SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "db:Swepub ;mspu:(book)"

Sökning: db:Swepub > Bok

  • Resultat 1-10 av 19092
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  • 7 koncept för bättre ergonomi
  • 2016
  • Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Fokus för ergonomi inom teknisk design är att se till att all design, oavsett vilket system det avser, kompletterar människans styrkor och förmågor. Vi ska kort och gott se till att arbetsuppgifter, utrustning, apparater, processer, miljöer och organisationer utformas med människan som utgångspunkt istället för att tvinga människan att anpassa sig med olika former av överbelastning som möjlig påföljd. För att uppnå det som kallas användarvänlighet behöver vi förstå och designa för den variation som vi människor representerar: vi är olika, vi har olika åldrar, storlek, styrka, kognitiv förmåga, tidigare erfarenheter, förväntningar och mål. Att tillämpa ergonomisk design betyder att studera hur människor interagerar med produkter, processer, miljöer och system för att förbättra dem, dvs. göra dem enklare, säkrare, bekvämare och effektivare att använda. För att kunna göra det behöver vi kunskap om människans förutsättningar och behov. Ergonomisk design kan exempelvis innebära: - Att designa produkter och utrustning som är enkla och tillförlitliga att använda med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi, antropometri - och belastningsergonomiska analyser- Att designa säkra och effektiva tillverkningsprocesser med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi och belastningsergonomiska analyser- Att designa organisationer utifrån kunskap om arbetslivsfysiologi och organisationsergonomi- Att designa arbetsuppgifter utifrån kunskap om kognitiv ergonomi, biomekanik och belastningsergonomiska analyserAtt designa enkla och användarvänliga gränssnitt med utgångspunkt i kognitiv ergonomiErgonomisk design av en produkt eller en arbetsmiljö kan exempelvis handla om att se till att produkten, systemet eller miljön inte bidrar till att människan använder kroppen på ett sätt som kan bidra till skador eller sjukskrivning. Det kan handla om att minimera fysisk belastning när en uppgift utförs eller att försäkra att den utförs på ett sätt som inte gör att skador uppstår. Det kan även handla om att se till att sensorisk input från olika system är utformad på ett sätt som upplevs som enkelt för användaren och därmed inte bidrar till mental belastning i form av stress. Det kan även handla om att designa organisationen eller hela produktionssystemet på ett sätt som utgår från användaren: människan i systemet. Med kunskaper om människans behov, preferenser, begränsningar, olikheter, erfarenheter och förmågor som utgångspunkt kan vi designa bättre lösningar. Det i sin tur bidrar till säkrare arbetsmiljöer, färre sjukskrivningar och användarvänligare produkter och system. Med mer kunskap kan vi uppnå att produkter, system och miljöer i vår omvärld fungera väl för människan – det är social och ekonomisk hållbar utveckling. Tvärvetenskap är ett begrepp som syftar på olika kunskaper, metoder och expertis från olika vetenskapsområden samverkar. Kursen Ergonomi II vid Luleå tekniska universitet är just tvärvetenskaplig, eftersom både innehåll och projekt i kursen omfattar kunskaper, metoder och tekniker från designvetenskap, hälsovetenskap och arbetsvetenskap. Lärarna i kursen var våren 2016 Daniel Öhrling som har förmedlat kunskap om design i allmänhet och prototypande som en designmetod i synnerhet, Agneta Larsson som har ansvarat för moment inom arbetslivsfysiologi, Ulrik Röijezon som ansvarat för momenten ergonomiska analyser och mätningar i rörelselabbet och Therese Öhrling som med stor kunskap och vilja att utveckla området ergonomisk design har ansvarat för ergonomi och arbetsvetenskap. I bokens första kapitel ges en inblick i belastningsergonomiska problem för målare. Måleriyrket omfattar många olika moment som ger belastning på handleder, rygg, axlar och nacke. I den inledande förstudien har Fanny Åkertröm och Hani Benjnouh fördjupat sig i målares vardag och därefter utvecklat två individuella koncept som syftar till att lösa de identifierade problemen. Lösningen blev två olika designkoncept som ska bidra till färre belastningsrelaterade sjukdomar. Den andra kontext som behandlas är frisöryrket. Frisörer arbetar ofta i arbetsställningar som kan bidra till belastningsergonomiska problem i nacke, rygg, axlar och handleder. Händerna befinner sig ofta i positioner som ger en hög belastning på kroppen. Gustaf Jörnelius, Linnea Stenman och Viktor Berglund har fördjupat sig i frisörers kontext och sedan utvecklat tre individuella designkoncept som kan bidra till bättre välmående för yrkesgrupppen. Joel Lantz och Christina Trång har tittat närmre på personer som arbetar med varuhantering. Denna yrkeskategori kan innebära belastningsergonomiska problem i och med lyft över huvudhöjd, sneda vinklingar i låga positioner och stäckningar i trånga lägen. Joel och Christina har sedan utvecklat två designkoncept som ska bidra till färre belastningsergonomiska skador.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
8.
  •  
9.
  • Aarelaid-Tart, Aili, et al. (författare)
  • Baltic biographies at historical crossroads
  • 2011
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This book brings together life stories from five generations of Balts, living through the diverse and recurring transformations of the twentieth century: occupations, war, independence, totalitarianism, and democratic rule and market economy. The twentieth century history of the Baltic countries has often been deeply tragic. Lying on the coastline of the Baltic Sea, these rather small but strategically well located territories have historically found themselves in the middle of many power struggles between larger states, empires and other power-holders: the Teutonic Knights, Swedish kings, Tsarist Russia, Nazi Germany, the Soviet Union. Today, they are once again forced to stand up to the Russian Federation.Biographical interviewing is a field focused on individuals, and on how those individuals choose to re-create and present their lived lives, make meaning of it through the narratives they tell. To interpret the biographical narrations of Lithuanians, Latvians and Estonians, shaped by complex and controversial historical background, the authors use Pierre Bourdieu’s concept of social and cultural capitals, the principles of Erving Goffman’s framing analysis and Alessandro Portelli’s distinction of private and public spheres, Anton Steen’s investigations of post-Socialist elites and Piotr Sztompka’s theory of cultural trauma, etc. Given analyses of particular biographical narrations are supplemented by brief historical and sociological overviews, which allow the reader to better understand the contexts of lived lives, and the mental atmosphere in which the interviews were conducted.
  •  
10.
  • Abalo, Ernesto, 1982-, et al. (författare)
  • Digitalisering och social exklusion Om medborgares användning av och attityder till Arbetsförmedlingens digitala tjänster
  • 2008
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna rapport studerar användarna av den digitala förvaltningen ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Målet är att undersöka hur olika grupper av inskrivna vid den svenska Arbetsförmedlingen – formerade utifrån olika socialt strukturerande faktorer – använder och förhåller sig till såväl internet som den aktuella myndigheten och dess webbplats (www.ams.se).Forskningen kring myndigheternas digitalisering domineras av studier som undersöker hur ny teknik implementeras i organisationer och vilka implikationer den har för dessa, medan användarstudier är sällsynta. Vår studie, som undersöker hur medborgare förhåller sig till internet i allmänhet och myndigheternas digitalisering i synnerhet, fyller därför ett tomrum på forskningsfältet.Studiens material samlades in genom en enkät som skickades till 2000 slumpmässigt utvalda personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Totalt erhölls 762 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 40 procent. I huvudsak rörde enkätfrågorna de arbetssökandes användning av och attityder till såväl internet som Arbetsförmedlingens webbplats, men även frågor om gruppens attityder till myndigheten i allmänhet ställdes.Resultaten visar att sociala faktorer, inte minst utbildning, är av stor betydelse för medborgarnas förmåga att använda Arbetsförmedlingens webbaserade tjänster. Lågutbildade använder myndighetens webbplats mer sällan än högutbildade, samtidigt som de även upplever den som svårare att använda. Vidare fann vi ett tydligt samband mellan de arbetssökande medborgarnas användning av och attityder till internet och Arbetsförmedlingens sajt. Grupper med en gynnsam relation till internet (i termer av tillgång, användning, erfarenhet och attityder) – framför allt högutbildade, tjänstemän och storstadsbor – använder också myndighetens webbplats flitigare, samtidigt som de tenderar att ha en mer positiv attityd till densamma (och vice versa). Följaktligen är det nödvändigt att tala om digitalt resursstarka och resurssvaga grupper.De ojämlika relationerna till internet i allmänhet och Arbetsförmedlingens webbplats i synnerhet indikerar inte bara att digitaliseringen av förvaltningen är mer gynnsam för digitalt resursstarka grupper, utan också att den stänger ute digitalt resurssvaga grupper. Detta nya slags exklusion får implikationer för de arbetssökandes möjligheter att både ta sig in på arbetsmarknaden och agera som medborgare. Om myndigheternas digitalisering dessutom medför en omformering av medborgarskapet, i termer av ökat individuellt ansvar gentemot förvaltningen, kommer den digitala klyftan, såvida inget görs, befästa de digitalt resurssvaga gruppernas redan existerande utanförskap.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 19092
Åtkomst
fritt online (1602)
Typ av publikation
konstnärligt arbete (160)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (16363)
populärvet., debatt m.m. (2705)
refereegranskat (24)
Författare/redaktör
Fridenfalk, Mikael, ... (48)
Harrison, Dick (41)
Trost, Jan, 1935-, (39)
Jareborg, Nils,, (38)
Öman, Sören, 1961-, (36)
Enkvist, Inger (35)
visa fler...
Johansson, Thomas, 1 ... (34)
Pramling Samuelsson, ... (29)
Sandelin, Bo, 1942-, (27)
Bengtsson, Bertil (27)
Styhre, Alexander, 1 ... (27)
Radetzki, Marian, (25)
Lundell, Bengt (25)
Svanberg, Ingvar, (25)
Oxelheim, Lars (24)
Sörlin, Sverker (24)
Lehrberg, Bert, 1957 ... (24)
Stam, Per, 1964-, (23)
Hallengren, Anders, ... (23)
Magnusson, Lars, 195 ... (23)
Hultman, Glenn, 1947 ... (23)
Larsson, Gerry, (22)
Starrin, Bengt, (22)
Fornäs, Johan, 1952- ... (22)
Ljunggren, Sten, 195 ... (22)
Persson, Annina H, 1 ... (22)
Strömquist, Siv, (22)
Czarniawska, Barbara ... (21)
Persson, Anders (21)
Carpentier, Nico (21)
Söderström, Lars (20)
Tamm, Maare, (20)
Olsson, Gunnar (20)
Frängsmyr, Tore, (20)
Petersson, Olof (20)
Åström, Karl Johan (19)
Edvardsson, Bo, (19)
Agrell, Wilhelm (19)
Håkansson, Håkan, (19)
Bergevärn, Lars-Eric ... (19)
Kullvén, Håkan, (19)
Lumsden, Marie, 1952 ... (19)
Lundquist, Lennart (19)
Eriksson, Annika, (19)
Grenholm, Carl-Henri ... (19)
Gilsenan Nordin, Ire ... (19)
Hemström, Carl, (19)
Strömberg, Håkan (19)
Hedenborg, Susanna (18)
Turner, Anthony, 195 ... (18)
visa färre...
Lärosäte
Uppsala universitet (4618)
Göteborgs universitet (2469)
Lunds universitet (2431)
Stockholms universitet (2354)
Linköpings universitet (1106)
Linnéuniversitetet (712)
visa fler...
Umeå universitet (652)
Södertörns högskola (559)
Karlstads universitet (466)
Kungliga Tekniska Högskolan (443)
Malmö högskola (409)
Luleå tekniska universitet (403)
Chalmers tekniska högskola (388)
Högskolan i Jönköping (358)
Örebro universitet (357)
Sveriges Lantbruksuniversitet (344)
Nordiska Afrikainstitutet (279)
Mittuniversitetet (248)
Högskolan Dalarna (203)
Mälardalens högskola (180)
Högskolan i Gävle (177)
Högskolan Kristianstad (162)
Försvarshögskolan (134)
Nationalmuseum (132)
Ersta Sköndal högskola (131)
Högskolan i Borås (115)
Högskolan i Halmstad (108)
Högskolan Väst (70)
Blekinge Tekniska Högskola (63)
Högskolan i Skövde (52)
Gymnastik- och idrottshögskolan (46)
RISE (41)
Konstfack (23)
Handelshögskolan i Stockholm (13)
Sophiahemmet Högskola (8)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (6)
Röda Korsets Högskola (6)
Naturhistoriska riksmuseet (5)
Kungl. Musikhögskolan (1)
visa färre...
Språk
Svenska (10774)
Engelska (6924)
Tyska (364)
Franska (239)
Danska (120)
Spanska (103)
visa fler...
Norska (86)
Italienska (68)
Ryska (48)
Finska (44)
Arabiska (27)
Nygrekiska (26)
Polska (24)
Portugisiska (22)
Kinesiska (22)
Persiska (20)
Annat språk (19)
Odefinierat språk (17)
Latin (14)
Nederländska (12)
Estniska (9)
Turkiska (9)
Japanska (6)
Koreanska (6)
Rumänska (5)
Kroatiska (5)
Tjeckiska (4)
Isländska (3)
Litauiska (3)
Kurdiska (3)
Ungerska (2)
Bulgariska (2)
Ukrainska (2)
Katalanska (2)
Baluchi (2)
Grekiska, klassisk (1)
Färöiska (1)
Makedonska (1)
Esperanto (1)
Vitryska (1)
Indonesiska (1)
Grönländska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (7867)
Humaniora (6232)
Naturvetenskap (1337)
Teknik (934)
Medicin och hälsovetenskap (736)
Lantbruksvetenskap (326)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy