| 1. |
|
|
| 2. |
- Almqvist, Anna-Lena, et al.
(författare)
-
Papporna och motiven : Den svenska föräldraledigheten i ett geografiskt perspektiv
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet var att undersöka attityder, beteendemönster och erfarenheter hos föräldrapar i två län, när det gäller uttag av föräldrapenning. I de ingående länen har Västerbotten det högsta och Skåne det lägsta uttaget av föräldrapenning bland fäder. Två kommuner med högt och lågt föräldrapenninguttag bland fäder studerades i respektive län, Umeå och Lycksele samt Lund och Tomelilla. Metodologin var inspirerad av grounded theory. Data omfattade 32 intervjuer med fäder och mödrar, 20 intervjuer med nyckelpersoner inom Försäkringskassan, mödravården, kommunen och företag samt statistik över kommunernas befolknings- och näringslivsstruktur. Intervjuerna genomfördes under 2008. Resultaten visar ett tydligare mönster av mer traditionell arbetsdelning av hushållssysslorna bland Skåne- jämfört med Västerbottensparen. Samma mönster gäller även vid jämförelse mellan kommunerna med lågt respektive högt uttag. En mer positiv attityd till föräldraförsäkringen finns i kommunerna med högt föräldrapenninguttag bland fäder jämfört med de med lågt uttag. En förklaring kan vara att förändringar tenderar att uppträda först i heterogena miljöer med en relativt ung och välutbildad befolkning där olika normsystem konkurrerar med varandra, vilket gäller Umeå och Lund. I Västerbotten har Försäkringskassan, landstinget och företag haft kampanjer för män under 1990-talet vilket sannolikt har bidragit positivt till fäders uttag. Fäder i de bägge länen uttrycker positiva upplevelser av att ha varit föräldralediga. Ett dominerande intryck är att arbetsgivarna har en tillåtande attityd till fäders önskan om att vara föräldralediga.
|
|
| 3. |
- Almqvist, Lena, 1963-
(författare)
-
Barns hälsa och delaktighet
- 2010
-
Ingår i: Specialpedagogisk tidskrift. - 2000-429X. ; :2, s. 9-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Almqvist, Lena, 1963-, et al.
(författare)
-
Små barns psykiska hälsa
- 2011
-
Ingår i: Psykisk hälsa. - Stockholm : Föreningen Psykisk hälsa. - 0033-3212. ; :3, s. 10-17
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Andersson, Carina, 1970-
(författare)
-
Informationsdesign i tillståndsövervakning : En studie av ett bildskärmsbaserat användargränssnitt för tillståndsövervakning och tillståndsbaserat underhåll
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This research concerns the information design and visual design of graphical user interfaces (GUI) in the condition monitoring and condition-based maintenance (CBM) of production equipment. It also concerns various communicative aspects of a GUI, which is used to monitor the condition of assets. It applies to one Swedish vendor and its intentions to design information. In addition, it applies to the interaction between the GUI and its individual visual elements, as well as the communication between the GUI and the users (in four Swedish paper mills).The research is performed as a single case study. Interviews and observations have been the main methods for data collection. Empirical data is analyzed with methods inferred to semiotics, rhetoric and narratology. Theories in information science and regarding remediation are used to interpret the user interface design.The key conclusion is that there are no less than five different forms of information, all important when determining the conditions of assets. These information forms include the words, images and shapes in the GUI, the machine components and peripherals equipment, the information that takes form when personnel communicate machine conditions, the personnel’s subjective associations, and the information forms that relate to the personnel's actions and interactions.Preventive technicians interpret the GUI-information individually and collectively in relation to these information forms, which influence their interpretation and understanding of the GUI information. Social media in the GUI makes it possible to represent essential information that takes form when employees communicate a machine’s condition. Photographs may represent information forms as a machine’s components, peripherals, and local environment change over time. Moreover, preventative technicians may use diagrams and photographs in the GUI to change attitudes among the personnel at the mills and convince them, for example, of a machine’s condition or the effectiveness of CBM as maintenance policy.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Mona
(författare)
-
Ett nytt sätt att övervaka palliativpatienter : Exemplet Kullbergska sjukhuset
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport beskriver ett nytt sätt att monitorera eller övervaka palliativa patienter inomden avancerade hemsjukvårdens domäner jämfört med ett mer traditionelltomhändertagande inom slutenvården. I det nyare sättet vistas patienterna i hemmet sålångt det är möjligt innan en ev. inläggning på sjukhuset behövs. Monitoreringen sker genomkontinuerlig kontakt via främst ett frågeformulär, som patienten eller dennes anhörigaoch/eller distriktssköterska skickar in till samordnande sjuksköterska inom palliativ vård.Genom att data kontinuerligt registreras av hur patienten mår kan läkaren se hursjukdomsbilden utvecklar sig och sätta in de resurser som behövs efter varje patient behov.Vid ev. behov av slutenvård ligger dessa patienter inne kortare tid eftersom derasallmäntillstånd inte är lika dåligt som för patienter, som direkt kommer till sjukhusetsakutavdelning eller slutenvårdsavdelning, enligt traditionellt omhändertagande. Dessa patienter behöver vistas längre tid på sjukhuset och behöver dyra och omfattandebehandlingar för att förbättra sin hälsostatus, så att de kan skickas hem igen. En fråga som därför har ställts i studien är om det nya sättet att monitorera är mer kostnadseffektivt ändet traditionella eftersom vårdtid och därtill hörande kostnader skiljer sig åt mellan dessabåda system att vårda palliativa patienter. För att svara på denna fråga har en jämförelseavseende vårdtillfällen, vårddagar och kostnader gjorts för åren 2003 och 2004, då ett traditionellt synsätt användes på Kullbergska sjukhuset med åren 2008 och 2009 då manövergått till avancerad vård i hemmet (ASIH) för de palliativa patienterna. Resultatet visar att antalet anslutna palliativa patienter år 2003 var 82 stycken, vilka hade 90 vårdtillfällen tillsammans. Det genomsnittliga antalet vårdtillfällen per patient (exklusive 26 patienter, som aldrig anslöts eller kom hem från sjukhuset) var 1,6 och det genomsnittligaantalet dagar som dessa låg inne var 17,3. Spridningen i antalet dagar var från 1 till max 76 dagar och totala antalet vårddagar var 971. År 2009 visar resultatet att antalet anslutna palliativa patienter ökat till 117 stycken och attde hade 60 vårdtillfällen tillsammans samtidigt som antalet som ej anslöts eller kom hemfrån sjukhuset har ökat till 37 stycken. Det genomsnittliga antalet vårdtillfällen per patient ärnu 0,8 dvs. en minskning med 50 % från 2003. Antalet vårddagar har nu minskat till 543 stycken och i genomsnitt ligger patienterna inne 6,8 dagar. Spridningen av vårdagar är från 1 dag till max 51 dagar. Sammanfattningsvis har det trots fler anslutna palliativa patienter, från 82 stycken år 2003till 117 år 2009, en ökning med 43 %, skett en minskning av det totala antalet vårdtillfällen,från 90 tillfällen till 60 det vill säga en reduktion med 33 %. Detta har också fått till följd enhalvering av antalet vårdtillfällen per patient mellan dessa år. Det totala antalet vårddagarhar minskat från 971 till 543, en reduktion med 428 dagar eller 44 %. Detta har medfört attdet genomsnittliga antalet inneliggande dagar minskat från 17,3 till 6,8, en reduktion med 10,5 dagar eller 60 %. Det som dock kan ses som förvånande är att antalet patienter som inte kom hem eller anslöts till ASIH har ökat mellan dessa år, från 26 till 37, en ökning med 11 patienter eller 42 %. Orsaken kan sannolikt finnas i det som kallas för brytpunkten, ett tillfälle som ses som en gräns för ändring av innehållet i vården och som innebär attlivsförlängande insatser inte längre har effekt eller att effekten är marginell eller till och mednegativ för patienten. Studier visar att läkare tycker att det är svårt att tala om för en patientatt livet snart är slut och att de kurativa insatserna inte längre har effekt. Den kostnadskalkyl som gjort utifrån ovanstående data visar att den totala kostnaden för å r2003 var 2 225 532 (971 vårddagar x 2 292 kr/dygn) medan den för 2009 hade sjunkit tilltotalt 1 672 983 (543 vårddagar x 3 081 kr/dygn). Frågan som ställdes i denna rapport var omdet nya sättet att monitorera palliativa patienter var kostnadsbesparande. Utifrån ovanstående resultat är svaret entydigt ja - den har varit kostnadsbesparande förlandstinget. Mot denna kostnadsbesparing bör man också ställa intäkter eller effekter förpatienterna, i form av påverkan på deras livskvalitet. Genom monitoreringen finns såväl enkontinuerlig uppföljning som stor tillgänglighet för patienterna. Resurser sätts in efter varjepatients behov varför patienten inte behöver förlora så mycket av sin livskvalitet och sinakrafter. Om en inläggning dock måste göras blir vårdtiderna korta. Genom dennamonitorering kan patienterna delta i ”vardagslivets lunk” så länge som möjligt och dettaligger i linje med den palliativa vårdens filosofi. Jag har inga speciella skäl att anta attlivskvaliteten har blivit sämre trots att jag inte själv genomfört någon studie av detta. Att monitorera på detta sätt kan också vara ett svar på den fråga som Socialstyrelsenefterlyst om vad som kan göras för att minska eller förhindra onödig sjukhusvistelse. Jag seringa skäl till varför det här nya sättet att monitorera inte skulle vara möjligt även på andra orter eller sjukhus.
|
|
| 8. |
- Aronsson, Gunnar, 1943-, et al.
(författare)
-
Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa - en studie av förskola. hemtjänst och socialtjänst
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens övergripande syfte var att undersöka arbetsförhållanden som är förknippade med ackumulering av stress och bristande återhämtning och att studera hur återhämtning är relaterat till hälsoaspekter. Studiegruppen var anställda inom förskola, hemtjänst och socialtjänst och kom från två relativt stora kommuner (n =193). Återhämtning eller brist på återhämtning antogs vara en betydelsefull förmedlande länk mellan arbetsvillkor och hälsa/ohälsa och sjukfrånvaro. Datainsamling skedde genom en enkät och den totala svarsfrekvensen var 79 %. En klusteranalys gav tre kluster "Återhämtade“ och “Ej återhämtade“ är yttergrupper, som omfattar 36 respektive 25 procent av totalgruppen medan mellangruppen utgjorde 39 procent. Gruppen ej återhämtade får ses som en riskgrupp för ohälsa. Gruppen uppvisar hela kedjan av riskfaktorer – problematiska arbetsvillkor på vilka de svarar med ökad ansträngning och kompenserande strategier. Trots betydligt högre ohälsorapportering har de inte högre sjukfrånvaro, vilket sannolikt hör samman med att de ersätter sjukfrånvaro med sjuknärvaro. I socialtjänsten är det hela 43 procent som tillhör den ej återhämtade gruppen. Regressionsanalyser med kontroll för bakgrundsvariabler visar att den icke återhämtade gruppen hade en signifikant högre relativ risk för sämre självskattad hälsa än personer i den återhämtade gruppen. Ännu kraftigare riskökningar fanns för de fem symtom som därutöver analyserades. Avslutningsvis diskuteras praktiska slutsatser och nya forskningsfrågor.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Backström, Tomas, et al.
(författare)
-
Den hållbara och kreativa organisationen
- 2010
-
Ingår i: Sociala relationer i arbetslivet. - Malmö : Gleerup utbildning. - 9789140668233
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel behandlar hur social interaktion samverkar med och påverkas av organiserande strukturer – interaktion skapar strukturen relation samtidigt som denna relation påverkar interaktionen. Vi studerar inte interaktionen genom att beskriva enskilda samtal i detalj, utan genom att studera vilka mönster eller organiserande strukturer som växer fram i interaktioner. Det gäller både de temporära strukturer som organiserar interaktionen och arbetsorganisationens mer stabila strukturer, det vill säga sociala ordningsparametrar.
|
|
