| 1. |
- Gegner, Harald, 1973-
(författare)
-
Statlig kunskapsstyrning : regionala utvecklingsledare i styrning av socialtjänstens barnavård
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Consisting of four scientific papers and a comprehensive overview, this thesis concerns governance in and of social work. More specifically, it studies governing of knowledge in social service with children and youth. Through the growing focus on evidence-based social work since 2000, state governing of knowledge has become an increasingly established concept. In general terms, it refers to the national level’s efforts to govern based on knowledge in order to solve social services’ ”knowledge problems”. However, there are more aspects to state governing of knowledge. Thus, this thesis focuses on the doing of such governance – a praxis that involves actors at national, regional and municipal levels. Here, regional development leaders in social service with children and youth are one of the central actors; consequently, they constitute the empirical focus of the thesis when analysing the doing of governing of knowledge. The aim of this study is to describe and analyse how state governing of knowledge is conducted by examining how development leaders perceive and concretise the task of governing of knowledge in social service’s childcare. The overall questions are as follows: 1. How do regional development leaders in social service with children and youth perceive and interpret the EBP knowledge model in relation to their task? 2. How do regional development leaders act when they govern with knowledge within social service? 3. What characterizes the professional practice of regional development leaders, and how can we understand it in the context of governance?Data have been collected through individual interviews and focus group interviews with 28 regional development leaders. In addition, the empirical material includes a field study with participant observations during network meetings and a questionnaire survey with 29 development leaders. The data have been analysed from three theoretical perspectives: governance as floating signifier, governance as joint doing, and governance as a relational exercise of power. The first perspective, governance as floating signifier, implies that governance changes over time, both in terms of how it can be understood and how it is applied. The second perspective, governance as joint doing, refers to governance as it takes place in and through interaction between actors involved in governance. Here, we can note a mutual influence between those who govern and those who are being governed. The third perspective focuses on power as a central element of governance and how it is constructed in a relational interaction between actors who are part of a common context of governance.The analysis shows that the ambiguity that surrounds state governing of knowledge creates a discretion for interpretation and action. This gives development leaders the opportunity to saturate their work with their own content, depending on the purpose and context, which is very much about developing and organising social work in social services. Working with development, change and innovation is thus of importance in the governing of knowledge of social service with children and youth. In carrying out their tasks, development leaders combine hierarchical top-down management with horizontal, relational management. This becomes evident in the development leaders’ choice of governance practices, which involves networking with managers in senior positions who have a mandate to make decisions. The interaction between development leaders and managers is characterised by mutual influence, which results in development leaders sacrificing certain areas of their mission in favour of activities that managers consider important to implement. Such governance praxis is likely to have implications for the outcomes of governing of knowledge. The establishment of the development leader as an actor in the governing of social work can be understood as a reaction to changing institutional conditions for the management and organisation of the public sector. The work of development leaders is characterised by a hybridised professional practice: they integrate seemingly incompatible logics and thus have to manage different tensions in a professional role, which is probably a prerequisite for navigating complex governing tasks.
|
|
| 2. |
- Herbert, Mikaela
(författare)
-
Vindlande vägar i bostadsojämlikhetens Sverige : berättelser om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här doktorsavhandlingen berättar om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet i bostadsojämlikhetens Sverige. Huvudpersonerna i berättelserna är människor som sökte asyl och beviljades uppehållstillstånd i Sverige åren runt den så kallade flyktingkrisen 2015 och i fokus är deras boendevägar – deras vindlande vägar – under de första åren i landet. De flesta av forskningsdeltagarna är inkomstfattiga, vilket gör att de har erfarit betydande svårigheter att hitta någonstans att bo – erfarenheter som de delar med ett ökande antal inkomstfattiga hushåll i en tid präglad av bostadsbrist och tilltagande bostadsojämlikhet. Men genom att kategoriseras som asylsökande eller nyanlända omfattas forskningsdeltagarna därtill av särlagstiftning, som genom selektiva åtgärder som både villkorar, underlättar och kringskär deras bostadsmarknadspositioner men också skiljer ut dem från andra hushåll inom ramen för en förment generell bostadspolitisk modell. I syfte att nyansera och fördjupa förståelsen av bostadsojämlikhetens konsekvenser i en svensk kontext studeras i avhandlingen denna partikulära position.Utifrån en etnografisk ansats och med utgångspunkt i intervjuer, samtal, deltagande observationer och policyanalys utforskas hur forskningsdeltagarnas boendevägar formas och hur det går att förstå dessa i relation till å ena sidan de praktiker som forskningsdeltagarna utvecklar på svenska bostadsmarknader och å andra sidan den politiska styrningen av boende och bosättning för kategorierna asylsökande och nyanlända.Avhandlingen visar att boendevägarna kan beskrivas som kaotiska; med återkommande flyttar, in och ut ur olika, ofta trångbodda hushållsformationer och påfallande ofta med osäkra kontraktsförhållanden. Dock framgår att de formas genom beslut som fattas efter noga överväganden, utifrån skiftande behov och med hänsyn till relationer över tid och rum. Vidare framgår att olika marknadspraktiker har betydelse för deras möjligheter att få tillgång till bostad. Framför allt hyr de bostad inom ramen för en marknad för olovlig bostadsuthyrning, där bostäderna förmedlas genom arabiskspråkiga sociala nätverk. I avhandlingen förstås denna marknad i termer av assemblage och visar på hur den samskapas i konstellationer och i interaktioner mellan bland annat bostadssökande, kontraktsinnehavare och informella mäklare; kommunikationsverktyg; hyreskontrakt; lagar och regler samt tilldelningssystem såsom bostadsköer.Utifrån en kritisk ansats analyseras förarbetena till två flyktingplaceringspolitiska lagändringar: ”Bosättningslagen” samt inskränkningen av ”EBO-lagen”. Avhandlingen visar hur kategorierna asylsökande och nyanländas bosättningsmönster problematiseras och hur en ökad styrning av desamma syftar till att inte bara lösa problem direkt kopplade till målgruppernas boende utan också samhällsproblem som segregation, socioekonomiskt ”utsatta områden” och kommunernas kapacitet att erbjuda välfärdstjänster. Analysen visar vidare att skulden för dessa problem förläggs hos individerna (på gruppnivå, som kategori), samtidigt som fokus förflyttas bort från strukturella problem kopplade till byggande och fördelning av bostäder, liksom från kommunernas bostadsförsörjningsansvar för alla dess invånare.En av avhandlingens bärande idéer är att “flyktingkrisen”, genom att sätta press på det svenska bostadspolitiska systemet, fick dess oförmåga att tillgodose inkomstfattiga hushålls behov av bostad att skarpt framträda. Denna oförmåga försätter dessa hushåll i bostadsprekära situationer där de, med utgångspunkt i forskningsdeltagarnas berättelser, i stor utsträckning får förlita sig på informella eller olovliga marknadspraktiker.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Righard, Erica, 1970-
(författare)
-
Integration i städer med en omfattande diversitet i befolkningen : Teoretiska perspektiv, empirisk forskning och en diskussion om implikationer för politik och praktik i Malmö
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Detta kunskapsunderlag om integration till Tillväxtkommissionen för ett inkluderande och hållbart Malmö tar avstamp i frågor om hur man kan arbeta för att stärka integration i städer som präglas av en omfattande mångfald i sin befolkning. Rapporten utgör en kunskapsöversikt av ett urval av forskning på området och består utöver inledningen som presenterar rapportens ansats, av tre delar: en mer teoretisk del, en del som presenterar en översikt av empirisk forskning, och en avslutande del som sammanfattar forskningsöversikten och kopplar denna till frågor om integration i Malmö. Denna del innehåller även två rekommendationer och en fråga. Inledningen visar hur Malmö, liksom många andra städer, präglas av en omfattande diversitet som uppstått till följd av globala migrationsmönster och nationella bosättningsmönster. År 2021 var 35 procent av befolkningen i Malmö utrikes född. Om vi vidgar greppet och även ser till inrikes personer med minst en utrikes född förälder, det vill säga både personer med egen migrationserfarenhet och personer där en av eller båda föräldrarna har migrationserfarenhet, så har 56 procent av Malmös befolkning migrationsbakgrund och det med ursprung i inte mindre än 184 länder. 44 procent av Malmös befolkning är födda i Sverige av föräldrar som båda är födda i Sverige. Detta innebär att det i Malmö finns fler personer som har migrationsbakgrund än som inte har det. Denna utveckling har gett upphov till en omfattande debatt om integration i både forskning, politik och praktik. Medan både forskning, politik och praktiska verksamheter historiskt har utgått från att invandrade minoriteter kommer att assimileras med majoritetsbefolkningen, ibland med stöd för att bevara vissa kulturella särdrag, introducerades begreppet superdiversitet för ett femtontal år sedan för att beskriva nya former av diversifiering och för att öppna upp för en diskussion om integration som tar avstamp i denna pågående utveckling. Denna diversifiering involverar inte bara allt fler födelseländer, nationaliteter och etniciteter, utan även inom varje sådan grupp sker en diversifiering, bland annat i formen av skilda migrationsvägar och juridiska status, vilket påverkar social differentiering och integration. Mot denna bakgrund, syftar superdiversitet som begrepp att möjliggöra en behövlig ’synvända’ kring integration. Kunskapsöversikten tar avstamp i denna diskussion och ser till empirisk forskning som har relevans för hur vi kan tänka kring och verka för att stärka integration i den diversifierade staden. Utöver inledningen som beskriver denna ansats, består rapporten av tre delar. Den första delen är mer teoretisk och tar spjärn mot frågan vad diversitet och integration är och hur det kan förstås i samhällen som präglas av omfattande diversitet. Fokus ligger först på diversitet, och vad som skiljer superdiversitet från diversitet i städer. Detta leder in till en diskussion om integration, och inte minst hur super-/diversitet utmanar invanda sätt att tänka kring integration. Denna första del avslutas med en diskussion om hur vi kan tänka kring superdiversitet i ett integrationsperspektiv. Diskussionen tar avstamp i en politik- och praktikorienterad modell för integration och ser till hur denna kan förstås i ljuset av superdiversitet. Andra delen presenterar empirisk forskning om integration i urbana sammanhang som präglas av omfattande diversitet. Den modell för integration som presenteras i inledningen, används för att sortera forskningspublikationerna. Avsnittet är strukturerat efter modellens fyra huvudområden för integration (markörer och verktyg; sociala kopplingar; underlättare; fundament), och empirisk forskning om integration och superdiversitet i urbana sammanhang diskuteras i relation till modellens fjorton domäner. Den tredje och avslutande delen består av en sammanfattande diskussion, två förslag och en fråga. Den sammanfattande diskussionen lyfter vilka lärdomar som går att dra från befintlig forskning om integration i städer som präglas av en omfattande migrationsdriven mångfald; den sätter fokus på hur integration påverkas av såväl nationell och lokal politik, som hur organisationer och professionella arbetar med integration inom olika verksamheter. Det är alltid en utmaning att säga hur och i vilken grad kunskap från ett sammanhang är överförbar till ett annat. De två rekommendationer som utfärdas riktar sig dels till politiken i Malmö, dels till Malmö stad som organisation. Rapporten avslutas med en fråga om vilket slags kunskapsunderlag Malmö stad behöver för att kunna utveckla politik och praktik så att dessa svarar mot de behov som finns i staden och dess befolkning.
|
|
| 5. |
- Gegner, Harald, 1973-, et al.
(författare)
-
Otydlighetens betydelse : de regionala utvecklingsledarna och evidensbaserad praktik inom den sociala barn- och ungdomsvården
- 2019
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - : Förbundet för forskning i socialt arbete, FORSA. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 26:2, s. 153-172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The significance of ambiguity – Evidence-based practice in social service with children and youth. Evidence-based practice (EBP) has gained a central position as a model of knowledge for social work in the public sector. In the Swedish Government Report about knowledge-based social work from 2008, EBP is described as a useful way of structuring the social services on a scientific basis (SOU 2008:18). Following on this, and in order to establish EBP in social work practice, between 2009 and 2016, there were annual agreements between the government and the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR). As defined by the annual agreements, a national network of Regional Development Leaders (regionala utvecklingsledare) was given the task of producing regional plans of action for the establishment of EBP in the municipalities. The article examines how the Regional Development Leaders in the so-called Children and Youth Investment (Barn- och ungasatsningen) interpret and implement EBP as a model in public social work. The study is based on interviews with 22 out of the 37 Regional Development Leaders that were part of the Children and Youth Investment in 2016. Ernesto Laclau’s theory of empty signifier serves as an analytical tool. The analysis shows that the ambiguity surrounding EBP creates discretion for the Regional Development Leaders. This discretion allows them to use EBP as a ”signifier without a signified”; a model that they can fill with different meanings depending on purpose and context. In that perspective, EBP appears as a floating term and can be characterized as an empty signifier. One of the main results stresses the fact that the Regional Development Leaders describe EBP as a model of governance rather than a model of knowledge. Despite its ambiguity, EBP fills a significant function for the development of knowledge-based social work practices in the public sector.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Montesino, Norma, et al.
(författare)
-
Avslutning
- 2015
-
Ingår i: Socialt arbete och migration. - : Malmö Gleerups Utbildning AB. - 9789140688750 ; , s. 221-223
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Montesino, Norma, et al.
(författare)
-
Internationellt erfarenhetsbaserat lärande
- 2015
-
Ingår i: Socialt arbete och migration. - : Malmö Gleerups Utbildning AB. - 9789140688750 ; , s. 205-220
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Righard, Erica, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2015
-
Ingår i: Socialt arbete och migration. - : Malmö Gleerups Utbildning AB. - 9789140688750 ; , s. 7-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
-
Socialt arbete och migration
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken visar hur global migration ställer det sociala arbetet inför nya utmaningar. Författarna lyfter fram hur socialt arbete, både som praktik och utbildningsområde, fortsätter att verka utifrån det moderna projektet, med nationalstaten och de grupper som räknats som en del av befolkningen som utgångspunkt. Samtidigt har globaliseringen, där människor i större utsträckning rör sig över statsgränser, ändrat förutsättningarna för socialt arbete i grunden. Om socialt arbete ska kunna svara mot dessa förändringar krävs att migration inte ses som ett problem. För att nå dit måste man ifrågasätta gamla premisser och samtidigt ta tillvara på de erfarenheter inom det praktiska arbetet som kan leda till ny kunskap. Migrationsforskningen lyfter fram teoretiska perspektiv, där migration och andra former av rörlighet inte beskrivs som en avvikelse. Därmed skapas förståelseramar som kan inspirera socialt arbete att omdefiniera sina utgångspunkter. Det är just det som är författarnas syfte, att via ett migrationsperspektiv peka på nya vägar, inom både utbildning och praktik.
|
|
| 20. |
- Wright Nielsen, Tabitha, et al.
(författare)
-
Empowerment och normalisering
- 2015. - 1
-
Ingår i: Socialt arbete och migration. - 9789140688750 ; , s. 127-146
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Björngren Cuadra, Carin, et al.
(författare)
-
Socialt arbete i Malmö : Perspektiv och utmaningar
- 2013
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - : Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA). - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 20:1, s. 4-12
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid institutionen för socialt arbete på Malmö högskola samlas stora delar av forskningen under en gemensam programförklaring om social utsatthet. Vi beskriver här några teoretiska och normativa utgångspunkter, centrala forskningsområden och den relation vi försöker bygga upp med forskningsfältet. Vi ger även konkreta exempel på vår forskning. Med begreppet social utsatthet riktar vi fokus mot orättvisor och processer som gör att individer och grupper hamnar i sårbara livssituationer som kan innebära att deras framtidsmöjligheter, deras möjligheter att få en någorlunda trygg livssituation, och deras hälsa och upplevelse av värdighet hotas. Social utsatthet betraktas i plattformen som något processuellt och något som skapas och utvecklas beroende på hur man är positionerad i den lokala, nationella, välfärdsstatliga och globala kontexten. I analyser av social utsatthet är det viktigt att synliggöra människors aktörskap. Men det är också av stor vikt att inte se aktörskapet frikopplat från kontextuella faktorer.
|
|
| 23. |
- Righard, Erica
(författare)
-
Internationellt socialt arbete : definitioner och perspektivval i historisk belysning
- 2013
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - : FORSA (Förbundet för forskning i socialt arbete). - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 20:2, s. 127-146
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Internationellt socialt arbete röner idag allt mer uppmärksamhet. Det finns emellertid inte någon enhetlig syn på vad som utgör internationellt socialt arbete. Denna artikel bidrar med en historisk genomgång av vilka antaganden olika definitioner utgår från och vilka konsekvenserna av dessa perspektivval är.
|
|
| 24. |
- Righard, Erica
(författare)
-
Nära relationer och globalisering i vardagen
- 2011
-
Ingår i: Hela staden. Social hållbarhet eller desintegration?. - : Boréa Bokförlag. - 9789189140752 ; , s. 207-224
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Olofsson, Jonas, 1965-, et al.
(författare)
-
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv : aktuella utmaningar och lokala erfarenheter
- 2010. - 1
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är ett resultat av studier som har utförts inom ramen för ett forskningsprojekt vid Lunds universitet.1 Studierna har haft en väldigt konkret och handfast inriktning och syftat till att belysa hur förutsättningarna för ungdomspolitiken har förändrats på en rad centrala områden under senare år. Vi har valt att fokusera på förändringar inom arbetsmarknadspolitiken liksom gymnasieutbildningen. Hur har förändringarna påverkat förutsättningarna för samverkan mellan skola, arbetsförmedling och socialtjänst på kommunal nivå? Har förändringarna underlättat eller försvårat strävandena efter mer av samord-ning över sektors- och verksamhetsgränser?Mycket talar enligt vår uppfattning för att förändringarna bidragit till tilltagande målkonflikter och försämrade förutsättningar för samverkan. Dessutom har förändringarna bidragit till minskad likvärdighet mellan kommunerna när det gäller insatser för att stödja ungdomars etablering, något som måste betraktas som mycket otillfredsställande. Allt detta är allvarligt, inte minst mot bakgrund av de tilltagande etableringsproblemen för unga på svensk arbetsmarknad generellt sett.Det är vår förhoppning att rapporten ska kunna befrukta samhällsdebatten och politikutvecklingen rörande ungas etableringsvillkor och ungdomspolitiken i bredare bemärkelse.
|
|
| 27. |
- Panican, Alexandru, et al.
(författare)
-
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv - aktuella utmaningar och lokala erfarenheter
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna forskningsrapport presenteras studier som berör ungdomars arbetsmarknadsetablering. Stor uppmärksamhet ägnas offentliga regelverk och insatser som görs för att underlätta för unga individer att fullborda en gymnasieutbildning respektive att ta steget från skola till arbetsliv. Den nationella problembilden speglas och fördjupas via erfarenheter från tio olika kommuner. Sammantaget visar undersökningarna rörande synen på IV och lärlingsutbildning, arbetsmarknadspolitiska ungdomsinsatser och det kommunala informations- och uppföljningsansvaret, att kommunerna har mycket olika ingångar och arbetssätt. Synsätten hos de ansvariga tjänstemännen är också mycket varierande. En huvudförklaring till detta är oklarheten i de statliga regelverken. Vad ska göras inom ramen för IV? Vilken roll kan lärlingsutbildningen spela och var ligger huvudansvaret för att förverkliga en lärlingsutbildning? Vilken roll ska kommunerna spela efter jobbgarantins införande? Hur ska informationsansvaret gällande ungdomar under 20 år som inte fullföljt gymnasieskolan tolkas? Genomgångarna visar att de olika stödinsatserna för socialt sårbara ungdomar bestäms i inte så ringa grad av i vilken kommun de råkar bo.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Righard, Erica, 1970-
(författare)
-
Det kommunala uppföljningsansvaret : Nationella direktiv och kommunala erfarenheter
- 2009
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692. ; 15:3, s. 65-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det kommunala uppföljningsansvaret skärptes 2005 som ett svar på den uppmärksamhet som unga vuxnas utanförskap rönt. För att förstå hur dessa direktiv implementeras på kommunal nivå måste man studera hur insatser kring det kommunala uppföljningsansvaret ingår i ett sammanhang där även andra insatser finns att tillgå. Men skillanderna på kommunal nivå måste också förstås mot bakgrund av olika förutsättningar att ta sig an uppdraget liksom ett uttryck för skilda politiska förhållningssätt gentemot de nationella direktiven.
|
|
