| 1. |
- Adolfsson, Caroline
(författare)
-
'We don't use the word race' : Boundaries of in-group membership in Sweden
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation explores the connections between the group construction of Swedishness, whiteness, and belongingness, exploring how these dynamics shape individuals' experiences of belongingness and non-belongingness. Employing a social-psychological lens, the research investigates the interplay between race and ingroup construction, shedding light on the complexities of Swedish identity within the broader global context. The dissertation comprises of a introduction (Kappa) and three stand alone articles, each contributing to the academic discourse while intersecting in their themes.The first article utilizes quantitative data to examine the feelings of belongingness among individuals from different ethnic backgrounds in Sweden. Results indicate a positive correlation between national and ethnic identifications, allowing for concurrent membership in various groups without contradiction, yet also suggests an empirical link between being appraised as Swedish and being white. The second article presents qualitative data, revealing that 'Swedishness' is closely tied to whiteness, particularly among white participants who also espoused hesitancy and adversion to the concept of ‘race’. In contrast, non-white participants display a more nuanced perspective on race and racialization. The third article investigates whether majority ethnic in-group and non-majority out-group members perceive and agree upon broad and specific representations of 'Swedishness' through a classic social categorization experiment. Results suggest a prevalence of associating 'Swedishness' with white individuals, despite efforts towards multicultural representation.Through these investigations, the dissertation provides valuable insights into the construction of Swedish group identity and its implications for both in-group and out-group members. By addressing research gaps and employing diverse methodologies, this work contributes to a deeper understanding of intergroup relations and identity dynamics in contemporary Swedish society.
|
|
| 2. |
- Söderberg, Rebecka
(författare)
-
Displacing Diversity : How Social Mix Interventions are Legitimised, Experienced and Resisted in a Danish Neighbourhood
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This doctoral thesis explores residents’ experiences of and resistance to social mix interventions, as well as how these interventions are legitimised in policies. This is studied through an ethnographic approach to policies combined with ethnographic fieldwork in a neighbourhood targeted by social mix interventions. In its empirical scope, the thesis is limited to a Scandinavian context, highlighting the perspectives of residents in a Danish neighbourhood targeted by the so-called ghetto legislation and comparing Danish and Swedish policies. The first article of this compilation thesis explores problematisations of urban diversity in Danish and Swedish urban and integration policies. It highlights processes of ‘selfing/othering’, showing how Danish policies construct the figure of ’the non-Western’ and myths of national sameness based on assumptions about cultural homogeneity, while Swedish policies construct the figure of ‘the unproductive’ based on assumptions about sameness as productiveness. The second article explores residents’ experiences of ongoing interventions for social mix. The analysis shows how residents live in conditions of evictability and how they are subjected to the discursive, material, and psychological violence of un-homing, i.e., residents are deprived of their home on multiple scales, even before relocation. The third article highlights how residents engage in various forms of resistance against displacement and commodification. The analysis emphasises how residents’ resistance is both individual and collective, material and discursive, discreet and confrontational. In addition, it shows how residents’ resistance is productive and ambiguous, producing new discourses, (dis)alliances, and places.Researching experiences of social mix interventions while they occur, this thesis adds new aspects to previous research, which is mainly concerned with whether social mix policies ‘work’. The analysis shows how social mix interventions have immediate, wide-reaching and unintended consequences, and highlights mundane and productive dimensions of processes of resistance.
|
|
| 3. |
- Gegner, Harald, 1973-
(författare)
-
Statlig kunskapsstyrning : regionala utvecklingsledare i styrning av socialtjänstens barnavård
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Consisting of four scientific papers and a comprehensive overview, this thesis concerns governance in and of social work. More specifically, it studies governing of knowledge in social service with children and youth. Through the growing focus on evidence-based social work since 2000, state governing of knowledge has become an increasingly established concept. In general terms, it refers to the national level’s efforts to govern based on knowledge in order to solve social services’ ”knowledge problems”. However, there are more aspects to state governing of knowledge. Thus, this thesis focuses on the doing of such governance – a praxis that involves actors at national, regional and municipal levels. Here, regional development leaders in social service with children and youth are one of the central actors; consequently, they constitute the empirical focus of the thesis when analysing the doing of governing of knowledge. The aim of this study is to describe and analyse how state governing of knowledge is conducted by examining how development leaders perceive and concretise the task of governing of knowledge in social service’s childcare. The overall questions are as follows: 1. How do regional development leaders in social service with children and youth perceive and interpret the EBP knowledge model in relation to their task? 2. How do regional development leaders act when they govern with knowledge within social service? 3. What characterizes the professional practice of regional development leaders, and how can we understand it in the context of governance?Data have been collected through individual interviews and focus group interviews with 28 regional development leaders. In addition, the empirical material includes a field study with participant observations during network meetings and a questionnaire survey with 29 development leaders. The data have been analysed from three theoretical perspectives: governance as floating signifier, governance as joint doing, and governance as a relational exercise of power. The first perspective, governance as floating signifier, implies that governance changes over time, both in terms of how it can be understood and how it is applied. The second perspective, governance as joint doing, refers to governance as it takes place in and through interaction between actors involved in governance. Here, we can note a mutual influence between those who govern and those who are being governed. The third perspective focuses on power as a central element of governance and how it is constructed in a relational interaction between actors who are part of a common context of governance.The analysis shows that the ambiguity that surrounds state governing of knowledge creates a discretion for interpretation and action. This gives development leaders the opportunity to saturate their work with their own content, depending on the purpose and context, which is very much about developing and organising social work in social services. Working with development, change and innovation is thus of importance in the governing of knowledge of social service with children and youth. In carrying out their tasks, development leaders combine hierarchical top-down management with horizontal, relational management. This becomes evident in the development leaders’ choice of governance practices, which involves networking with managers in senior positions who have a mandate to make decisions. The interaction between development leaders and managers is characterised by mutual influence, which results in development leaders sacrificing certain areas of their mission in favour of activities that managers consider important to implement. Such governance praxis is likely to have implications for the outcomes of governing of knowledge. The establishment of the development leader as an actor in the governing of social work can be understood as a reaction to changing institutional conditions for the management and organisation of the public sector. The work of development leaders is characterised by a hybridised professional practice: they integrate seemingly incompatible logics and thus have to manage different tensions in a professional role, which is probably a prerequisite for navigating complex governing tasks.
|
|
| 4. |
- Herbert, Mikaela
(författare)
-
Vindlande vägar i bostadsojämlikhetens Sverige : berättelser om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här doktorsavhandlingen berättar om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet i bostadsojämlikhetens Sverige. Huvudpersonerna i berättelserna är människor som sökte asyl och beviljades uppehållstillstånd i Sverige åren runt den så kallade flyktingkrisen 2015 och i fokus är deras boendevägar – deras vindlande vägar – under de första åren i landet. De flesta av forskningsdeltagarna är inkomstfattiga, vilket gör att de har erfarit betydande svårigheter att hitta någonstans att bo – erfarenheter som de delar med ett ökande antal inkomstfattiga hushåll i en tid präglad av bostadsbrist och tilltagande bostadsojämlikhet. Men genom att kategoriseras som asylsökande eller nyanlända omfattas forskningsdeltagarna därtill av särlagstiftning, som genom selektiva åtgärder som både villkorar, underlättar och kringskär deras bostadsmarknadspositioner men också skiljer ut dem från andra hushåll inom ramen för en förment generell bostadspolitisk modell. I syfte att nyansera och fördjupa förståelsen av bostadsojämlikhetens konsekvenser i en svensk kontext studeras i avhandlingen denna partikulära position.Utifrån en etnografisk ansats och med utgångspunkt i intervjuer, samtal, deltagande observationer och policyanalys utforskas hur forskningsdeltagarnas boendevägar formas och hur det går att förstå dessa i relation till å ena sidan de praktiker som forskningsdeltagarna utvecklar på svenska bostadsmarknader och å andra sidan den politiska styrningen av boende och bosättning för kategorierna asylsökande och nyanlända.Avhandlingen visar att boendevägarna kan beskrivas som kaotiska; med återkommande flyttar, in och ut ur olika, ofta trångbodda hushållsformationer och påfallande ofta med osäkra kontraktsförhållanden. Dock framgår att de formas genom beslut som fattas efter noga överväganden, utifrån skiftande behov och med hänsyn till relationer över tid och rum. Vidare framgår att olika marknadspraktiker har betydelse för deras möjligheter att få tillgång till bostad. Framför allt hyr de bostad inom ramen för en marknad för olovlig bostadsuthyrning, där bostäderna förmedlas genom arabiskspråkiga sociala nätverk. I avhandlingen förstås denna marknad i termer av assemblage och visar på hur den samskapas i konstellationer och i interaktioner mellan bland annat bostadssökande, kontraktsinnehavare och informella mäklare; kommunikationsverktyg; hyreskontrakt; lagar och regler samt tilldelningssystem såsom bostadsköer.Utifrån en kritisk ansats analyseras förarbetena till två flyktingplaceringspolitiska lagändringar: ”Bosättningslagen” samt inskränkningen av ”EBO-lagen”. Avhandlingen visar hur kategorierna asylsökande och nyanländas bosättningsmönster problematiseras och hur en ökad styrning av desamma syftar till att inte bara lösa problem direkt kopplade till målgruppernas boende utan också samhällsproblem som segregation, socioekonomiskt ”utsatta områden” och kommunernas kapacitet att erbjuda välfärdstjänster. Analysen visar vidare att skulden för dessa problem förläggs hos individerna (på gruppnivå, som kategori), samtidigt som fokus förflyttas bort från strukturella problem kopplade till byggande och fördelning av bostäder, liksom från kommunernas bostadsförsörjningsansvar för alla dess invånare.En av avhandlingens bärande idéer är att “flyktingkrisen”, genom att sätta press på det svenska bostadspolitiska systemet, fick dess oförmåga att tillgodose inkomstfattiga hushålls behov av bostad att skarpt framträda. Denna oförmåga försätter dessa hushåll i bostadsprekära situationer där de, med utgångspunkt i forskningsdeltagarnas berättelser, i stor utsträckning får förlita sig på informella eller olovliga marknadspraktiker.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Righard, Erica, 1970-
(författare)
-
Integration i städer med en omfattande diversitet i befolkningen : Teoretiska perspektiv, empirisk forskning och en diskussion om implikationer för politik och praktik i Malmö
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Detta kunskapsunderlag om integration till Tillväxtkommissionen för ett inkluderande och hållbart Malmö tar avstamp i frågor om hur man kan arbeta för att stärka integration i städer som präglas av en omfattande mångfald i sin befolkning. Rapporten utgör en kunskapsöversikt av ett urval av forskning på området och består utöver inledningen som presenterar rapportens ansats, av tre delar: en mer teoretisk del, en del som presenterar en översikt av empirisk forskning, och en avslutande del som sammanfattar forskningsöversikten och kopplar denna till frågor om integration i Malmö. Denna del innehåller även två rekommendationer och en fråga. Inledningen visar hur Malmö, liksom många andra städer, präglas av en omfattande diversitet som uppstått till följd av globala migrationsmönster och nationella bosättningsmönster. År 2021 var 35 procent av befolkningen i Malmö utrikes född. Om vi vidgar greppet och även ser till inrikes personer med minst en utrikes född förälder, det vill säga både personer med egen migrationserfarenhet och personer där en av eller båda föräldrarna har migrationserfarenhet, så har 56 procent av Malmös befolkning migrationsbakgrund och det med ursprung i inte mindre än 184 länder. 44 procent av Malmös befolkning är födda i Sverige av föräldrar som båda är födda i Sverige. Detta innebär att det i Malmö finns fler personer som har migrationsbakgrund än som inte har det. Denna utveckling har gett upphov till en omfattande debatt om integration i både forskning, politik och praktik. Medan både forskning, politik och praktiska verksamheter historiskt har utgått från att invandrade minoriteter kommer att assimileras med majoritetsbefolkningen, ibland med stöd för att bevara vissa kulturella särdrag, introducerades begreppet superdiversitet för ett femtontal år sedan för att beskriva nya former av diversifiering och för att öppna upp för en diskussion om integration som tar avstamp i denna pågående utveckling. Denna diversifiering involverar inte bara allt fler födelseländer, nationaliteter och etniciteter, utan även inom varje sådan grupp sker en diversifiering, bland annat i formen av skilda migrationsvägar och juridiska status, vilket påverkar social differentiering och integration. Mot denna bakgrund, syftar superdiversitet som begrepp att möjliggöra en behövlig ’synvända’ kring integration. Kunskapsöversikten tar avstamp i denna diskussion och ser till empirisk forskning som har relevans för hur vi kan tänka kring och verka för att stärka integration i den diversifierade staden. Utöver inledningen som beskriver denna ansats, består rapporten av tre delar. Den första delen är mer teoretisk och tar spjärn mot frågan vad diversitet och integration är och hur det kan förstås i samhällen som präglas av omfattande diversitet. Fokus ligger först på diversitet, och vad som skiljer superdiversitet från diversitet i städer. Detta leder in till en diskussion om integration, och inte minst hur super-/diversitet utmanar invanda sätt att tänka kring integration. Denna första del avslutas med en diskussion om hur vi kan tänka kring superdiversitet i ett integrationsperspektiv. Diskussionen tar avstamp i en politik- och praktikorienterad modell för integration och ser till hur denna kan förstås i ljuset av superdiversitet. Andra delen presenterar empirisk forskning om integration i urbana sammanhang som präglas av omfattande diversitet. Den modell för integration som presenteras i inledningen, används för att sortera forskningspublikationerna. Avsnittet är strukturerat efter modellens fyra huvudområden för integration (markörer och verktyg; sociala kopplingar; underlättare; fundament), och empirisk forskning om integration och superdiversitet i urbana sammanhang diskuteras i relation till modellens fjorton domäner. Den tredje och avslutande delen består av en sammanfattande diskussion, två förslag och en fråga. Den sammanfattande diskussionen lyfter vilka lärdomar som går att dra från befintlig forskning om integration i städer som präglas av en omfattande migrationsdriven mångfald; den sätter fokus på hur integration påverkas av såväl nationell och lokal politik, som hur organisationer och professionella arbetar med integration inom olika verksamheter. Det är alltid en utmaning att säga hur och i vilken grad kunskap från ett sammanhang är överförbar till ett annat. De två rekommendationer som utfärdas riktar sig dels till politiken i Malmö, dels till Malmö stad som organisation. Rapporten avslutas med en fråga om vilket slags kunskapsunderlag Malmö stad behöver för att kunna utveckla politik och praktik så att dessa svarar mot de behov som finns i staden och dess befolkning.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Persdotter, Maria, et al.
(författare)
-
Introduction to special issue: Bordering practices in the social service sector : experiences from Norway and Sweden
- 2021
-
Ingår i: Nordic Social Work Research. - : Routledge. - 2156-857X .- 2156-8588. ; 11:2, s. 95-102
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Following the 2015-peak of asylum-seeking migrants in Europe, asylumpolicies have become increasingly restrictive. As bordering has become a prioritized issue among many European national governments, including in the Nordic countries, practices of bordering have also become more decentralised, diffuse and dispersed. This special issue set focus on such bordering practices as these are manifest in the social service sector. It draws on research conducted in Norway and Sweden and consists, besides this introduction, of seven original articles.Of particular focus is how social work, in its regulations and practices, are involved in the bordering of both the nation and the welfare state. Connecting insights from border studies – and related critical research – with social work research, the articles present empirical analyses of the dynamics of bordering practices among varying practitioners and in varying organizations, including legislators, courts, municipalities, street-level social workers and civil society organizations. The special issue as a whole also raises questions about the ethical and political challenges that emerge at the nexus of bordering and social service provision. In this introductory article, we provide an overview of the field of border studies and discuss how it relates to social work research. This serves as a conceptual foundation which we hope will enable critical reflections on the relationships between social service
|
|
| 9. |
- Righard, Erica, 1970-, et al.
(författare)
-
Urban and Local Strategies in Malmö Functional Urban Area and the Integration of Migrants
- 2021
-
Ingår i: A Place-Based Approach to Migrant Integration. - Luxembourg : Publications Office of the European Union. - 9789276452324 ; , s. 68-91
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish case study focuses on two kinds of place-based strategies, namely sustainable urban development (SUD) and community led local development (CLLD) strategies as these were implemented in the Malmö functional urban area (FUA) during the programming period 2014–2020. The SUD strategy is part of the Skåne-Blekinge Programme and is implemented in the inner urban area of the Malmö City56. The CLLD strategy is implemented in two CLLD areas, the areas of Leader Lundaland and Leader Söderslätt. These are the two southwesternmost CLLD areas57 in Sweden, and they encircle the city of Malmö, located on the west coast of Scania, connecting Sweden with Denmark and the continent via the Öresund bridge. Leader Lundaland and Leader Söderslätt comprise five municipalities each58. For the purpose of this report the functional urban area of Malmö along the outer borders of these municipalities has been considered. In fact, the case study perimeter deviates slightly from the functional urban area as defined by EUROSTAT; in our case study the Eslöv municipality is included, although it is not in the area defined by EUROSTAT (see figure 1)59. This definition also means that one municipality, the Burlöv municipality, is included in the Malmö functional area though it is not targeted by any of the strategies.
|
|
| 10. |
- Boccagni, Paolo, et al.
(författare)
-
Social work with refugee and displaced populations in Europe : (Dis)continuities, dilemmas, developments
- 2020
-
Ingår i: European Journal of Social Work. - : Taylor & Francis Group. - 1369-1457 .- 1468-2664. ; 23:3, s. 375-383
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Social work with displaced people has an extended background in the history of the profession. Yet, it has taken different forms and remits over time, parallel to the evolving legal and political definition of refugee themselves. Inside Europe, in particular, social work with forced migrants has gained new visibility and increasing complexity after the so-called refugee crisis. Aspects like people's limited visibility and eligibility towards formal welfare services, their uncertain legal status, their temporal “liminality” and their non-linear patterns of mobility have all major consequences for social work practice, research and education. In discussing them, we highlight the need to invest in students' (and practitioners') reflexivity, given both the complexity of building up trust-based relationships with forcibly displaced people, and the risk of cultivating essentialized, stigmatizing or nativist representations about them. In all of these respects, our introduction provides a conceptual basis for this Special Issue of EJSW, and for the broader debate in social work across Europe.
|
|
| 11. |
- Palmer, Henrietta, et al.
(författare)
-
Clustering and assemblage building
- 2020
-
Ingår i: Comparative Urban Research from Theory to Practice: Co-production for Sustainability. - Bristol, UK : Policy Press. - 9781447353126 ; , s. 89-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter describes comparative knowledge production by way of bringing together already existing research financed by other means and local development projects within a defined area of research and intervention. The projects were all dealing with migration but based in different urban contexts, and they were brought together in a systematic way we call clustering. This methodology was developed through a joint venture of comparative knowledge production involving researchers, practitioners and civil society actors. Clustering represents a method for comparison and knowledge production across discrete research and development projects within a joint field or theme, but based in dissimilar societal contexts. Inspired by assemblage theory, relevant key questions were identified to guide the comparative work. This approach enabled participants to exchange and discuss experiences, build new knowledge and elaborate potentials across projects and localities without full understanding of the often very different background, context and dynamic of each project. The contribution lies primarily in the chapter's presentation of a methodology for knowledge exchange and building in transdisciplinary and translocal setting, without a budget to fund a rigorous and systematic comparison on the empirical level.
|
|
| 12. |
- Palmer, Henrietta, 1965, et al.
(författare)
-
Clustering and assemblage building
- 2020
-
Ingår i: Comparative Urban Research from Theory to Practice: Co-production For sustainablity. - : Policy Press. - 9781447353126 ; , s. 89-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
-
Inequalities and migration : Challenges to the Swedish welfare state
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweden is often pictured as a country with a strong welfare system and low levels of inequality. But it is also described as a country that has undergone fundamental restructurings of its welfare system since the 1990s, and with inequality gaps that are among the fastest growing in Europe. This development is strikingly visible among people with a migration background. The question is how this might be understood. Inequalities and migration set focus on ongoing developments and debates about the Swedish welfare system in relation to migration. It introduces the international reader to ongoing developments of inequalities and migration in Sweden in broad historical and international perspectives. The book also offers in-depth insights to how the dynamics of growing inequality unfolds in regard to a range of phenomena and areas of intervention, including the role of civil society. The selected case studies focus on inequalities and hierarchies with regard to both various forms of cross-border mobility and the increased diversification of Swedish society. The book fills a gap when it comes to English language course literature about contemporary debates regarding social policy and social work in relation to migration in Sweden. At the same time it is well suited for a broader range of readers, including policy makers and practitioners outside of Sweden.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Boccagni, Paolo, et al.
(författare)
-
Mapping transnationalism : Transnational social work with migrants. Introduction
- 2015
-
Ingår i: Transnational Social Review. - : Taylor & Francis. - 2193-1674 .- 2196-145X. ; 5:3, s. 312-319
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction Over the last few years, the concepts and categories of transnational migration studies (Faist, Fauser, & Reisenauer, 2013; Levitt & Jaworsky, 2007) – already well-established across other disciplines – have successfully entered into the educational, theoretical, and practical field of social work. In this article we briefly take stock of this new development, in order to build a framework for the papers that follow. The contributions in this Mapping Transnationalism Section are authored by European leading scholars, with distinct and complementary takes on the emergence of a transnational turn in social work. In the first article, Karen Lyons advances a theoretical approach to social work with mobile populations, based on a conceptual revisit of international social work; in the second paper, in an educationally-oriented perspective, Pat Cox makes a case for a transnational optic to be more systematically assumed in academic curricula; in the last article, Norma Montesino and Mercedes Jiménez-Álvarez discuss the prospects for social work practice with a client group with a strongly transnational profile, such as so-called “unaccompanied minors.”1 What is specific to our own introductory piece, instead, is a three-step argument: a discussion of the conceptual grounds and the external factors underlying the transition from international to transnational social work (Section 1); an overview of the practical forms of transnational social work in the context of migration and of the types of resources circulated through them (Section 2); a preliminary balance of the professional implications of transnational social work with migrants, and of the challenges ahead for its refinement and diffusion (Section 3).
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Montesino, Norma, et al.
(författare)
-
Avslutning
- 2015
-
Ingår i: Socialt arbete och migration. - : Malmö Gleerups Utbildning AB. - 9789140688750 ; , s. 221-223
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Montesino, Norma, et al.
(författare)
-
Internationellt erfarenhetsbaserat lärande
- 2015
-
Ingår i: Socialt arbete och migration. - : Malmö Gleerups Utbildning AB. - 9789140688750 ; , s. 205-220
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Righard, Erica, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2015
-
Ingår i: Socialt arbete och migration. - : Malmö Gleerups Utbildning AB. - 9789140688750 ; , s. 7-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
-
Social Transformations in Scandinavian Cities : Nordic Perspectives on Urban Marginalisation and Social Sustainability
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De skandinaviska länderna förknippas som regel med en utbyggd offentlig sektor och låga fattigdomsnivåer. Under de tre senaste årtionden har detta dock kommit att förändras, och städer i Skandinavien delar nu många av de problem och utmaningar som vi känner från städer i andra delar av västvärlden. Frågan är hur välfärdsstaterna hanterar dessa globala samhällsomdaningar? I boken Social Transformations in Scandinavian Cities, belyser forskare förändringen av social hållbarhet och socialt sönderfall i skandinaviska städer. De bidrar med teoretiska och empiriska analyser av hur migration, ojämlikhet och boendesegregation formas av nationell och lokal politik, och hur detta återspeglas i det urbana landskapet i Danmark, Norge och Sverige. Författarna utmanar gängse bild av Skandinavien som jämlikt och fridfullt. Arbetslöshet, kriminalitet och undermåliga skolresultat i etniskt och socio-ekonomiskt segregerade bostadsområden är välkända problemområden som sedan 1990-talet bemöts genom urbanpolitiska åtgärder. I boken Social Transformations in Scandinavian Cities kan vi läsa om exempel på hur detta manifesterar sig i ett antal olika Skandinaviska städer.
|
|
| 36. |
-
Socialt arbete och migration
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken visar hur global migration ställer det sociala arbetet inför nya utmaningar. Författarna lyfter fram hur socialt arbete, både som praktik och utbildningsområde, fortsätter att verka utifrån det moderna projektet, med nationalstaten och de grupper som räknats som en del av befolkningen som utgångspunkt. Samtidigt har globaliseringen, där människor i större utsträckning rör sig över statsgränser, ändrat förutsättningarna för socialt arbete i grunden. Om socialt arbete ska kunna svara mot dessa förändringar krävs att migration inte ses som ett problem. För att nå dit måste man ifrågasätta gamla premisser och samtidigt ta tillvara på de erfarenheter inom det praktiska arbetet som kan leda till ny kunskap. Migrationsforskningen lyfter fram teoretiska perspektiv, där migration och andra former av rörlighet inte beskrivs som en avvikelse. Därmed skapas förståelseramar som kan inspirera socialt arbete att omdefiniera sina utgångspunkter. Det är just det som är författarnas syfte, att via ett migrationsperspektiv peka på nya vägar, inom både utbildning och praktik.
|
|
| 37. |
- Wright Nielsen, Tabitha, et al.
(författare)
-
Empowerment och normalisering
- 2015. - 1
-
Ingår i: Socialt arbete och migration. - 9789140688750 ; , s. 127-146
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 38. |
- Righard, Erica
(författare)
-
Families in Context : A Transnational Approach
- 2014
-
Ingår i: Global social transformation and social action. - : Ashgate. - 9781472417954 - 9781315585024 ; , s. 131-136
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Björngren Cuadra, Carin, et al.
(författare)
-
Socialt arbete i Malmö : Perspektiv och utmaningar
- 2013
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - : Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA). - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 20:1, s. 4-12
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid institutionen för socialt arbete på Malmö högskola samlas stora delar av forskningen under en gemensam programförklaring om social utsatthet. Vi beskriver här några teoretiska och normativa utgångspunkter, centrala forskningsområden och den relation vi försöker bygga upp med forskningsfältet. Vi ger även konkreta exempel på vår forskning. Med begreppet social utsatthet riktar vi fokus mot orättvisor och processer som gör att individer och grupper hamnar i sårbara livssituationer som kan innebära att deras framtidsmöjligheter, deras möjligheter att få en någorlunda trygg livssituation, och deras hälsa och upplevelse av värdighet hotas. Social utsatthet betraktas i plattformen som något processuellt och något som skapas och utvecklas beroende på hur man är positionerad i den lokala, nationella, välfärdsstatliga och globala kontexten. I analyser av social utsatthet är det viktigt att synliggöra människors aktörskap. Men det är också av stor vikt att inte se aktörskapet frikopplat från kontextuella faktorer.
|
|
| 41. |
- Righard, Erica
(författare)
-
Transformations of mobility and belonging in Swedish social policy
- 2013
-
Ingår i: ESA 2013 Torino: Crisis, Critique and Change. - : Byggesaken AS.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The establishment and development of social policy is generally described as a response to the modern project. Whereas the establishment and development of social policy has developed in divergent ways in different nation-states, overall it has developed within a national frame. In the literature the so called “golden age” of western welfare states is even described in terms of national closures. These closures have from the outset been challenged by mobile individuals. Immigration brings in outsiders – should they access national social security schemes? Emigration carries out insiders – should they access national social security schemes from abroad? These are classical who-questions in social policy research, here related to mobility. Ongoing globalization and increased international migration have nurtured this field of inquiry, sometimes named transnational social policy. This study takes a historical stance on the issue. Under analytical focus is how discourses of mobility and belonging in Swedish social policy have transformed over time. The overall question dealt with is how we can understand Swedish state social responsibility towards transnational populations. More specifically it asks how different understandings of mobility and belonging in Swedish social policy have shaped (i) the access to social security for foreigners in Sweden and (ii) the portability of social security to outside of Sweden for citizens and foreigners. The analysis relies on written documents (statutory investigations, state reports, etc.). The study contributes to connect social policy analysis with mobility studies and it brings new insights to our understanding of Swedish social policies.
|
|
| 42. |
- Righard, Erica
(författare)
-
Families in context. A transnational approach
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This presentation is about the variation of family forms and how this can be understood in a local and trans-local perspective. The family is approached in two different ways; as framed by norms and values embedded within social policy and as framed by family practices. The comparative study of social policy informs us how norms and values embedded within welfare systems foster different expectations about the family as an institution; what caring responsibilities the family should take on. This fostering involves the structuring of social relations inside the family; between women and men and between children and parents. Whereas in some contexts the family (read women) is expected to take on the responsibility of caring for children, elderly, sick, disabled, etc., in other contexts the state will, in varying degrees, take on part that responsibility. This means that welfare states shape the contours of “normal” family relations; intimate relations tied up with conceptions of who we are, and that this normality is contextual varying across time and space. Taking another perspective, transnational studies inform us how individual and collective actors live their life oriented towards and even anchored within two or more states; in two or more sets of norms and values. In view of the more macro-oriented understanding of intimate relations that culturally inclined social policy scholars suggest, this article deals with a more micro-oriented analysis of how foreign born parents residing in a locality in Sweden respond to tensions between different sets of norms and values of how family relations as a normative practice should be constituted. The puzzle at stake is how migrants who have moved or is moving across space embedded in different sets of norms and values of what is considered to be “good” parental relations with children, experience and deal with tensions between different sets of norms and values in their parenthood. The study suggests that while some migrants adapt to the norms and values fostered by the Swedish welfare state, others ignore them overall. A third group captures a middle ground identifying themselves with some aspects of the norms and values fostered by the Swedish welfare state but not in others. This variation of identities, leads off to a variation of practices within and across state borders and cultures that are dependent on various forms of individual and collective resources.
|
|
| 43. |
- Righard, Erica
(författare)
-
International perspectives on social work - A review of the theoretical development
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Social workers increasingly meet people who live their life oriented towards and sometimes even anchored in two or more countries across the world, and face situations and social problems that cannot be understood from solely a local perspective. This development has nourished the interest of international perspectives on social work, which today are growing in importance. Due to this situation it is appropriate to review existing perspectives and definitions. The first definitions of international social work came in the 1940s, in the shadow of the second world war. A second wave of theory development came about from the late 1960s due to the emergence of critical theory. Ongoing globalization and the increased dependency between different parts of the world are profound for the ongoing theory development. This review of the literature indicates that while the first definitions of international perspectives on social work were reduced to consider cross-border dimensions, over time inter-cultural dimensions have become an integrated part of international perspectives on social work. In what is today sometimes called transnational social work, the cross-border and cross-cultural dimensions of social work are conflated. The contribution of the review lies in that it shows how earlier discussions and dilemmas are reproduced within the globalization discourse.
|
|
| 44. |
- Righard, Erica, et al.
(författare)
-
Teaching social work beyond taken-for-granted assumptions of 'the social' - an example drawn from the Swedish context
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This presentation deals with the national framing of the Swedish social work education and discusses the necessity of relating it to processes of globalization. First we shall problematize how social work has been institutionalized in the Swedish context, and second, relying on the concept of ‘the ignorant schoolmaster’ (Rancière) describe and analyze experiences of teaching social work in the context of the ongoing restructuring. In Sweden, as elsewhere, ‘the social’ was institutionalized within the frames of the nation-state towards the end of the nineteenth and early twentieth century. These frames, sometimes referred to as methodological nationalism, have conditioned social work both as an academic discipline and as a field of practice and education. However, due to the on-going re-structuring, social problems are no longer successfully dealt with within the national framing of social work. While it is certain that this has implications for the education, it is uncertain how this is adequately dealt with. Here we describe and analyze an attempt to go beyond the institutionalized frames of social work education. In 2009 we accompanied a group of first-year students on a 10-days long field study in Belarus. The field trip was initiated and organized by the students, and we literally participated as ‘ignorant schoolmasters’. This had several implications for the learning process. Instead of a master-student relation, the learning process was characterized by equality; instead of explicators, our roles were to ask questions and to listen. The learning process connected abstract knowledge to actual experiences as well as to personal lives. This includes experiences of poverty, housing, hospitals, orphanages and youth workhouses alien to the Swedish context. It also includes the meeting with transnational families, transnational labor, transnational care and even transnational social work as a response to poverty gaps between different countries. In this way the learning process stretched beyond taken-for-granted assumptions of the social.
|
|
| 45. |
- Righard, Erica
(författare)
-
Nära relationer och globalisering i vardagen
- 2011
-
Ingår i: Hela staden. Social hållbarhet eller desintegration?. - : Boréa Bokförlag. - 9789189140752 ; , s. 207-224
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Olofsson, Jonas, 1965-, et al.
(författare)
-
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv : aktuella utmaningar och lokala erfarenheter
- 2010. - 1
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är ett resultat av studier som har utförts inom ramen för ett forskningsprojekt vid Lunds universitet.1 Studierna har haft en väldigt konkret och handfast inriktning och syftat till att belysa hur förutsättningarna för ungdomspolitiken har förändrats på en rad centrala områden under senare år. Vi har valt att fokusera på förändringar inom arbetsmarknadspolitiken liksom gymnasieutbildningen. Hur har förändringarna påverkat förutsättningarna för samverkan mellan skola, arbetsförmedling och socialtjänst på kommunal nivå? Har förändringarna underlättat eller försvårat strävandena efter mer av samord-ning över sektors- och verksamhetsgränser?Mycket talar enligt vår uppfattning för att förändringarna bidragit till tilltagande målkonflikter och försämrade förutsättningar för samverkan. Dessutom har förändringarna bidragit till minskad likvärdighet mellan kommunerna när det gäller insatser för att stödja ungdomars etablering, något som måste betraktas som mycket otillfredsställande. Allt detta är allvarligt, inte minst mot bakgrund av de tilltagande etableringsproblemen för unga på svensk arbetsmarknad generellt sett.Det är vår förhoppning att rapporten ska kunna befrukta samhällsdebatten och politikutvecklingen rörande ungas etableringsvillkor och ungdomspolitiken i bredare bemärkelse.
|
|
| 48. |
- Panican, Alexandru, et al.
(författare)
-
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv - aktuella utmaningar och lokala erfarenheter
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna forskningsrapport presenteras studier som berör ungdomars arbetsmarknadsetablering. Stor uppmärksamhet ägnas offentliga regelverk och insatser som görs för att underlätta för unga individer att fullborda en gymnasieutbildning respektive att ta steget från skola till arbetsliv. Den nationella problembilden speglas och fördjupas via erfarenheter från tio olika kommuner. Sammantaget visar undersökningarna rörande synen på IV och lärlingsutbildning, arbetsmarknadspolitiska ungdomsinsatser och det kommunala informations- och uppföljningsansvaret, att kommunerna har mycket olika ingångar och arbetssätt. Synsätten hos de ansvariga tjänstemännen är också mycket varierande. En huvudförklaring till detta är oklarheten i de statliga regelverken. Vad ska göras inom ramen för IV? Vilken roll kan lärlingsutbildningen spela och var ligger huvudansvaret för att förverkliga en lärlingsutbildning? Vilken roll ska kommunerna spela efter jobbgarantins införande? Hur ska informationsansvaret gällande ungdomar under 20 år som inte fullföljt gymnasieskolan tolkas? Genomgångarna visar att de olika stödinsatserna för socialt sårbara ungdomar bestäms i inte så ringa grad av i vilken kommun de råkar bo.
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
