| 1. |
- Galián Barrueco, Carmen, et al.
(författare)
-
Studiemedvetenhet och måluppfyllelse
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiemedvetenhet handlar bland annat om vilken typ av färdigheter och förmågor som värdesätts i det svenska skolsystemet, om vilka rättigheter och skyldigheter man har som elev har vad gäller ansvar, delaktighet med mera. Studiemedvetenhet handlar också om att kunna reflektera över sitt eget lärande, om att få en klarare uppfattning om hur den egna arbetsinsatsen är relaterad till studieresultaten, om lärandestrategier och studieteknik, och om att självständigt kunna driva sitt lärande framåt. Intensivsvenskas särskilda satsning på en ökad studiemedvetenhet hos eleverna är sprungen ur konkreta utmaningar som lärarna har identifierat. Satsningen har skett dels genom de strukturella insatserna vad gäller ämnesplaneringar, moduler och schema, dels genom riktade insatser i form av en studiekalender och ett antal aktiviteter kopplade till den. Utvärderingar med elever och lärare visar till exempel att studiekalendern var elevernas viktigaste verktyg för att arbeta med studieteknik och att lärarna upplevde att studiekalendern hade gjort undervisningen tydligare, mer systematisk och strukturerad. Om detta och om utgångspunkterna för satsningen rapporteras i denna skrift.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
Litterarisering – bedömning av läsavkodning och automatisering
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Också efter flera år i svensk skola finns kvardröjande brister i grundläggande läs- och skrivförmåga hos en del nyanlända elever i gymnasieåldern. Inlärningskurvan planar uteftersom de inte tillägnat sig en automatiserad förmåga till läsavkodning. Litterariseringsprocessen innefattar färdigheterna lyssna, skriva, läsa och tala på kodnivån. Särskilt automatiseringen av läsavkodning utgör ett tydligt utbildningsbehov för denna elevgrupp. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur testning av läs- och höravkodningsförmåga, automatisering och flytläsning kan profilera behovet av litterariseringsundervisning bland nyanlända elever. Materialet består av tre test. Test 1 är skriftligt och baserat på höravkodning av nonord, dvs. regelbundet stavade ord som dock inte finns i språket (Grossman & Riad 2020). Den huvudsakliga uppgiften är att identifiera fonologiska och ortografiska kontraster. Test 2 är ett individuellt muntligt test baserat på läsavkodning. Eleverna läser enskilda ord och nonord högt på tid (tempoläsning). Test 3 innebär individuell högläsning av en skriven text och innehåller därmed en kombination av läsavkodning och talkodning. Högläsningen tillför en kvalitativ dimension (läsflyt) till den renare avkodningen i de andra två testen (Gough &Tunmer 1986, Elbro 2004). Testen utgör förtest i en pågående interventionsstudie, som ska följas av mellantest och eftertest. Tio klasser med totalt ca 180 nyanlända elever i gymnasieåldern gjorde förtesten i september 2021. Preliminära resultat pekar på att Test 1 och 2 samspelar och att distinktionen mellan ord och nonord ger olika utslag, sannolikt beroende på ordförrådets storlek. Detta påvisar vikten av undervisning på kodnivån för dessa elever.
|
|
| 5. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
Litterarisering – lärares arbete med läsavkodning för automatisering i svaundervisningen
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Projektet Samtidig samverkan mellan forskare och lärare syftar till att utveckla former och strategier för fördjupad samverkan mellan forskare och skollärare med målet att möta ett väldefinierat och konkret utbildningsbehov – i det här fallet litterarisering (läsavkodning på alfabetisk och ortografisk nivå) av nyanlända elever i gymnasieåldern. Projektet syftar också till att lägga grunden för en lösning på det identifierade utbildningsbehovet. Litterariseringsprocessen innefattar alla de fyra färdigheterna lyssna, skriva, läsa och tala på kodnivån. För denna elevgrupp innebär uppgiften att tillägna sig det svenska språkets ljudkategorier – kognitivt, perceptuellt och artikulatoriskt – och koppla dem till det svenska skriftsystemet och dess ortografiska kategorier. Det finns en koppling mellan elevernas behärskning av det svenska ljudsystemet och deras läsning som sällan tematiseras explicit i skolan eller lärarutbildningen, och det saknas utvecklade undervisningsmetoder för att uppnå tillräcklig automatisering av läsavkodningen. I föredraget fokuserar vi dels på hur den vetenskapliga kunskapen om språkets ljudstruktur och dess relation till skriftsystemet kan organiseras till en undervisningsmetod för litterarisering, dels på hur utvecklingen av lektionsmoment och arbetsmaterial kan ske som ett samtidigt samarbete mellan lärare och forskare. Materialet består av dokumentation (klassrumsobservationer, undervisningsmaterial, protokoll) av vår samverkansprocess och det utvecklingsarbete den har fört med sig. Vi presenterar också intryck från den första delen av en interventionsstudie där undervisningsmetoder och material utprövas. Elva månader in i det tvååriga samverkansprojektet visar preliminär analys 1) att en förutsättning för deltagande i undervisningsutveckling är att skolledning ger lärarna tid och resurser, både för konkret planering och för fortbildning där det behövs, 2) att det är ett relativt stort arbete för lärarna att skifta fokus från traditionell artikulationsundervisning respektive läsundervisning till litterariseringsundervisning, 3) att eleverna snabbt anammar både koncept och upplägg. Många visar tidigt en metaförståelse för varför litterariseringsundervisningen är viktig både för uttal och läsning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
Ordförråd och skolspråk
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ordförrådets storlek har ett starkt samband med läsförmåga och framgång i skolan. Projektet har därför satsat särskilt på att strukturera och systematisera elevernas möjligheter att tillägna sig ett relevant ordförråd relaterat till skolans alla ämnen. Dokumentet Ordförråd och skolspråk beskriver utgångspunkterna och ger exempel på planering och metoder för ordarbetet. Där rapporteras också en utvärdering av hur elever och lärare upplever satsningen.
|
|
