| 1. |
- Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al.
(författare)
-
Växa tryggt : Slutrapport från Malmö universitets forskargrupp
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under åren 2019–2022 genomfördes en satsning på ett utökat hembesöks-program för förstagångsföräldrar inom barnhälsovården i Skåne. Satsningen hade namnet Växa tryggt och baserades på erfarenheter av ett liknande program i Rinkeby. I Växa tryggt erbjöds förstagångsföräldrar sammanlagt sex hembesök under barnets första 15 månader. Besöken genomfördes i ett sam-arbete mellan barnmorskor, barnhälsovårdssjuksköterskor, föräldrastödjare och tandsköterskor/tandhygienister.En tvärvetenskaplig forskargrupp från Malmö universitet har på uppdrag av Region Skåne forskat om Växa tryggts genomförande och effekter. Forsk-ningen har inkluderat intervjuer och enkäter riktade till deltagande familjer, de professioner som genomförde hembesöken, verksamhetschefer och politiska beslutsfattare.I denna rapport redovisas forskargruppens övergripande resultat. Resultaten visar genomgående att både professioner och deltagande familjer var mycket nöjda med de utökade hembesöken. För professionerna, främst familjestöd-jaren och tandsköterskan/tandhygienisten, har Växa tryggt inneburit möj-ligheter att tidigt komma i kontakt med barnfamiljer i upptagningsområdet. Utöver stöd och support i enskilda frågor har professionerna även kunnat informera om ytterligare stöd som barnhälsovården, socialtjänsten och tand-vården kan erbjuda. För familjerna har de utökade hembesöken varit ett stöd i den intiala osäkerhet som ofta präglar ett nyblivet föräldraskap. Samtidigt har Växa tryggt främjat möjligheten att bygga tillitsfulla relationer med välfärds-professioner som utifrån sina skilda kompetenser är experter på barn- och familjeliv. Hemmet har i det föreliggande projektet visat sig vara en bra arena för att kunna individanpassa råd och stöd. Ytterligare en positiv effekt av Växa tryggt har varit att fera professioner samverkat i hembesöken och därmed kunnat komplettera och stärka varandra i dialoger med familjerna.
|
|
| 2. |
- Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al.
(författare)
-
Rapport #2 PHED-kommissionen för framtiden för hälso-och sjukvård efter Covid-19 : allmän hälso- och sjukvård för en gemensam framtid. Baserad på offentliga seminarier som hållits mars - juni 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten ger en sammanfattning av de seminarier som organiserades under våren 2021 av PHEDKommissionen för framtiden för hälso- och sjukvården efter covid-19, som bjöd in till vittnesmål från hälso- och sjukvårdspersonal, tjänstemän, tankesmedjor, forskare, civilsamhället och andra intresserade parter baserat på de erfarenheter de fått och lärt sig av under pandemin. De vittnesmål som framfördes kom från många olika geografska platser och många olika nivåer, vilket gjorde dem relevanta både för Sverige och globalt. De fastställer fera centrala rekommendationer för att skydda och förbättra folkhälsan. Dessa rekommendationer både kompletterar och i hög grad utökar de rekommendationer som togs fram i den första rapporten, som var mer fokuserad på Sverige (”Ojämlikhet i samhället gör oss sårbara för pandemier”) och baserad på vittnesmål från hösten 2020, och som kan nås via: https://phed.uni.mau.se/. Den stora mängd erfarenheter som sammanfattas här går långt utöver pandemiperioden och tillhandahåller idéer och praktisk vägledning för att skydda och stärka människors hälsa så att den blir mer motståndskraftig inför framtida kriser.
|
|
| 3. |
- Nayeb, Laleh
(författare)
-
Lika men ändå olika : Språkscreening av enspråkiga och flerspråkiga barn vid 2,5-3 år på BVC
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Children who do not develop their language as expected are at risk of difficulties in school and with peer relations. The Swedish Child Health Services (CHS) offer preventive health surveillance, including language screening, at 2.5-3 years. However, the screening has only been validated for monolingual children. The aims of the thesis were to explore CHS nurses’ experiences of language screening of bilingual children, to evaluate the 3-year screening for language disorder for use at 2.5 years, and to assess the stability of the children’s diagnoses and the classification accuracy of the screening after 6 months. In Study I, 863 nurses answered a web-based survey. Half of the nurses simplified the screening processes for bilingual children, and 74% postponed referrals to speech and language services. About 80% believed that language development was slower in bilingual children which was the strongest predictor of simplified screening practices. In Studies II and III, 105 monolingual and 111 bilingual children were screened and clinically assessed at age 2.5. The screening classification accuracy for monolinguals vs bilinguals screened in both their languages was: sensitivity 91% vs 88%, specificity 91% vs 82%, PPV 56% vs 67%, and NPV 99% vs 94%, respectively. Study IV reassessed 141 children (48 mono- and 93 bilinguals) at age 3, i.e. all children with a positive outcome at age 2.5 from studies II and III, and matched children from the same studies with negative outcomes. The number of new cases with language disorder (n=4) was about the same as the number who had recovered (n=5) at age 3. These few changes were statistically significant, but not considered to be of clinical relevance since the classification accuracy of the screening was still within 95 CI after 6 months. The screening classification accuracy for monolinguals vs bilinguals was: sensitivity 71% vs 81%, specificity 93% vs 82%, PPV 39% vs 67%, and NPV 98% vs 90%. In conclusion, the modified language screening can be recommended for use at age 2.5. Bilingual children who don’t pass the screening in Swedish, should be screened in their mother tongue using a standard procedure. The wait-and-see strategy reported by the nurses in Study I was not supported as screening results remained stable between 2.5 and 3 years. There is a need to implement new evidence-based routines in child health services to equitably screen both monolingual and bilingual children for language disorder.
|
|
| 4. |
- Strange, Michael, et al.
(författare)
-
Rapport #1 PHED-kommissionen för framtiden för hälso-och sjukvård efter Covid-19 : Ojämlikhet i samhället gör oss sårbara för pandemier
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under hösten 2020 organiserade PHED-projektet i ett samarbete mellan Malmö och Lunds universitet en kommission och bjöd in till muntliga och skriftliga vittnesmål om framtiden för hälso- och sjukvården efter covid-19. Efter att initialt ha fokuserat på Region Skåne, utvidgades diskussionerna till att omfatta ett bredare nationellt fokus liksom internationella jämförelser med Frankrike och Storbritannien. Undersökningen omfattade vittnesmål från såväl yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård som tjänstemän, civilsamhället och forskare. Överlag framställde vittnesmålen covid-19 som både en tragedi och ett lärotillfälle som skulle kunna stärka samhället. Flera centrala rekommendationer för att skydda och förbättra folkhälsan togs fram.
|
|
| 5. |
- Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al.
(författare)
-
Kartläggning av nyligen nyanländas hälsa, levnadsvanor, sociala relationer, arbetsmarknad och boendemiljö efter etableringen. : Delrapport från MILSA 2.0
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- BakgrundAtt som flykting etablera sig i ett nytt samhälle är ofta en långvarig process. Den börjar med att ansöka om asyl, orientera sig i och förstå det nya samhället, lära sig språket och komplettera tidigare utbildning eller utbilda sig på nytt i strävan efter etablering på arbetsmarknaden. Det svenska samhället har sedan 2010 ett strukturerat och individbaserat etableringsstöd som pågår under en period på cirka 24 månader efter beviljat uppehållstillstånd. Frågan vi genom studien ställt oss är hur väl rustade nyanlända efter genomgången etablering är för att ta sig an alla de utmaningar som väntar under den första tiden efter etableringsprocessen. Hur har situationen utvecklats, hur ser den fysiska och psykiska hälsan ut, vilken uppfattning har de av etableringen samt vidare om de fått ett arbete eller hur de ser på sina möjligheter att få ett. Dessa frågor är viktiga att få kunskap om i syfte att fortsatt kunna erbjuda ett behovsanpassat stöd i processen att etablera sig i Sverige.SyfteSyftet med undersökningen har varit att studera hälsa och hälsorelaterade faktorer bland vuxna nyanlända i Skåne som nyligen genomgått etableringsprocessen men även att undersöka om etableringsinsatserna bidragit till ökad delaktighet i samhället och ett närmande till arbetsmarknaden.Material och metodTillvägagångssättet för undersökningen har varit att utveckla ett övergripande frågeformulär på arabiska med fokus på olika frågor gällande hälsa, vårdbehov, boende, sociala relationer, våld, levnadsvanor, migrationsspecifika frågor, arbete och delaktighet samt sexuell hälsa. Urvalet som baseras på ett obundet slumpmässigt urval bestod av 10 000 individer boende i Skåne med födelseland Syrien eller Irak och beviljat uppehållstillstånd mellan 2012.09.01 och 2016.08.31. Vid beviljat uppehållstillstånd var de i åldern 20 till 64 år och bosatta i Skåne. Undersökningen utfördes under hösten 2018. Frågeformuläret skickades ut till respondenterna i form av pappersenkät med möjlighet att fylla i enkäten digitalt. Totalt antal svarande blev 3208, vilket innebär en svarsfrekvens på 33%.11SlutsatsUppehållstillstånd är mestadels beviljat under det första året. Kunskaper i det svenska språket är bristfälliga för många. Den självrapporterade hälsan är i linje med den övriga befolkningen i länet och den egna insatsen för att bevara god hälsa bedöms vara betydelsefull. En väsentlig andel upplever otillfredsställda läkar-eller tandläkarvårdbehov. Hälsorelaterade levnadsvanor som rökning och fysisk inaktivitet samt brist på tillit ligger högre än genomsnittet i den övriga befolkningen. Bristande förtroende förekommer för olika samhällsinstanser. Störst förtroende upplevs för barnavårdscentralen. Nästintill alla har haft en etableringsplan inklusive samhälls- och hälsokommunikation. Vad gäller etableringsplanen generellt höll majoriteten med eller delvis med om att planen innehöll relevanta aktiviteter. De utmaningar som observerades var aktiviteternas kvalitet och att dessa inte är utformade med hänsyn till respondenternas situation samt att aktiviteterna krockar med varandra. Avsaknad av socialt nätverk och bristande språkkunskaper ansågs av många som hinder för att komma in på arbetsmarknaden. Att komma in på den svenska arbetsmarknaden är en fortsatt utmaning för många.
|
|
| 6. |
- Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al.
(författare)
-
Nyanlända flyktingars upplevelse av hälsa under etableringen i Sverige : Delrapport från MILSA 2.0
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- BakgrundMigration överlag är en faktor som kan leda till ökade stressnivåer bland migranter vilket ofta kan bero på de omständigheter som förekommit kring själva flykten. Efter att de nyanlända anlänt till värdlandet väntar ofta en period av osäker väntan på uppehållstillstånd vilket har tydligt visat sig korrelera negativt med den psykiska hälsan. I samband med beviljat uppehållstillstånd påbörjas en rad stödinsatser för etablering i samhället. I Sverige erbjuds alla nyanlända att delta i etableringsprocessen vilken innebär ett individanpassat stöd för den nyanländes etablering i samhället. En grundförutsättning för ett aktivt deltagande i etableringsprocessen är en god hälsa samt en stabil tillvaro i form av en trygg boendesituation. En särskilt utsatt grupp bland de nyanlända är familjer med barn där utmaningarna med etableringen är betydligt mer skiftande jämfört med de ensamstående. Dessutom utgör nyanlända kvinnor av olika anledningar en särskilt utsatt grupp. Det är därmed av vikt att närmare belysa hur de nyanlända familjerna och särskilt de nyanlända kvinnorna ser på sin hälsa och sin situation under etableringsprocessen i Sverige.SyfteSyftet med studien var att belysa nyanlända familjers upplevelse av hälsa under det att de deltar i etableringsprocessen samt att särskilt belysa nyanlända kvinnors situation under etableringen.Material och metodFöreliggande rapport utgörs av två delstudier genomförda med kvalitativ forskningsmetod. Båda delstudierna har baserats på insamlat material genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har baserats på semi-strukturerade frågescheman som innebär att ett antal övergripande frågor eller teman använts som utgångspunkt vid intervjuerna. Totalt genomfördes 26 intervjuer varav 15 med fokus på familjer och 11 med fokus på kvinnornas situation. Det insamlade materialet har i den första delstudien bearbetats med Attride-Stirlings metod i form av ett tematiskt nätverk och i den andra delstudien med Burnards metod för innehållsanalys. Eftersom det förekommer svårigheter med språket så tidigt inpå flykten till Sverige genomfördes intervjuerna med hjälp av auktoriserade tolkar. Alla intervjuer utfördes i Skåne län.SlutsatsNyanlända familjer i etableringen kämpade med väntan på ett erhålla uppehållstillstånd och utmanades även av att hitta ett stabilt boende för sina familjer. Barnen trivdes bra i skolan och föräldrarna drevs av att lära sig det svenska språket samt att komma in på arbetsmarknaden. Detta upplevdes dock10som en utmaning. En del av föräldrarna led även av att ha familjemedlemmar kvar i hemlandet och utmanades av den nya sociala situationen i Sverige. Vad gäller kvinnornas situation specifikt framkom det att återföreningen med familjemedlemmar var viktig eftersom saknaden efter dem ansågs kunna påverka den psykiska hälsan negativt. Kvinnorna i studien verkade vara ivriga till att lära sig språket och att komma in på arbetsmarknaden.Sammanfattningsvis är det viktigt att påpeka att föreliggande undersökning avsåg att studera upplevelsen av hälsa men att detta tema av respondenterna besvarades i relation till hälsans bestämningsfaktorer såsom arbetslöshet, delaktighet och svenskt socialt nätverk samt trygg boendesituation.
|
|
| 7. |
- Zdravkovic, Slobodan, et al.
(författare)
-
Kartläggning av hälsa, levnadsvanor, sociala relationer, arbetsmarknad och boendemiljö bland arabisktalande nyanlända inom etableringen : Delrapport från MILSA 2.0
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- BakgrundAtt tvingas fly är en påfrestande och svår process att genomleva. Att efter flykten etablera sig i mottagarlandet medför ytterligare utmaningar. Vägen till att etablera sig i det nya samhället är ofta lång och kantad av svårigheter. Att lära sig språket, att förstå det svenska samhället samt utmaningar med svårigheter att validera diplom och kompetens är några av de svårigheter nyanlända upplever under den första tiden i landet. En ytterligare vanligt förekommande utmaning är att finna ett stabilt och tryggt boende. En förutsättning för att överhuvudtaget kunna bemöta dessa svårigheter är det egna hälsokapitalet. Hur ser hälsokapitalet ut bland dem som varit på flykt från krig och oroligheter och är det tillräckligt starkt för att hantera allt som möter individen under etableringen? I hälsokapitalet bör alla hälsorelaterade faktorer innefattas, vilka på ett eller annat sätt berör det mänskliga livet. För att främja etablering och inkludering av nyanlända individer är det viktigt att ha en grundläggande förståelse för den situation som denna grupp av nytillkomna invånare befinner sig i vad gäller hälsa och dess olika riskfaktorer.SyfteSyftet med undersökningen har varit att studera hälsa och hälsorelaterade faktorer bland vuxna nyanlända i Skåne som befinner sig inom etableringen i Skåne.Material och metodAlla vuxna nyanlända arabisktalande individer som deltagit i samhällsorientering genom Partnerskap Skåne har bjudits in till att delta i undersökningen. Insamlingsperioden har varit mellan maj månad 2018 till och med mars månad 2019. Mätinstrumentet har utvecklats på svenska för att sedan översättas till arabiska. Enkäten baserades på frågor som fokuserar på bland annat olika sjukdomar, vårdbehov, migrationsspecifika frågor, boende, sociala relationer, våld, levnadsvanor samt sexuell hälsa. Frågeformuläret delades ut i form av pappersenkät inom ramen för samhällsorienteringen av samhälls- och hälsokommunikatörer. Totalt antal svarande blev 315 vilket innebär en svarsfrekvens på 25,3 %.9SlutsatsResultatet visade att en stor andel migranter led av antingen övervikt eller fetma och en ganska stor andel av dessa ansåg att deras vikt ökat sedan flykten till Sverige. Drygt var tionde nyanländ upplevde sitt hälsotillstånd vara dåligt eller mycket dåligt och var tredje person ansåg det vara någorlunda. Det var nära hälften som upplevde en förbättring i självupplevd hälsa efter att de fått uppehållstillstånd medan nästan var femte person upplevde en försämring. Nästan varannan nyanländ hade varit i behov av läkarvård under de senaste tre månaderna innan undersökningen genomfördes men inte sökt vård. Drygt var tredje nyanländ hade en risk för psykisk ohälsa och det var en högre andel män än kvinnor som hade denna risk. Mer än hälften av de nyanlända utförde antingen ingen fysisk aktivitet alls eller under mindre än 30 minuter per vecka. Majoriteten av de tillfrågade ansåg inte att det går att lita på människor runtomkring. En betydande del saknade ett socialt nätverk när det gällde att kunna skaffa ett arbete och hälften saknade kontakt med arbetsgivare och nästan var tredje hade svårt att få sin utbildning validerad.
|
|
