| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersén, Annelie, 1977-
(författare)
-
Ett särskilt perspektiv på högre studier? : Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskoledeltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokumentstudie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representationer existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Erik
(författare)
-
Text som kontext – rum, plats och text som social situation
- 2010
-
Ingår i: Utbildning och lärande. - Skövde : Avdelningen barns, ungas och vuxnas lärande vid Högskolan i Skövde. - 1653-0594 .- 2001-4554. ; 4:1, s. 76-96
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The ability to express oneself in text has come to be an even more pressuring task due to new media. The use of text in the new media and the school looks slightly different and create different claims on which kind of text activity that are advocated. Language activity and use of text in different spaces and places has become a constituent principle in the western society of today – language and the use of text is seen as the ontological condition for social life. The historical and conventional media notion of public and reception has been replaced by a more complex communication situation due to the digital media. Related to this context and the linguistic turn, three concepts; text action, text conversation and the pedagogy of place are developed and exemplified by a national net community. The theoretical contribution makes it possible to understand and approach the use of text and the complexity this use in different spaces and places articulates. The national net community is discussed in relation to the school exemplifying two different public spaces where new media is put forward illustrating a social situation consti-tuted of text – young people’s use of text practically becomes context. How can we understand and approach this new educational situation?
|
|
| 6. |
- Andersson, Peter, et al.
(författare)
-
Texter som inte räknas? : Om digitala läs- och skrivaktiviteter bland barn och unga
- 2010
-
Ingår i: Utbildning och lärande. - Skövde : Avdelningen barns, ungas och vuxnas lärande vid Högskolan i Skövde. - 1653-0594. ; 4:1, s. 14-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the age of the Internet and a changing semiotic landscape, reading and writing become increasingly complex activities in school. ICT have to be considered as a partner in the daily pedagogies. Digital media and new forms of communication are of great interest for literacy researches, particularly within the area of research that has come to be called New literacies. This article presents the results of a survey in which we asked 320 pupils about their use of information technology as part of daily literacy activities in and outside school. The study is inspired by an American study among young adolescents in New York (Agee & Altarriba 2009), but based on a wider range of ages: between 10-16 years. Our results show some significant differences in the pupils’ literacy activities based on factors such as gender, age, and attitudes towards reading and writing. Of particular interest is one group that distinguishes itself by having a negative attitude to reading and writing even though spending much time on digital literacies in and outside school.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, Thomas, 1970-, et al.
(författare)
-
Organisering av förbättringsarbete inom vården med inspiration från industrin
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I denna artikel fokuserar vi på användandet av industriellt baserade produktionssynsätt (IBP) inom vården i avsikt att arbeta systematiskt med förbättringsarbete. Tidigare forskning har visat att det är svårt att få nya arbetsmetoder att få genomslag i den dagliga praktiken. I denna artikel fokuserar vi på om det går att se indirekta effekter såsom hur förbättringsarbetet organiseras beroende på vilka IBP olika sjukhus väljer att arbeta med. Undersökning är genomförd genom fallstudier på tre sjukhus som har valt att arbeta med tre olika metoder: six sigma, processorientering och mikrosystem.Studien visar att de olika logikerna bakom de olika metoderna ger fundamentalt olika sätt att organisera förbättringsarbetet vid de tre sjukhusen. Six sigma-sjukhuset valde ett centraliserat förbättringsarbete i hög grad drivet av experter på förbättringsmetoder, processsjukhusethade en expertavdelning som var mer av bollplank och utbildare för verksamhetens förbättringsarbete och mikrosystem-sjukhuset valde ett decentraliserat förbättringsarbete där förbättringsarbetet var både lokalt initierat och drivet.
|
|
