SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "elisabeth mangrio srt2:(2020)"

Sökning: elisabeth mangrio > (2020)

  • Resultat 1-7 av 7
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Larsen, Risa, et al. (författare)
  • Interpersonal Communication in Transcultural Nursing Care in India : A Descriptive Qualitative Study
  • 2020
  • Ingår i: Journal of Transcultural Nursing. - : Sage Publications. - 1043-6596 .- 1552-7832.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Introduction: Good communication is crucial for safe and effective nursing care and is necessary in building interpersonal relationships with patients. The increase of global interactions in health care adds to the necessity of developing culturally competent communication in nursing. The purpose of the study was to gain a deeper understanding of interpersonal communication as experienced by nurses working in culturally diverse hospitals in India. Method: A descriptive qualitative method, analyzing 12 semistructured interviews conducted with nurses at two hospitals. Results: The study's themes focus on tools and techniques for working with culturally diverse patients and how to sustain the quality of care in diverse hospital settings. Language resources, language tools, and cultural knowledge were useful aids for nurses when communicating with transcultural patients. It helped the nurses gain confidence and foresee patient needs. Discussion: Highlighting transcultural interpersonal communication techniques within nursing offers a safer and more productive practice of nursing care.
  •  
2.
  • Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al. (författare)
  • Kartläggning av nyligen nyanländas hälsa, levnadsvanor, sociala relationer, arbetsmarknad och boendemiljö efter etableringen. : Delrapport från MILSA 2.0
  • 2020
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • BakgrundAtt som flykting etablera sig i ett nytt samhälle är ofta en långvarig process. Den börjar med att ansöka om asyl, orientera sig i och förstå det nya samhället, lära sig språket och komplettera tidigare utbildning eller utbilda sig på nytt i strävan efter etablering på arbetsmarknaden. Det svenska samhället har sedan 2010 ett strukturerat och individbaserat etableringsstöd som pågår under en period på cirka 24 månader efter beviljat uppehållstillstånd. Frågan vi genom studien ställt oss är hur väl rustade nyanlända efter genomgången etablering är för att ta sig an alla de utmaningar som väntar under den första tiden efter etableringsprocessen. Hur har situationen utvecklats, hur ser den fysiska och psykiska hälsan ut, vilken uppfattning har de av etableringen samt vidare om de fått ett arbete eller hur de ser på sina möjligheter att få ett. Dessa frågor är viktiga att få kunskap om i syfte att fortsatt kunna erbjuda ett behovsanpassat stöd i processen att etablera sig i Sverige.SyfteSyftet med undersökningen har varit att studera hälsa och hälsorelaterade faktorer bland vuxna nyanlända i Skåne som nyligen genomgått etableringsprocessen men även att undersöka om etableringsinsatserna bidragit till ökad delaktighet i samhället och ett närmande till arbetsmarknaden.Material och metodTillvägagångssättet för undersökningen har varit att utveckla ett övergripande frågeformulär på arabiska med fokus på olika frågor gällande hälsa, vårdbehov, boende, sociala relationer, våld, levnadsvanor, migrationsspecifika frågor, arbete och delaktighet samt sexuell hälsa. Urvalet som baseras på ett obundet slumpmässigt urval bestod av 10 000 individer boende i Skåne med födelseland Syrien eller Irak och beviljat uppehållstillstånd mellan 2012.09.01 och 2016.08.31. Vid beviljat uppehållstillstånd var de i åldern 20 till 64 år och bosatta i Skåne. Undersökningen utfördes under hösten 2018. Frågeformuläret skickades ut till respondenterna i form av pappersenkät med möjlighet att fylla i enkäten digitalt. Totalt antal svarande blev 3208, vilket innebär en svarsfrekvens på 33%.11SlutsatsUppehållstillstånd är mestadels beviljat under det första året. Kunskaper i det svenska språket är bristfälliga för många. Den självrapporterade hälsan är i linje med den övriga befolkningen i länet och den egna insatsen för att bevara god hälsa bedöms vara betydelsefull. En väsentlig andel upplever otillfredsställda läkar-eller tandläkarvårdbehov. Hälsorelaterade levnadsvanor som rökning och fysisk inaktivitet samt brist på tillit ligger högre än genomsnittet i den övriga befolkningen. Bristande förtroende förekommer för olika samhällsinstanser. Störst förtroende upplevs för barnavårdscentralen. Nästintill alla har haft en etableringsplan inklusive samhälls- och hälsokommunikation. Vad gäller etableringsplanen generellt höll majoriteten med eller delvis med om att planen innehöll relevanta aktiviteter. De utmaningar som observerades var aktiviteternas kvalitet och att dessa inte är utformade med hänsyn till respondenternas situation samt att aktiviteterna krockar med varandra. Avsaknad av socialt nätverk och bristande språkkunskaper ansågs av många som hinder för att komma in på arbetsmarknaden. Att komma in på den svenska arbetsmarknaden är en fortsatt utmaning för många.
  •  
3.
  • Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al. (författare)
  • Nyanlända flyktingars upplevelse av hälsa under etableringen i Sverige : Delrapport från MILSA 2.0
  • 2020
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • BakgrundMigration överlag är en faktor som kan leda till ökade stressnivåer bland migranter vilket ofta kan bero på de omständigheter som förekommit kring själva flykten. Efter att de nyanlända anlänt till värdlandet väntar ofta en period av osäker väntan på uppehållstillstånd vilket har tydligt visat sig korrelera negativt med den psykiska hälsan. I samband med beviljat uppehållstillstånd påbörjas en rad stödinsatser för etablering i samhället. I Sverige erbjuds alla nyanlända att delta i etableringsprocessen vilken innebär ett individanpassat stöd för den nyanländes etablering i samhället. En grundförutsättning för ett aktivt deltagande i etableringsprocessen är en god hälsa samt en stabil tillvaro i form av en trygg boendesituation. En särskilt utsatt grupp bland de nyanlända är familjer med barn där utmaningarna med etableringen är betydligt mer skiftande jämfört med de ensamstående. Dessutom utgör nyanlända kvinnor av olika anledningar en särskilt utsatt grupp. Det är därmed av vikt att närmare belysa hur de nyanlända familjerna och särskilt de nyanlända kvinnorna ser på sin hälsa och sin situation under etableringsprocessen i Sverige.SyfteSyftet med studien var att belysa nyanlända familjers upplevelse av hälsa under det att de deltar i etableringsprocessen samt att särskilt belysa nyanlända kvinnors situation under etableringen.Material och metodFöreliggande rapport utgörs av två delstudier genomförda med kvalitativ forskningsmetod. Båda delstudierna har baserats på insamlat material genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har baserats på semi-strukturerade frågescheman som innebär att ett antal övergripande frågor eller teman använts som utgångspunkt vid intervjuerna. Totalt genomfördes 26 intervjuer varav 15 med fokus på familjer och 11 med fokus på kvinnornas situation. Det insamlade materialet har i den första delstudien bearbetats med Attride-Stirlings metod i form av ett tematiskt nätverk och i den andra delstudien med Burnards metod för innehållsanalys. Eftersom det förekommer svårigheter med språket så tidigt inpå flykten till Sverige genomfördes intervjuerna med hjälp av auktoriserade tolkar. Alla intervjuer utfördes i Skåne län.SlutsatsNyanlända familjer i etableringen kämpade med väntan på ett erhålla uppehållstillstånd och utmanades även av att hitta ett stabilt boende för sina familjer. Barnen trivdes bra i skolan och föräldrarna drevs av att lära sig det svenska språket samt att komma in på arbetsmarknaden. Detta upplevdes dock10som en utmaning. En del av föräldrarna led även av att ha familjemedlemmar kvar i hemlandet och utmanades av den nya sociala situationen i Sverige. Vad gäller kvinnornas situation specifikt framkom det att återföreningen med familjemedlemmar var viktig eftersom saknaden efter dem ansågs kunna påverka den psykiska hälsan negativt. Kvinnorna i studien verkade vara ivriga till att lära sig språket och att komma in på arbetsmarknaden.Sammanfattningsvis är det viktigt att påpeka att föreliggande undersökning avsåg att studera upplevelsen av hälsa men att detta tema av respondenterna besvarades i relation till hälsans bestämningsfaktorer såsom arbetslöshet, delaktighet och svenskt socialt nätverk samt trygg boendesituation.
  •  
4.
  • Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al. (författare)
  • Refugees in Sweden during the Covid-19 pandemic-the need for a new perspective on health and integration
  • 2020
  • Ingår i: ; 8
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Refugees are already a vulnerable group in society and are in a stressful situation due to their often uncertain legal status in seeking asylum and integration in the new society after migration. Refugees are, in general, at greater risk of poor health outcomes when contracting Covid-19, exacerbated by poor living conditions and difficulties in accessing healthcare. The longer-term social consequences of the pandemic also disproportionately impact refugees, including social isolation, unemployment and difficulties to obtain correct health information. The aim of this paper is to review the social and health consequences that Covid-19 has brought to the refugees residing in Sweden. This needs to be emphasized in order to mitigate against these likely consequences and improve the overall well-being among such a highly vulnerable group in society. As Covid-19 demonstrates, human health needs to be understood holistically, meaning that the vulnerability of any individuals, or even nations, is a vulnerability for the whole population requiring urgent action. Keywords: Covid-19, refugees, social situation, health information
  •  
5.
  • Mangrio, Elisabeth, et al. (författare)
  • The Association Between Self-perceived Health and Sleep-Quality and Anxiety Among Newly Arrived Refugees in Sweden : A Quantitative Study.
  • 2020
  • Ingår i: Journal of Immigrant and Minority Health. - : Springer. - 1557-1912 .- 1557-1920. ; 22, s. 82-86
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Previous research findings suggest that insomnia could be related to decreased health status and that it could also be affected by traumatic life experiences, such as war. Good health is important for newly arrived refugees for an effective integration process. The aim of the present study is, therefore, to investigate the association between self-perceived health and sleep quality among newly arrived refugees in Sweden. The results are based on 681 migrants who participated in a survey between 2015 and 2016. There was a significant odds ratio (OR) after adjustment for confounders for newly arrived refugees that were experiencing bad self-perceived health to also experience bad sleep: OR 8.07 (4.34-15.00). Furthermore, the OR remained significant but lower after adjustments for confounders for newly arrived refugees that had bad self-perceived health to be suffering from anxiety during sleep, with OR 3.83 (2.11-6.94).
  •  
6.
  • Stenberg, Marie, et al. (författare)
  • Preceptors' experiences of using structured learning activities as part of the peer learning model : A qualitative study
  • 2020
  • Ingår i: Nurse Education in Practice. - : Elsevier. - 1471-5953 .- 1873-5223. ; 42
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The clinical environment is a vital component of nurse education, constantly changing due to constraints of the current health care systems such as increasing number of students and a limited number of preceptors. Peer learning, is gaining momentum as an educational model highly suitable for clinical placements. The peer learning model incorporates structured learning activities that support student activity, but little is reported of the actual structure and content of those activities. Thereby, the aim of this study was to explore precepting nurses’ experience of using structured learning activities as part of the peer learning model during clinical placement. We used a qualitative research approach, using two open self-administered global questions. The result is based on the analysis of the written responses from 62 preceptors. Four categories followed the analysis: An opportunity for collaboration, An occasion for reflection, A new educational structure, and Recommendations for development. The preceptors perceived the structured learning activities as beneficial for increased collaboration and reflection among students. Moreover, utilizing the structured learning activities was perceived to be time saving for the preceptors, however this is an area where further research is needed.
  •  
7.
  • Zdravkovic, Slobodan, et al. (författare)
  • Kartläggning av hälsa, levnadsvanor, sociala relationer, arbetsmarknad och boendemiljö bland arabisktalande nyanlända inom etableringen : Delrapport från MILSA 2.0
  • 2020
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • BakgrundAtt tvingas fly är en påfrestande och svår process att genomleva. Att efter flykten etablera sig i mottagarlandet medför ytterligare utmaningar. Vägen till att etablera sig i det nya samhället är ofta lång och kantad av svårigheter. Att lära sig språket, att förstå det svenska samhället samt utmaningar med svårigheter att validera diplom och kompetens är några av de svårigheter nyanlända upplever under den första tiden i landet. En ytterligare vanligt förekommande utmaning är att finna ett stabilt och tryggt boende. En förutsättning för att överhuvudtaget kunna bemöta dessa svårigheter är det egna hälsokapitalet. Hur ser hälsokapitalet ut bland dem som varit på flykt från krig och oroligheter och är det tillräckligt starkt för att hantera allt som möter individen under etableringen? I hälsokapitalet bör alla hälsorelaterade faktorer innefattas, vilka på ett eller annat sätt berör det mänskliga livet. För att främja etablering och inkludering av nyanlända individer är det viktigt att ha en grundläggande förståelse för den situation som denna grupp av nytillkomna invånare befinner sig i vad gäller hälsa och dess olika riskfaktorer.SyfteSyftet med undersökningen har varit att studera hälsa och hälsorelaterade faktorer bland vuxna nyanlända i Skåne som befinner sig inom etableringen i Skåne.Material och metodAlla vuxna nyanlända arabisktalande individer som deltagit i samhällsorientering genom Partnerskap Skåne har bjudits in till att delta i undersökningen. Insamlingsperioden har varit mellan maj månad 2018 till och med mars månad 2019. Mätinstrumentet har utvecklats på svenska för att sedan översättas till arabiska. Enkäten baserades på frågor som fokuserar på bland annat olika sjukdomar, vårdbehov, migrationsspecifika frågor, boende, sociala relationer, våld, levnadsvanor samt sexuell hälsa. Frågeformuläret delades ut i form av pappersenkät inom ramen för samhällsorienteringen av samhälls- och hälsokommunikatörer. Totalt antal svarande blev 315 vilket innebär en svarsfrekvens på 25,3 %.9SlutsatsResultatet visade att en stor andel migranter led av antingen övervikt eller fetma och en ganska stor andel av dessa ansåg att deras vikt ökat sedan flykten till Sverige. Drygt var tionde nyanländ upplevde sitt hälsotillstånd vara dåligt eller mycket dåligt och var tredje person ansåg det vara någorlunda. Det var nära hälften som upplevde en förbättring i självupplevd hälsa efter att de fått uppehållstillstånd medan nästan var femte person upplevde en försämring. Nästan varannan nyanländ hade varit i behov av läkarvård under de senaste tre månaderna innan undersökningen genomfördes men inte sökt vård. Drygt var tredje nyanländ hade en risk för psykisk ohälsa och det var en högre andel män än kvinnor som hade denna risk. Mer än hälften av de nyanlända utförde antingen ingen fysisk aktivitet alls eller under mindre än 30 minuter per vecka. Majoriteten av de tillfrågade ansåg inte att det går att lita på människor runtomkring. En betydande del saknade ett socialt nätverk när det gällde att kunna skaffa ett arbete och hälften saknade kontakt med arbetsgivare och nästan var tredje hade svårt att få sin utbildning validerad.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-7 av 7
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy