| 1. |
- Ek, Åsa
(författare)
-
Säkerhetskultur på arbetsplatsen
- 2017
-
Ingår i: Arbete och hälsa. - 0346-7821. ; 51:2, s. 58-65
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Olyckor på grund av strömgenomgång är en ständig arbetsmiljörisk för elektriker. Ökad kunskap om hur elektriker uppfattar säkerhetskulturen på sin arbetsplats kan leda till en bättre förståelse för de drivkrafter och hinder som finns för effektiv säkerhetshantering och lärande för säkerhet. Detta kan bidra till utveckling av välfungerande proaktiv (förebyggande) risk- och säkerhetshantering inom branschen och ett minskat antal elolyckor och tillbud bland elektriker. I en enkätstudie bland 523 elektriker som råkat ut för strömgenomgång samt fördjupande intervjuer med 23 av dem framkom ett generellt behov av ökad säkerhetsmedvetenhet och motivation till säkert arbetsutförande på olika organisatoriska nivåer, ett behov av ökad synlighet hos ledarskapet på arbetsplatser, ökat engagemang för säkerhet, och förbättrad kommunikation med medarbetare, och ett behov av ökad rapportering av olyckor och tillbud för att få ökad erfarenhetsåterföring och kunna åstadkomma ett effektivare lärande för säkerhet.
|
|
| 2. |
-
Elolyckor i arbetet
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en utvidgad slutrapport från forskningsprojektet ”Elolyckor i arbetet – en undersökning om sena följder av strömgenomgång” redovisas resultat från en stor enkätstudie till elektriker och personer som anmält elolycksfall till Arbetsmiljöverket, och fördjupade kliniska undersökningar av en grupp elektriker som hade kvarstående besvär efter strömgenomgång. En tydlig strävan har varit att erfarenheter från projektet ska kunna leda till ett bättre omhändertagande av dem som drabbats av en elolycka, såväl på arbetsplatsen som inom hälso- och sjukvården och ge fördjupad förståelse för betydelsen av det förebyggande elsäkerhetsarbetet.
|
|
| 3. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Vilka asbestexponeringar kan ha orsakat dagens mesoteliomfall?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige dör årligen drygt 120 personer i malignt mesoteliom, en dödlig form av cancer med tumö¬rer på lungsäck (pleura) eller bukhinna (peritoneal). Exponering för asbest är den huvudsakliga kända orsaken till båda dessa typer av mesoteliom. Det finns ingen känd säker lägsta exponeringsgräns för asbest och latensperioden mellan exponering och insjuknande är i allmänhet lång, vanligen 20–50 år. Utöver dessa fall av mesoteliom räknar man med att det för varje mesoteliomfall finns cirka sex fall av andra cancerformer som orsakats av asbest. Trots att förbud mot viss hantering av asbest infördes redan från mitten av 1970-talet och att all användning av asbest förbjöds 1982, visar svenska cancerregistret att antalet nya fall av mesoteliom fortsatte att öka fram till 1992 och därefter ligger på en jämn nivå för både män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka i vilket sammanhang de som drabbats av mesoteliom kan ha exponerats för asbest. Fokus har varit på dem som exponerats efter asbestförbudet 1982. Målet är att identifiera tänkbara riskkällor för en skadlig exponering och att undersöka om det finns indikationer på okända exponeringar. Detta innebär att endast en mindre del av de drygt 120 fallen av mesoteliom per år har ingått i målgruppen för detta projekt, eftersom de flesta av de som drabbats är i en ålder som innebär att de varit yrkesverksamma många år före asbestförbudet. Under perioden 1997–2017 dog 147 personer i åldern upp till 54 år på grund av mesoteliom. Av dessa dog 110 under perioden 1997–2007 och 37 under perioden 2008–2017. Studien ger en ökad förståelse för vilka farliga exponeringar för asbest som förekommer idag och var förebyggande åtgärder krävs. Det är välkänt att mesoteliom har en lång latenstid, och av de fall bland yngre (födda efter 1953) som granskats, beror cirka hälften sannolikt på exponeringar före asbestförbudet, dvs. för mer än 30 år sedan. Detta stämmer väl överens med den långa latenstiden för mesoteliom. En granskning av yrken och arbetsuppgifter för dessa fall visar att det handlar om kända exponeringar, exempelvis på byggarbetsplatser, bilverkstäder (bl.a. bromsbelägg med asbest), varv och i arbetet som elektriker. Sex fall beror främst på exponering efter asbestförbudet. Dessa fall handlar främst om arbete inom byggindustrin och i något fall arbete med eternitplattor, där plattorna sågats och det därmed alstrats damm. I flera av dessa fall finns kommentarer som: - Slarv med andningsskydd - Arbetet gjordes ofta i dammiga miljöer I ett av de sex fallen var den sannolika asbestexponeringen inte kopplad till personens yrke, utan sannolikt till vistelse i en fastighet under ombyggnad, där det sannolikt fanns asbest i ventilationssystem och i golv. I ett fall, en intervju som genomförts med en person som var född 1981–1985, fanns ingen känd asbestexponering i personens livshistoria. Utgående från studiens resultat kan vi dra slutsatsen att de fall av mesoteliom som beror på exponering efter asbestförbudet 1982, i stor utsträckning beror på kända orsaker i kombination med att åtgärder som enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska finnas, inte hade vidtagits.
|
|
| 4. |
- Ahlberg, Kerstin, 1947-
(författare)
-
Kan polsk lag hindra finska fack från att företräda sina medlemmar – och vad kan ingå i utstationerads minimilön?
- 2013
-
Ingår i: EU & arbetsrätt. - Stockholm : Institutet för social civilrätt. - 1402-3008. ; :4, s. 2-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett stort mål, vars utgång kan få avgörande betydelse för fackförbundens möjligheter att företräda sina medlemmar i domstol, har hänskjutits till EU-domstolen av Satakunta tingsrätt i Finland. Den grundläggande frågan i tvisten är vilken lön 186 elektriker från Polen hade rätt till enligt utstationeringsdirektivet (96/71) när de arbetade vid kärnkraftverksbygget i Olkiluoto. Men innan tingsrätten kan avgöra den frågan måste den ta ställning till om det finska Elektrikerförbundet över huvud taget har rätt att föra deras talan. Såväl den danska som den svenska regeringen har yttrat sig i målet vid sidan av den finska.
|
|
| 5. |
- Nilsagård, Ylva, 1964-, et al.
(författare)
-
Symtom efter strömgenomgång
- 2017
-
Ingår i: Elolyckor i arbetet. - Göteborg, Sweden : Göteborgs universitet. - 9789185971596 ; , s. 21-26
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 523 elektriker som hade varit med om minst en elolycka med strömgenomgång besvarade en fördjupad enkät med fokus på frågor om symtom från perifera och centrala nervsystemet och muskulatur. Nio av tio som varit med om högspänningsolycka hade sökt akut sjukvård. Endast två av tio hade sökt vård efter lågspänningsolycka. Besvär framför allt i form av smärta och nedsatt känsel efter strömgenomgång var relativt vanligt, men för de allra flesta blev inte dessa besvär bestående. Symtom från nervsystem och hjärna var betydligt vanligare hos de som hade varit utsatta för högspänningsolyckor eller fastnat vid strömkällan på grund av muskelkramp.
|
|
| 6. |
- Ahlberg, Kerstin, 1947-
(författare)
-
EU-domstolens generaladvokat ifrågasätter finska regler om allmänt bindande kollektivavtal
- 2014
-
Ingår i: EU & arbetsrätt. - Stockholm : Institutet för social civilrätt. - 1402-3008. ; :3, s. 2-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det är finsk rätt, inte polsk, som ska avgöra om det finska Elektrikerförbundet kan driva de utstationerade arbetstagarnas lönekrav i domstol, menar EU-domstolens general-advokat i sitt förslag till dom i målet om 186 polska elektriker som inte anser sig ha fått rätt lön enligt det allmänt bindande finska kollektivavtalet (se EU & arbetsrätt nr 4/2013 s. 2). När det gäller den egentliga frågan i målet – om alla de förmåner som fackföreningen kräver kan ingå i minimilönen enligt artikel 3.1 i utstationeringsdirektivet (96/71) – hänvisar han till att det är medlemsstaterna som bestämmer innehållet i minimilönen, vilket gör att han inte vill slå fast någon absolut definition.
|
|
| 7. |
- Björnstig, Johanna, et al.
(författare)
-
Dödsolyckor i arbetslivet : Delrapport 2
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna sammanfattning redovisar de viktigaste resultaten och slutsatserna i delrapport 1 och 2.Dödsolyckor och allvarliga olyckor i arbetet har minskat kraftigt sedan 1950-talet i Sverige. I dag drabbas i genomsnitt 1 av 100 000 personer av en dödsolycka i arbetet och 1 av 500 personer av en allvarlig arbetsolycka.1 Nio av tio arbetsrelaterade dödsolyckor drabbar män. Dödsolyckor drabbar i högre grad äldre personer och mer än hälften av männen som omkom 2010-2014 var över 50 år. En delförklaring är att äldre får svårare skador än yngre om de utsätts för samma skadevåld och därmed ökar risken för en dödlig utgång.Fordonsrelaterade olyckor utgör ca hälften av alla dödsolyckor. Hälften av dem sker i vägtrafikområden och hälften i andra miljöer. Fallolyckor är en annan viktig orsak till dödsolyckor och då främst fall från en höjd. Många sådana olyckor inträffar inom byggverksamhet, och vår analys tyder på att byggställningar kan vara ett område för förbättringar för att undvika tekniska brister. Dödliga elolyckor drabbar framför allt äldre elinstallatörer, som sannolikt har långvarig yrkeserfarenhet. Det talar för att också personer med lång erfarenhet kan behöva återkommande utbildningar. Trädfällning är en annan betydande orsak till dödsolyckor, framför allt inom jord- och skogsbruk.En jämförelse av data ur registren för dödliga och allvarliga arbetsolyckor visar att det finns skillnader, bland annat när det gäller vem som drabbas och var skadan inträffar. Det innebär att register om allvarliga men icke dödliga skador ger begränsad information om vilka förebyggande åtgärder som är lämpliga mot dödsolyckor och var de ska sättas in.Vi har även analyserat uppgifter från dödsorsaksregistret i kombination med yrkesregistret. Resultatet ger ingen ytterligare information utöver den man kan få ur Arbetsmiljöverkets register. Vi har också studerat data från registret över personer som vårdats i sluten vård på sjukhus och kombinerat detta med data från yrkesregistret. Resultatet ger ingen ytterligare information utöver den man kan få ur Arbetsmiljöverkets eller AFA Försäkrings register.1 En olycka som kräver mer än 14 dagars sjukskrivning.10Våra viktigaste slutsatser är:Dödsolyckor och allvarliga olyckor är sällsynta händelser och händelseförloppet varierar mycket. Därför är det svårt för företag, organisationer och grupper av individer (arbetskamrater, den drabbade etcetera) att lära sig något av en olycka. Därmed bedömer vi att personliga erfarenheter och allmän information om olycksrisker har begränsat värde för att minska antalet dödsolyckor och allvarliga olyckor. I stället anser vi att det förebyggande arbetet bör inriktas mot att prioritera tekniska lösningar som minskar risker samt att införa strikta organisatoriska rutiner för till exempel skyddsutrustning och handhavande där det finns risk för dödsolyckor. Så sker redan idag i mycket riskmedvetna organisationer som till exempel flyget.Strategierna för att förebygga dödsolyckor respektive allvarliga olyckor bör delvis ha olika fokus. Det går alltså inte att prioritera åtgärder mot dödsolyckor i arbetslivet enbart utifrån var och hur allvarliga skadefall inträffar.Vissa typer av dödsolyckor är vanligare än andra och ca två tredjedelar av alla dödsolyckor gäller fordonsolyckor och fallolyckor från höjd. För att minska förekomsten mer påtagligt måste man inrikta åtgärder mot dem.Vissa grupper är också mer utsatta än andra, till exempel personer som arbetar med eller vid fordon och på hög höjd. Många sådana arbeten är på tillfälliga arbetsplatser, vilket ofta ställer särskilda krav på att individen själv förebygger risker. Därför krävs särskild och fortlöpande utbildning. Dödsolyckor bland elektriker drabbar främst äldre personer, liksom dödsolyckor i samband med trädfällning. Därför är det viktigt att upprätthålla kunskap och medvetenhet om risker även hos personer med långvarig yrkeserfarenhet. Vidare kan det behövas särskilt anpassade åtgärder för små företag eller egenföretagare.Utredningarna av dödsolyckor och allvarliga olyckor kan utvecklas för att få ett ännu tydligare fokus på det förebyggande arbetet.
|
|
