| 1. |
- Abalo, Ernesto, 1982-, et al.
(författare)
-
Digitalisering och social exklusion : Om medborgares användning av och attityder till Arbetsförmedlingens digitala tjänster
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This research report focuses on the users of e-government in a social science perspective. Our aim is to study how different social groups, registered at the Swedish Public Employment Service, relate to the internet, the agency and the services offered on its website (www.ams.se). The field of e-government research is dominated by studies that centre attention on the supply side (videlicet research investigating the entrance of IT in organizations and the implications that new technology have to these), while usercentred research (demand side) is still scarce. Our study, focusing on how citizens relate to the internet in general and e-government in particular, therefore helps to bridge a knowledge gap within the field. Our survey is based on a questionnaire sent to 2 000 randomly selected persons, all registered at the Swedish Public Employment Service. Of these, 762 job seekers responded, which gives us a frequency rate of 40 percent. The questions asked were related to the job seekers’ usage of and attitudes towards the internet in general and the agency’s webpage in particular, but also to their attitudes to the Swedish Public Employment Service. The main results show that social factors, particularly education, play a major role for the job seekers’ ability to use the web based services offered by the agency. People with a lower educational level are less inclined to use the agency’s website, and at the same time they experience the site as more complicated to use. We also found a strong link between the relations to the internet (access, usage, experience and attitudes) and the relations to the agency’s website. Those with advantaged internet relations – mostly well educated people, white collars and people living in bigger cities – also use the agency’s website more diligently and tend to have more positive attitudes towards it (and vice versa). Thus, its necessary to talk in terms of digitally well equipped and less well equipped groups. The unequal relations to the internet in general and the agency’s website in particular not only indicate that e-government is more suitable for the digitally well equipped, but that it in fact exclude those with less digital resources. This new kind of exclusion has great implications for the job seekers’ possibilities to enter the labour market, and to act their role as citizens. If e government also means a reformation of the citizen role – in the sense of increased individual responsibility towards the government - not bridging the digital divide will carry even more exclusion to those that’s already excluded.
|
|
| 2. |
- Abalo, Ernesto, 1982-, et al.
(författare)
-
Olika publiker, olika livsstilar : Om idrott, kultur och regional utveckling
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport studeras vilka sociala värden som elitidrotten och kulturen genererar för invånarna i landsortspräglade län som Blekinge, Halland, Kalmar och Kronoberg. Studien syftar till att lämna ett bidrag till den samhällsvetenskapliga idrottsforskningen, och ge ökad kunskap om idrottens och kulturens betydelse för den regionala utvecklingen. Studiens material vilar på en postenkät skickad till 1500 slumpmässigt utvalda personer i respektive län. Det sammanlagda antalet besvarade enkäter uppgick till 3181 stycken, vilket ger en nettosvarsfrekvens på 54 procent. Rapporten visar bland annat att både idrott och kultur värderas relativt högt och konsumeras i relativt stor utsträckning. Beträffande idrott konsumeras främst breddidrottsliga evenemang, och vad gäller kultur besöks bibliotek och biografer oftare än exempelvis teatrar. Studien visar också att de kultur- respektive idrottsintresserade skiljer sig åt vad gäller demografi, men även vad gäller livsstil. De idrottsintresserade har en mer folklig och lantlig prägel, medan de kulturintresserade är att betrakta som en välutbildad kosmopolitisk grupp. Med tanke på de sistnämndas ökade rörlighet är satsningar på kultur ej att förringa. Denna typ av satsningar kan få denna resursstarka grupp att dels stanna kvar i landsorten, dels flytta in till densamma.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
Utbildning för barn i skolstartsålder
- 2022. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det ligger något av ett magiskt skimmer över skolstarten. Många barn har längtat efter dagen då de får packa sin ryggsäck och träda in genom porten till det mytomspunna skolhuset där nya klasskamrater, lärare och utmaningar väntar.Denna bok handlar om hur utbildningen för barn i skolstartsåldern har förändrats under de senaste decennierna och hur man kan förstå mekanismerna bakom dessa förändringar. Idag råder ett starkt kunskaps- och lärandefokus, där huvudsyftet är att elever ska kvalificeras till nästa nivå i skolsystemet. Detta beskriver vi i boken som en skolarisering av utbildningen och dess konsekvenser berör alla aspekter av utbildning. Skolariseringen syns på policynivå. Den påverkar den pedagogiska praktiken och undervisningen; den förändrar synen på barnet och dess förmågor, och inte minst påverkar den vår syn på vad utbildning är till för. I denna bok används skolstarten och förskoleklassen som exempel, men analysen av skolariseringen är allmängiltig för utbildning och undervisning av barn i hela skolsystemet. Hur kan dessa förändringar beskrivas? Vad bidrar till skolariseringen? Vilken betydelse har denna utveckling? Detta är angelägna frågor för alla som är engagerade i utbildning. Därför är det viktigt att lärare och lärarstudenter får ett språk för att kritiskt kunna granska och diskutera vad skolariseringen innebär - både för dem själva och för deras profession.
|
|
| 7. |
- Ackesjö, Helena, 1973-
(författare)
-
Övergångar mellan skolformer : Kontinuitet och progression från förskola till skola
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn gör tidigt i livet flera övergångar mellan skolformer och mellan sociala gemenskaper. Dessa övergångar handlar om att lämna något känt och möta något nytt och okänt, vilket ställer stora krav på barnen, men också på de lärare barnen möter i de olika verksamheterna. Helena Ackesjö ger här exempel på hur lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola kan arbeta för att åstadkomma kontinuitet i övergångarna och progression i den undervisning som erbjuds i de olika verksamheterna. Dessutom beskriver hon hur övergångar kan förberedas och organiseras.
|
|
| 8. |
- Agevall, Lena, et al.
(författare)
-
Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn? : Om dokumentstyrning av professioner
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De professionellas arbetssätt befinner sig i förändring. Att följa manualer och standarder, att möta en ny typ av redovisningsansvar, extern kvalitetskontroll och krav på dokumentation utmanar på flera sätt den traditionella bilden av professioner. I Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn belyses erfarenheter av dokumentstyrning från tre professioner, revisorer, lärare och socionomer.Boken fokuserar vad dokumentstyrningen betyder för professionernas kunskapsbas och normbas samt hur professionernas autonomi förändras när det gäller att bedöma vad som ska göras, vad som är kvalitet i arbetet och när det gäller möjligheten att ta ett professionellt ansvar.De professionellas erfarenheter analyseras utifrån en modell – kunskapstriaden – vars aspekter; kännarskap, känslomässigt engagemang och utvärdering av och ansvar för eget arbete tillsammans antas utgöra en motor för utvecklingen, upprätthållandet och vidareutvecklingen av de professionellas kunskaps- och normsystem.Boken vänder sig till studerande inom professionsutbildningar företrädesvis på en avancerad nivå och till forskare och andra som har ett övergripande intresse för styrnings- och professionsfrågor. Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn manar också till fortsatt forskning om de professionellas villkor.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
