka information om vetenskapliga begrepp. Uppgiften har ingått i den förstadelkursen ”Kulturella perspektiv” som ger en allmän presentation av ämnet och studiet av kulturell mångfald. Detetnologiska forskningsfältet presenteras och aktuella vetenskapliga perspektiv och begrepp diskuteras med särskild hänsyn till kulturell mångfald och med fokus på genus, klass och etnicitet. I kursvärderingarna har flera studenter betonat uppgiftens betydelse för en fördjupad kunskap om källkritiskt tänkande när det gäller olika webbaserade sökverktyg och informationskällor. En text som beskriver arbetet finns redovisad i antologin: Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Birgitta Hansson & Anna Lyngfelt (red.) 2009. För de allra flesta unga människor i Sverige är datorn, Internet och mobiltelefonen en självklar del av vardagen. Nya kunskaper och färdigheter betonas i samhället idag: förmågan att sortera, värdera, välja ut information och kunna sätta in information och informationskällor i meningsfulla sammanhang. Dessa till kunskaper och färdigheter kopplas ofta samman med begrepp såsom datorkunskap, informationskompetens eller digital kompetens. Begreppen har lanserats inom olika sammanhang för att beskriva en slags nyckelkompetens som anses vara central för en aktiv medborgare i ett samhälle som präglas av globalisering, snabb teknisk förändring och tillgängligheten till information. Wikipedia är ett relativt nytt fenomen inom informationsvärlden och har fått ett stort genomslag. Användningen av Wikipedia är en högst aktuell och omdebatterad fråga både i media och inom högre utbildning. Inte bara på Södertörns högskola, utan på flera andra lärosäten, används detta uppslagsverk i undervisningen för examinationsuppgifter eller som ett verktyg för att träna kritiskt tänkande hos studenter. Kan kritisk informationssökning och nya fenomen som Wikipedia även relateras till bildningsbegreppet idag?
  •  
7.
  • Hjalmarsson, Jan (författare)
  • Wikipedianer : om Wikipedia i undervisningen
  • 2009
  • Ingår i: Pedagogiskt arbete i teori och praktik. - Lund : BTJ Förlag. - 9789170186462 ; , s. 123-136
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
8.
  • Nilsson, Håkan, 1965-, et al. (författare)
  • Before and After "At Work With" Venice Biennale 2010
  • 2018
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • This paper focuses on the collaborative, society engaged practices of several Nordic architects that formed a joint-venture called “At Work With” at the Nordic pavilion, Venice Architecture biennale in 2010. As such, “At Work With, a hub for alternative practices within the field of architecture and design, forms the epi centrum of an emerging scene.The exhibition opens for three different discussions, the before, during and after of the exhibition.Before. Discussing the role of networks and dissemination of the many times temporary, site specific projects that the different groups work with. Thus, documentation and distribution through exhibitions, in magazines and on web-pages, became crucial for forming what Canadian media scientist Will Straw defines a scene, a scene that later could use the exhibition at the Venice Biennale as a site for practice.During. Following the exhibition as it unfolded over the 100 days of the biennale, as it was used as an ongoing space for production. Turning the sometimes static space for representation into an active space for participation. The Nordic pavilion changed into a temporary office space with a new “host” each week of the biennale.After. What ever happened to the net-worked based scene afterwards? Did the 100 days have any implications after the biennale? How was it received in a narrow discourse of Nordic architecture, and how was it understood in a broader context of international alternative practices?
  •  
9.
  • Nilsson, Håkan (författare)
  • Rethinking Late Modernism
  • 2015. - 1 uppl.
  • Ingår i: Radical Re Re Re Re Re Rethinking. - Stockholm : Konstfack / University College of Arts, Crafts & Design. - 9789185549139 ; , s. 146-161
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 10

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy