| 2. |
- Sundström, Malin, 1968-
(author)
-
Är dela det nya äga? : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Jag har fastnat för delningsekonomin. Jag drömmer om den. Jag vaknar på nätterna och börjar tro att fenomenet kommer att transformera handeln lika mycket som digitaliseringen gör. För det är något med att dela, hyra, låna, byta och hyra ut som triggar känslor i ett samhälle som börjar bli trött på konsumtion.Visserligen har vi alltid delat, grannar och vänner har i alla tider lånat saker av varandra, från ett ägg och en kopp mjöl till gräsklippare och snöskyffel. Tjänster och gentjänster har vi kallat det fenomenet. Men i grunden har människor i min generation (och tidigare) ofta hyllat materialismen. Viljan av att äga. Av att kunna säga att det där är mitt. Men nu börjar den inställningen att vackla, och det är det som gör mig så nyfiken, rädd och orolig på en gång. I SOU 2017:26 återfinns ett betänkande som till stora delar är gäääsp-varning, men som ibland blir hyperspännande. För i ”Delningsekonomi På användarnas villkor” blir det tydligt att det är digitaliseringen som också möjliggör ett mer systematisk samutnyttjande av delningstjänster och att det dessutom sker i en mycket bredare krets av användare. Marknaden har gått från liten till stor och tekniken möjliggör att uthyrare och lånare kan mötas inom bara några sekunder. Digitala plattformar för delningsekonomi finns i oändliga varianter, från internationella plattformar där delning av tillgångar sker internationellt (t.ex. Airbnb, Couchsurfing), till internationella plattformar där delning sker lokalt (Street-bank, Care.com) till nationella plattformar (t.ex. Rentl, Yepstr). Dessutom finns mängder av lokala plattformar och grupper på Facebook och andra sociala medier där man byter, lånar, lånar ut och tipsar. Den detaljist som inte tycker att delningsekonomin är något viktigt att beakta i kommande strategier, den aktören kommer att undra vad som hände, den dagen när det verkligen sätter fart. Det är vad jag tror! Och varför tror jag det? För att siffrorna talar sitt tydliga språk. I betänkandet har man låtit Novus genomföra en enkätstudie där 1.798 slumpmässigt utvalda svenskar fått frågor om delningsekonomin. Där ser vi att 10 procent av befolkningen någon gång använt delningsekonomiska tjänster under de senaste två åren. Av dessa så anger 80 procent att de har övervägande positiva erfarenheter av dessa tjänster. Dessa siffror i kombination med att den främsta orsaken för att INTE använda delningsekonomiska tjänster är att man inte känt till att de finns, gör mig säker på att delningsekonomin är här för att stanna. Och att den kommer att utvecklas! Det enda lilla frågetecknet som finns för att delningsekonomin verkligen inte skulle ta fart är trygghetsaspekten.Svenskar är bortskämda med att ha ett starkt konsumentskydd, men det skyddet är starkast när en konsument gör affärer med en näringsidkare. Att göra affärer emellan privatpersoner ger inte samma starka skydd och av det skälet kan en del saker kring transaktionerna gå fel. Av det skälet föreslår man i betänkandet också att Konsumentverket i samarbete med Konkurrensverket får i uppdrag att under en treårsperiod följa hur delningsekonomin utvecklas och därefter överväga insatser som bidrar till ökad trygghet.Något annat som är intressant är delningstjänsterna på Facebook, som används mest av kvinnor. Det är dessutom de yngre kvinnorna som är i majoritet (18-29 år) vad gäller FB.s delningsgrupper, motsvarande 72 procent. Vi ser även samma mönster när man tittar på den mer allmänna frågan kring om man använt delningsekonomiska tjänster: det är de yngre som har positiva erfarenheter (av svenskar i åldern 18-29 år, är 88 procent positiva och av svenskar i åldern 30-49 år är 86 procent positiva). En annan gemensam faktor för de svenskar som är positiva till delningstjänster är att de bor i större städer. Det är också storstadsbon som anser att det är roligt och spännande att använda delningstjänster. Jag vet inte hur det är med er bloggläsare, men när jag ser dessa siffror ser jag en annan gemensam nämnare: det är dessa personer som ofta är högkonsumerande individer. Kvinnor i storstad i åldern 18-40 fattar också väldigt ofta köbesluten. Om dessa individer börjar se fördelar av delningsekonomiska tjänster, då kan vi vara ganska säkra på att konsumtionsmönster kommer att påverkas. Och för någon med handelsintresse säger detta också att det är dags att se över sina erbjudanden och sina affärsmodeller. Kanske inte imorgon. Men snart.På onsdag deltar jag i en paneldebatt om dessa frågor i Almedalen. Det är Resumé och Tieto som arrangerar tillfället och befinner ni er i Visby, titta gärna förbi:Är dela det nya äga? Arrangör: Resumé, TietoDag: 5/7 2017 09:00 – 10:00Plats: Kronstallgränd 4, Visby
|
|
| 3. |
- Sundström, Malin, 1968-
(author)
-
Är ”Klackarna i taket” rätt mood för den svenska handeln? : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- I Amazons långsiktiga strategi finns målet att ”build a place where people can come to find and discover anything they might want to buy online.” I min värld översätter jag det till visionen om att bli ett av två företag i världen, eftersom Google naturligtvis är det andra. ETT av TVÅ företag. I världen!! Det där är minst sagt höga ambitioner. Och inte bara ett hot mot de svenska handelsföretagen, utan totalt ödesdigert. För om de riktigt stora globala jättarna blir tillräckligt stora så kommer de att glufsa i sig även relativt ointressanta marknader som i Norden eller i Sverige. Och de har alla odds på sin sida. De är tillräckligt effektiva, de har smart logistik, de har djup konsumentinsikt, de har organisationer som strukturerat arbetar med innovationer och affärsutveckling, och de har tydliga karriärvägar inom bolaget där kompetens värderas högt, och de är samtidigt IT-bolag.Och österut och i Asien kan vi säkert också snart räkna med någon aktör som kommer att vilja tävla med Amazons högtflygande ambitioner – att kontrollera och styra detaljhandeln i världen. Och en sådan aktör kommer också att vara i grunden ett IT-bolag. Då börjar det kännas riktigt illa, eftersom jag och några med mig, tror att ett sådant scenario inte är helt otänkbart.Till detta kommer den utveckling som sker vad gäller delningsekonomin, där människor i högre grad än tidigare börjar tröttna på ägandet, till förmån för delandet. För varför ska vi äga så mycket prylar som ofta bara ligger på hyllan och samlar damm? KONSUMTIONSTRÖTTHETEN lurar som ett stort spöke i garderoben! Att vi dessutom blir mer tätbefolkade och bor på mindre ytor, förstärker allvaret i frågan: ”varför ska jag köpa en massa saker när jag istället kan hyra dem vid rätt tillfälle?” I en formel där vi kokar ihop globala aktörers inträden i Sverige samtidigt som vi också kanske får se en ökad konsumtionströtthet, blir inte resultatet så kul. I vart fall inte för svenska handelsföretag. Jag deltog i veckan i ett seminarium i Almedalen, arrangerat av Resumé och Tieto, och spenderade också tid genom att besöka evenemang som diskuterade detaljhandelsfrågor. Men jag tröttnade snabbt. För de diskussioner som var mest förekommande handlade om vegetariska livsmedel, nyproduktion som miljöbov, jämställdhet, hotet mot kontanterna, butiksrån, betalningslösningar, gör-det-själv-trender, säkerhetsfrågor, butiksnäringens vara eller inte vara. Och som sagt – inte NÅGON diskuterade det mest framträdande hotet mot svensk handelsnäring, nämligen den globala konkurrensen och det faktum att handel inte lägre är lokal, utan global, eller t.o.m. glokal. Inte heller konsumtionströtthet eller delningsekonomi nämndes vid dessa evenemang.Jag är övertygad om att de kompetenser som kommer att krävas av svenska handelsföretag i framtiden är enorma, och då räcker det inte att lugnande säga: ”don’t worry, be happy”, ”människor kommer alltid att behöva handla och de kommer alltid att vilja besöka en butik när de t.ex. köper sina matvaror.” Den typen av argumentation kommer ofta från människor som för länge sedan valde att blunda för de verkliga hoten mot nationell detaljhandel. Det är också samma personer som för några år sedan pekade ut den svenska e-handeln som ett tydligt hot mot övrig handel, och som ivrigt underströk skillnaderna mellan butiksnäring och e-handelsnäring. I skenet av detta är det kanske inte så konstigt att Market valde att sätta rubriken ”Klackarna i taket” på sitt inlägg om mingelfesten i Handelns Hus i Almedalen (eller så bidrog jag till rubriken genom att se oförskämt glad ut). Men för egen del, och för många framsynta kollegor i handelsnäringen, är det verkligen inte klackarna i taket som gäller. Nej, det handlar mer om behovet av mobilisering, tugga taggtråd och spotta blod, för utmaningarna har bara precis börjat. Den kraftsamling som handelsnäringen står inför är enorm och det kommer att krävas mycket mod, intelligenta analyser, snabbhet och flexibilitet och hög kompetensnivå som kännetecknas av att bli lärande-organisationer med hög innovationsförmåga och nytänkande. Det kommer också att krävas helt nya idéer om hur man mäter framgång och de gamla KPI.erna kommer att kastas ut på löpande band, och ersättas med nya mått på värdeskapande. Varje framgångsrik handelsaktör måste också höja sin IT-kompetens, där vi med all sannolikhet kommer att se fler och fler företag som integrerar IT i alla verksamhetsdelar. Och frågan om i vilken kanal kunden kommer att handla kommer att vara ganska beige, eftersom man istället kommer att fråga: ”vilken av de globala aktörerna kommer att äga detaljhandeln i framtiden, och vilka mindre aktörer kan komplettera deras erbjudanden med lönsamma affärsmodeller?”.Eller så är det kanske så att jag har helt fel? Vet inte vad ni bloggläsare tycker, men återkom gärna med era tankar!
|
|
