| 1. |
|
|
| 2. |
- Williamsson, Jon, 1978
(författare)
-
Delat lärande, dubbel kunskap – affärsmodellsutveckling för delningsekonomi i Göteborg
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Delning har uppmärksammats för dess potentiella positiva effekt på miljö och samhälle. Samtidig som vissa typer av kommersiellt drivna delningstjänster har blivit en del av vår vardag har det inom andra områden visat sig vara svårt att utveckla och skala upp organisationer som erbjuder delningstjänster. Ett spår i sökandet efter möjliga sätt att sprida delning har varit att utveckla nya affärsmodeller. Då affärsmodeller skiljer sig åt mellan företag och förändras över tid är den största utmaningen för att sprida delningstjänster inte de specifika affärsmodellerna utan snarare förmågan att utveckla lämpliga affärsmodeller. Denna studie undersökte därför hur individer och organisationer med fokus på delning ser på och arbetar med lärande kopplat till affärsmodellutveckling. Genom intervjuer identifierades en lärande- och utvecklingsprocess bestående av tre faser. I den första fasen utformades och relaterades idén bakom initiativet till delning. Därefter upprättades en temporär organisationsform och en experimentell läroprocess bedrevs för att förstå vad initiativet borde vara. Slutligen avgjordes initiativets administrativa hemvist (dvs. om det hörde hemma inom civilsamhälle, privat eller offentlig sektor) och initiativet etablerades. Under den sista fasen mognade affärsmodellen till en sådan grad att det arbete som kvarstod var finjusteringar och fördjupande av relationer med etablerade intressenter. Kopplat till utvecklingsprocessen skedde ett aktivt normbyggande som bestod av att initiativtagarna interagerade med externa intressenter för att diskutera idéer om initiativen samt intressenternas roller i förhållande till initiativet. Denna process påverkades dels av om initiativtagarna fick interagera med intressenterna direkt eller indirekt, dels av hur formell interaktionen var. Det var därför viktigt för delningsinitiativen att intressenter, då speciellt kommun och myndigheter, gav möjlighet till direkt och formell interaktion genom samtal och möten. COVID-19 har kommit att prägla delningsekonomin och därför redogöras det för hur pandemin påverkade initiativen som studerades. Studien visar att initiativ som jobbat med verksamhetskunder eller använder specialiserade utrymmen och föremål drabbades hårdast. De initiativ som riktade sig mot privatpersoner och som kunde flytta interaktionen med sina användare helt eller delvis utomhus påverkades inte i samma utsträckning. Ett fåtal av initiativen såg till och med ett ökat användarintresse. Tre generella strategier identifierades i initiativens arbete. Initiativtagarna valde att invänta information och även stänga ned hela eller delar av verksamheten tills läget hade förbättrats. De valde att växla mellan aktiviteter och användargrupper för att kunna hålla verksamheten vid liv. Slutligen valde de att värna om så väl personal som användare. Affärsmodellen är ett företagsekonomiskt begrepp som kommer ur ett marknadsekonomiskt tänkande om innovation. Flera initiativtagare ansåg därför att begreppet var problematiskt att använda när delning diskuterades. Därmed analyseras även hur affärsmodellsbegreppet användes av initiativtagarna. Det visade sig att begreppet beskrevs både som mål och metod, samt att det associerades med både negativa och positiva egenskaper. De initiativtagare som jobbade med den kollaborativa ekonomin såg mer negativt på affärsmodellsbegreppet på grund av att begreppet förknippas med ekonomiskt egenintresse. Det rekommenderas därför att den konceptuella verktygslåda som används för att diskutera speciellt kollaborativ ekonomi utvecklas ytterligare men att denna utveckling görs på ett sätt som både drar nytta av den kunskap som finns om affärsmodeller och bygger på en terminologi som är mer välkomnande för de som önskar driva ideella och offentliga delningsinitiativ.
|
|
| 3. |
- Skill, Karin, 1974-
(författare)
-
Ett ekosystem på Facebook för att byta grejer med varandra: delningsekonomi i en liten svensk landsbygdskommun
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten undersöker vi olika sätt att dela och återvinna resurser online och på plats i Ydre kommun, en liten och glest befolkad svensk kommun i Region Östergötland med cirka 3,700 invånare. Digitala lösningar och delningsplattformar har presenterats som ett sätt att dela begränsade resurser, i det som kallats smarta samhällen. Men delningsplattformar har framför allt studerats i storstäder, vilket motiverar studier av små och glesat befolkade samhällen. Utöver att vara känd för sin litenhet är kommunen också känd för sina många föreningar och ett mycket starkt civilsamhälle. Syftet med rapporten är att utforska det ekosystem av varor och information som cirkulerar i en Facebook-grupp, med både kvalitativa och kvantitativa data. Frågorna som har ställts är: vem är engagerad i Facebookgruppens interaktioner? Vad säljer de, byter de, återvinner de? På vilket sätt möjliggör Facebook som plattform återanvändning av varor och delning? Totalt samlades 1,137 inlägg in under tre månader från en offentlig Facebookgrupp med över 4,500 medlemmar där människor säljer och byter begagnade varor samt söker och utbyter information. Insamlingen av inlägg gjordes manuellt och en kvalitativ kodning av innehållet gjordes inspirerad av frågor som lyfts inom delningsekonomi och cirkulär ekonomi: kläder, bilar och fordon, ge bort gratis, hemelektronik, hobbyer, husgeråd och möbler, utomhusredskap och reparation, offentlig information inklusive från lokala föreningar och företagare. Den metod som tillämpats i studien kan liknas vid digital etnografi, med intresse för det vardagliga. För att tolka resultatet av kartläggningen av vad som erbjuds, byts och säljs via Facebook-gruppen är det relevant att notera att det till exempel inte finns reguljära klädbutiker i kommunen, och att närmsta fysiska butiker för att köpa nytt är belägna i omkringliggande kommuner.Vår kartläggning visar att invånarna ger uttryck för en känsla av gemenskap och samarbetar i stor utsträckning via delningsplattformen Facebook. Resultatet visar att de vanligaste kategorierna för posterna är kläder, inklusive barnkläder 28%, husgeråd och möbler 26%, information till allmänheten 11%, barnsaker inklusive leksaker 7%. Data visar att många olika personer är engagerade i Facebook-gruppen eftersom det totala antalet medlemmar är 4,500, och en majoritet av personerna gjort ett enskilt inlägg (56%) under den studerade perioden. Sammanställningen visar att kvinnliga profiler gör närmare 80% av inläggen och är i klar majoritet, medan endast cirka 20% görs av manliga profiler. Det är inte ovanligt att de bestämmer träff för att granska kvaliteten på produkterna eller för att överlämna produkten. Medan husgeråd och möbler är den största gruppen när det gäller antalet varor som erbjuds, är barnkläder den mest sålda varan. Av 292 inlägg om hushållsartiklar är 25 eller 9 % sålda, medan 42 barnkläder av 225 är sålda, dvs. 19 %. Ungefär hälften av posterna lades upp av någon som på sin profil uttryckte att de bodde i Ydre kommun. Resultaten från studien kan användas av kommuner som vill öka delningen och nå mer cirkulär ekonomi och återvinning och är ett bidrag till förståelsen för hur ett plattformsekosystem fungerar på en specifik plats.
|
|
| 4. |
- Salomonsson, Karin, et al.
(författare)
-
Ska vi låna grejor av varann? : Om lånekultur och delandets mikropraktiker
- 2018
-
Ingår i: Mitt och ditt : Etnologiska perspektiv på ägandets kulturella betydelse - Etnologiska perspektiv på ägandets kulturella betydelse. - 2001-7510 .- 2001-7529. - 9789198369052 ; 17, s. 167-194
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet undersöker med hjälp av material från intervjuer och frågelistor vilka sociala relationer, normer och värderingar som sätts på prov vid lån och utlån av saker. Vilka förutsättningar finns det att genom erfarenheter från det privata lånandet öka lusten att delta i en mer hållbar delningsekonomi?
|
|
| 5. |
- Ahlinder, Elisabeth, 1981-
(författare)
-
Delningsekonomin och det kommunala planmonopolet
- 2021
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :1, s. 41-65
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln diskuteras de rättsliga oklarheter som följer av användning av bostadsrättslägenheter för tillfälliga upplåtelser utifrån ett fastighetsrättsligt markanvändningsperspektiv. Utgångspunkten för diskussionen är den snabbt växande användningen av online-plattformar för korttidsuthyrning av bostäder, som till exempel Airbnb, som har skapat en ny marknad och en fundamental ändring av möjligheterna att hyra ut bostäder till turister och affärsresande. Artikeln innehåller en övergripande introduktion till home sharing-marknaden och några exempel på hur myndigheter i städer som till exempel Barcelona och London har reglerat korttidsuthyrning. Därefter diskuteras huruvida korttidsuthyrning av bostadsrättslägenheter kan medföra att byggnadens användning avviker från tillåten användning enligt detaljplan eller bygglov samt möjliga förvaltningsrättsliga och ekonomiska konsekvenser som kan följa av omfattande korttidsuthyrning. Avslutningsvis diskuteras kommunernas betydelse för hur delningsekonomin kan komma att påverka städer och bostadsmarknaden i landet framöver.
|
|
| 6. |
- Alexius, Susanna, 1976-, et al.
(författare)
-
Med kritisk blick på delningsekonomin
- 2020
-
Ingår i: Organisation & Samhälle. - 2001-9114 .- 2002-0287. ; :1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Arekrans, Johan, et al.
(författare)
-
Barriers to access-based consumption in the circular transition : A systematic review
- 2022
-
Ingår i: Resources, Conservation and Recycling. - : Elsevier BV. - 0921-3449 .- 1879-0658. ; 184
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Barriers to access-based consumption (ABC) have been extensively studied in different strands of literature. However, cumulative knowledge is not organized to date, and a comprehensive overview of barriers identified by empirical studies in diverse strands is lacking. Such a picture is essential for laying the ground for further change-oriented research and actual changes in practice. This article reports on the results of a systematic review on barriers to transitioning from ownership- to access-based consumption. The review focuses on the literature strands product-service systems, circular economy, sharing economy, and collaborative consumption. Through open and axial coding of 289 barriers reported in 45 empirical studies, we found 17 themes of barriers concerning consumers, business, and society. The analysis of the barriers reveals four significant insights important for the research and practitioner community:the overall experience of ABC and trust mechanisms need to be better understood;organizational aspects in traditional business need a system change;regulation plays a fundamental role in making ABC work for business, society, and sustainability; andsharing risks and experimentation for new learnings are necessary.These four major insights suggest that consumers need business and government to offer enabling conditions for ABC – spanning from raising awareness and understanding to improving user experience. Furthermore, businesses need governments to create the necessary structures to support ABC offerings – from decreasing risks to increasing incentives. How and which mechanisms can further facilitate circular behaviors is a salient topic for future investigations.
|
|
| 8. |
- Barrie, Jack, et al.
(författare)
-
Building ecologies of circular intermediaries
- 2020
-
Ingår i: Handbook of the circular economy. - Northampton : Edward Elgar Publishing. - 9781788972710 ; , s. 235-249
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The transition to a circular economy requires deep structural change of entire production-consumption systems. Such a systemic transition will inevitably be hampered by poor knowledge and resource transfer between various levels of society. It is therefore proposed in this chapter that a circular economy requires well-functioning ecosystems of intermediaries who can broker knowledge exchange and collaboration between different societal systems as well as geo-political scales. Sustainability intermediation has been recognised as being critical for lubricating the machinery of societal transitions, however, little is known with regards to the ecology of intermediaries required to achieve a global transition to a circular economy. In light of the challenges surrounding the effective governance of a circular economy transition, the questions this chapter seeks to explore is: how do we begin to nurture adequate ecologies of intermediaries that can facilitate the transition to a circular economy?
|
|
| 9. |
- Bradley, Karin, 1975-
(författare)
-
Från fildelning till sakdelning
- 2012
-
Ingår i: Grus & Guld. - 1650-4704. ; :2
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
|
|
