| 1. |
|
|
| 2. |
- Agnafors, Marcus, et al.
(författare)
-
Att tänka uppsats : Det vetenskapliga arbetets grundstruktur
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här är ingen vanlig uppsatshandbok. ATT TÄNKA UPPSATS stannar inte vid en genomgång av uppsatsens olika delar, utan ger läsaren en förståelse för kärnan i det vetenskapliga skrivandet och tänkandet. Med kunskap om det vetenskapliga arbetets grundstruktur - tänket bakom - är det lättare att förstå vilken roll de olika delarna i en uppsats spelar, och att bygga upp en uppsats av god vetenskaplig kvalitet.Genom att ta till sig det vetenskapliga tänket tidigt i utbildningen blir det möjligt att träna upp förmågan att arbeta med vetenskapliga texter redan innan det är dags för själva uppsatsskrivandet. För den som är bekant med hur vetenskapliga alster är uppbyggda är det lättare att kritiskt förhålla sig till befintlig vetenskaplig forskning, liksom till ovetenskapliga påståenden. Detta ger i sin tur också bättre förutsättningar att bli en skarp opponent och seminariedeltagare.ATT TÄNKA UPPSATS hämtar exempel från framför allt det samhällsvetenskapliga området, men tänket bakom uppsatsskrivandet är tillämpbart på de flesta utbildningar.
|
|
| 3. |
- Aldrin, Viktor, Docent, 1980-
(författare)
-
Medeltida böneliv : Längtan efter innerlighet i det senmedeltida Sverige och Finland
- 2019
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Medeltida böneliv handlar om vanligt folks böner under en tid i Sverige, före den lutherska reformationen, då landet var del i den så kallade Kalmarunionen. Livet var inte enkelt att leva. Överallt hotade faror och döden var ständigt närvarande. De allra flesta bad till Gud, men vad man bad om har länge ansetts omöjligt att få kunskap om. Senare forskning har visat att det faktiskt går att veta något om medeltida böneliv.I den här boken får du veta hur bonden bad för sina barn, vad en bonde kan ha haft för tankar om Gud, samt hur en medeltida person använde hela sin kropp för att be. Vidare ges inblickar i hur tid och plats ansågs spela roll för om en bön blev besvarad, på vilket sätt Jungfru Maria och helgonen utgjorde ett himmelskt hov att förhandla med samt vilka pedagogiska och didaktiska knep som användes för att lära ett barn att be. Avslutningsvis berättas om hur man sörjde och använde bön som strategi för styrka, och några glimtar ur den verktygslåda som alla standardböner utgjorde. Boken tar även upp hur namn på helgon användes som skydd genom att ge barn helgons namn. Bönelivet hos dem som tillhörde bondebefolkningen på medeltiden var både välutvecklat och fyllt av nyanser.Viktor Aldrin (f. 1980) är docent i teologi med inriktning mot praktisk teologi/religionsdidaktik samt excellent lärare ETP. Han är universitetslektor i de samhällsorienterade ämnenas didaktik vid Högskolan i Borås och forskar om samspel mellan teologi och pedagogik. På Artos har han tidigare publicerat Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola (2018).
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Aldrin, Viktor, Docent, 1980-
(författare)
-
Referensguiden 2 : Paralllell stilmanual för Harvard, APA, Oxford & Chicago
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I grund och botten handlar en referens om redovisa sina källor. Det kan göras på många olika sätt. Här presenteras fyra vanliga referensstilar parallellt så att det blir överskådligt vad som skiljer dem åt och vad som förenar dem. Både parenteser och fotnoter behandlas.Referensguiden 2 är en bearbetat utgåva med fokus på digitala referenser. Den första utgåvan utkom 2015. Boken är tänkt för studenter och gymnasieelever.Viktor Aldrin, f. 1980, är docent i teologi med inriktning mot praktisk teologi/religionsdidaktik samt legitimerad lärare. Han undervisar på lärarutbildningen vid Högskolan i Borås.
|
|
| 6. |
- Aldrin, Viktor, Teol.dr. 1980-
(författare)
-
Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola
- 2018
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Skolavslutningar i kyrkan har vållat stor debatt sedan 1990-talet i Sverige. Men bruket av skolavslutningar i kyrkan är äldre än så. Det kan åtminstone spåras tillbaka till senare delen av 1800-talet. Kritiken mot fenomenet på en nationell nivå startade troligen år 1996 i samband med ett beslut i Uddevallas kommun om att förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Beslutet togs för att främja mångfald – en mångfald som då betydde att bereda större plats för humanister med icke-religiös livsåskådning. Men snart kom argumentet om mångfald istället att tolkas som att hänsyn togs till muslimer vilka skapade problem för en svensk tradition.Denna bok har haft till syfte att undersöka skolavslutningar i kyrkan. Dessa rymmer emellertid även något mycket mer komplext än själva bruket: förhandlingar och omförhandlingar om religionens plats i skolan och då framför allt kristendomens plats i grundskolans obligatoriska utbildning (utöver skolämnet religionskunskap). Studien täcker perioden från 1990-talet och fram till år 2016. En stor mängd material har använts för att undersöka skolavslutningar i kyrkan, såsom exempelvis databaser, protokoll, riktlinjer, debattartiklar, motioner, lagar och läroplaner. Det saknas i stort sett tidigare forskning om fenomenet, förutom vissa omnämnanden i studier om bland annat Svenska kyrkans förändrade roll under 2000-talet. Studien är därför tänkt att bidra med dels fakta, dels teoretiska tolkningar för att söka förstå dessa fakta.Resultatet av studien visar att skolavslutningar i kyrkan är komplexa. Det handlar inte enbart om huruvida de ska vara tillåtna eller inte. I stället handlar det om olika fakta som krockar, lagtexter som ger motsatta instruktioner och underliggande meningar som har skilda utgångspunkter. En sammanfattning av studiens resultat blir därmed svår att genomföra utan att falla i den fälla som fenomenet så ofta hamnar i: att ta ställning antingen för eller emot (något som boken inte gör). Skolavslutningar i kyrkan handlar inte endast om för eller emot trossamfundet Svenska kyrkans närvaro i svensk skola, utan även om synen på vilka kunskaper en elev i dagens skola behöver för att leva i det globala samhälle som Sverige håller på att kliva in i. Skolavslutningen i kyrkan betraktas i studien som en spelplan där dessa diskussioner förs och där olika ideal krockar, förhandlas och omförhandlas. Sakfrågor som har debatterats på denna spelplan har rört den icke-konfessionella skolan i en konfessionell kyrklig miljö, kyrkobyggnaden som lokal, prästens roll som ledare, elevens närvaro, religiösa symboler, religiösa handlingar vid skolavslutningen samt psalmsång som diskriminering.Förutom att den beskriver debatten om skolavslutningar i kyrkan och tar fram fakta om dessa, går det att dra några övergripande slutsatser utifrån studien: den första är att skolavslutningar i kyrkan har både minskat och ökat i antal genom åren, den andra är att det finns en konkurrens mellan skolmyndigheterna och Svenska kyrkan om religionens betydelse för eleverna, och den tredje slutsatsen är att skolmyndigheternas religionsbegrepp är sekulärt och krockar med Svenska kyrkans syn.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
