| 1. |
- Abraham, Getahun Yacob
(author)
-
Lektioner om ledarskapskvalitet och röstningsförfarande i sydafrikanska grundskolor
- 2011
-
In: Kapet (avslutad tryckt version). - Karlstad : Karlstads universitet. - 1653-4743. ; 1:1, s. 96-107
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Denna studie tar sin utgångspunkt i hur lärare undervisar om den sociala utvecklingsdelen av ”Life Orientation” i sydafrikanska grundskolan. Specifikt fokus ligger på lektioner om ledarskapskvalitet och om att rösta för tredjeklasselever i fyra skolor. Var och en av klasserna dominerades av antingen svarta, färgade, vita eller blandade grupper av elever. Ulf P Lundgrens ramfaktorteori användes för att studera skolans organisation. Basil Bernsteins ”Pedagogic device” användes för att förstå olika pedagogiska verksamheter i klassrummet. Fältarbeten med en etnografisk metod och en kvalitativ strategi användes för att få tillgång till empiriska data. Policy- och läroplansdokument, riktlinjer och läroböcker analyserades. Klassrumsobservationer i fyra klasser och intervjuer med 14 tredjeklasslärare genomfördes. För att vara lärare i Sydafrika krävs minst två års lärarutbildning efter avslutad gymnasieskola. Lärarna i de klasser som studerades genomgick sin lärarutbildning under apartheidtiden. På grund av begränsad fortbildning och bristande erfarenheter av den nya läroplanen hade de ibland svårigheter att förstå och tolka det aktuella ämnet. Enorma skillnader i material, ekonomiska och organisatoriska resurser förelåg mellan olika klasser och skolor. Lärarna dominerade lektionerna och direkt överföring användes som metod. Det sätt lärarna höll lektion om ledaregenskap och om att rösta varierade, men alla visade demokratiska brister. Lärarna valde själva kandidater till klassledare i tre av klasserna. Det blev också tydligt att klassernas miljöer inte befrämjade vare sig kritiskt och kreativt tänkande eller demokratisk fostran.
|
|
| 2. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(author)
-
Från bergets djup till sjunde himlen
- 2010
-
In: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 16:4, s. 11-29
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Agnemyr, Helena, 1984-, et al.
(author)
-
Gör Vågen! : Samhällsentreprenörskap med värmländska förtecken
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten handlar om samhällsentreprenörskap med värmländska förtecken. Idén om samhällsentreprenörer ges i rapporten sammanhang och perspektiv i en diskussion om tidsandan. Rapporten handlar både om teori och praktik. Den bygger på litteraturstudier och på samtal och dialoger med forskare, regionala aktörer och inte minst värmländska samhällsentreprenörer. Rapportens rubrik har hämtas från ett återberättande av ett möte om vad regeringen tänkte göra för näringslivet. Det förlösande svaret på en avslutande fråga om vad regeringen borde göra blev ”Gör vågen!”. Anekdoten berättades vid en av de två workshopar med värmländska samhällsentreprenörer som genomfördes under arbetet med rapporten. Tankar om samhällsentreprenörskapet syfte och sammanhang eller dess själ och djupare mening kan möjligen sammanfattas i två dikter av Tage Danielsson, nämligen; För den trötta samhällskroppen, vore kanske bästa boten, ifall tankarna från toppen kom från roten Och En droppe i livets älv har ingen kraft att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe. Hjälp till att hålla de andra oppe!
|
|
| 5. |
- Ahnberg, Elisabeth, et al.
(author)
-
Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik
- 2010
-
In: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 16:3, s. 55-66
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Med utgångspunkt i fyra följeforskningsprocesser, där vi själva medverkat, diskuterar vi följeforskning som företeelse och rollen som följeforskare. Vår artikel ska ses som ett empiriskt exempel i anslutning till den debatt som Göran Brulin, Karin Sjöberg och Lennart Svensson initierade genom artikeln ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt” (publicerad i Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009).
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Allvin, Michael, et al.
(author)
-
"Självständiga lärosäten": Om de förändrade villkoren för högre utbildning och universitetens normalisering
- 2011
-
In: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 17:2, s. 59-73
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- När den högre utbildningen avregleras får universitet och högskolor själva bestämma hur de ska organisera sin verksamhet. Det sker även i den övriga västvärlden, liksom i den övriga svenska offentliga sektorn. Frågan är dock vad ett sådant självbestämmande egentligen är värt. Avregleringen lämnar nämligen lärosätena att konkurrera med varandra på en allt snävare och alltmer standardiserad spelplan, vilket i sin tur tvingar dem till långtgående rationaliseringar och prioriteringar.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersén, Annelie, 1977-
(author)
-
Ett särskilt perspektiv på högre studier? : Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet
- 2011
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskoledeltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokumentstudie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representationer existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål.
|
|
