| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Szücs, Stefan, et al.
(författare)
-
Coping with Citizens and Stress : Interaction Strategies during Public Service Delivery within Health Care, the Police, and Social Work
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Previous research and theory suggests that frontline workers adapt to workload-related stress in a number of ways, interacting towards or away from citizens, or even against citizens, but what are the actual practices of coping, and how is coping related to stress? The data comes from a web-survey sent to 990 public sector frontline workers in West Sweden during 2018 within the police, health care psychiatry, and social work organizations. The findings show that there are significant differences in stress: highest average level among social workers, followed by police officers, and heath care psychiatry. Four ways of moving towards clients – through prioritizing motivated clients, rule bending/breaking, instrumental action, or using personal resources – and three ways of moving away from clients – through aggression, by rationing, or routinizing – are revealed (H1). Prioritizing and aggression are most common within the police, rule bending/breaking and routinizing in social work, and instrumental action within health care (H2), but only instrumental action does not significantly increase stress, on top of individual characteristics and organizational demands and resources (H3).
|
|
| 5. |
- Szücs, Stefan, 1964, et al.
(författare)
-
Coping with Citizens and Stress: Interaction Strategies during Public Service Delivery within Health Care, the Police, and Social Work
- 2019
-
Ingår i: 3rd Street-level Bureaucracy Conference, Aalborg University, Copenhagen, June 11-13..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Previous research and theory suggests that frontline workers adapt to workload-related stress in a number of ways, interacting towards or away from citizens, or even against citizens, but what are the actual practices of coping, and how is coping related to stress? The data comes from a web-survey sent to 990 public sector frontline workers in West Sweden during 2018 within the police, health care psychiatry, and social work organizations. The findings show that there are significant differences in stress: highest average level among social workers, followed by police officers, and heath care psychiatry. Four ways of moving towards citizens – through prioritizing motivated clients, rule bending/breaking, instrumental action, or using personal resources – and three ways of moving away from citizens – through aggression, by rationing, or routinizing – are revealed. Prioritizing and aggression are most common within the police, rule bending/breaking and routinizing in social work, and instrumental action within health care, but only instrumental action does not significantly increase stress, on top of individual characteristics and organizational demands and resources.
|
|
| 6. |
- Böling, Susanna, et al.
(författare)
-
Rethinking Consultation - Investigating the Perceived Work Models of a Palliative Consultation Team
- 2018
-
Ingår i: Palliative Medicine : A Multiprofessional Journal. Vol. 32, Suppl. 1. Abstract PO38. - : SAGE Publications. - 0269-2163 .- 1477-030X.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: Previous research has shown that palliative consultation in hospital contexts sometimes face multifaceted challenges. Possibly creat- ing barriers between the consulting team and patients in need of palliative care. Hence, there is a need to consider how we implement and perform palliative consultation to inform future initiatives. This study is part of an ongoing project with the aim to analyse the discourse around implement- ing palliative care in a hospital context. Aim: The aim of this study was to identify and analyse various work models applied in a hospital context by a palliative consultation team. Method: Repeated focus group discussions with a palliative consultation team and its managers. A total of six focus group discussions were held from April 2016 to June 2017. The focus groups were audio recorded and transcribed verbatim. The data was read and analysed; identifying and categorising different work models. Result: According to what was expressed in the focus groups there were variations in how the consultation team operated in different hospital units and wards. Consulting as a team, consisting of a nurse, social worker and physician, was emphasised. One of the significant features was that they visited several wards on a weekly basis without receiving formal referrals beforehand. Although varying in form, the visits shared the function of being a forum for the wards to raise questions regarding palliative care relating to specific patients with palliative needs. Furthermore, during the introduction of consultation in some of the wards, the consultation team chose to designate time where a nurse from the team were present in the ward and among other things; identified patients with palliative care needs together with the ward staff and paved the way for the weekly palliative consultation.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Berlin, Johan, 1975-
(författare)
-
How doctors practice teamleadership
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Purpose: The overall purpose of the article was to study how doctors practise leadership in multidisciplinary teams. The article seeks to answer the question: Which approach do doctors use to lead multidisciplinary psychiatric teams?Methodology: Six psychiatric teams were studied at a university hospital. Each team was followed for eighteen months. Data were collected during a period of four years (2008–2011). Data were collected through interviews with doctors (n = 19) and observations (n = 30) of doctors’ work in a multidisciplinary psychiatric team.Findings: Doctors in a multidisciplinary team use either self-imposed or involuntary leadership. Oscillating between these two extremes is called reversible leadership.Research limitations: The study was performed at a psychiatric ward during treatment conferences in a university hospital. This limitation means that there is cause for some caution in interpreting the results.Practical implications: The results are useful for understanding leadership in multidisciplinary teams within the health and medical care system. The reversible leadership means that doctors can more easily oscillate from difficult situations and deal with internal tensions, facilitating leadership and management of the multidisciplinary team in the intended direction.Originality / value: Doctors in multidisciplinary psychiatric teams use reversible leadership.
|
|
| 9. |
- Berlin, Johan, 1975-
(författare)
-
Läkare som teamledare : En studie av reversibelt ledarskap
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- SammanfattningSyfte: Syftet med artikeln är att beskriva och problematisera läkares ledarskap i team. Arti-keln syftar till att besvara frågan; Hur utövar läkare ledarskap i team?Design/metod: Studien är designad i form av en fallstudie. Sex psykiatriska team har stude-rats vid ett universitetssjukhus. Varje team har följts under 18 månader. Datainsamlingen har gjorts under totalt fyra år (2008-2011). Data har samlats in genom intervjuer med läkare (n=19) och observationer (n=60) av läkares arbete i team.Resultat: Läkares ledarskap i team utövas i en dualistisk pendlingsprocess mellan självpåta-get och ofrivilligt, vilket benämns reversibelt ledarskap.Begränsningar: Studien är gjord på psykiatriska avdelningar i en organisation. Det finns därför anledning till viss försiktighet vid tolkningen av resultaten.Praktiska implikationer: Resultaten är användbara för att förstå teamledarskapets dualism. Reversibelt ledarskap kan leda till ökad osäkerhet och försvaga teamets proaktiva förmåga.Originalitet: Läkarens ledarskap i team lyfts fram som reversibelt, antingen självpåtaget och frivilligt, eller påtvingat och ofrivilligt.Nyckelord:
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
The Yellow Line
- 2009
-
Ingår i: Nordic Conference on Business Studies (NFF) 19-21 August 2009. Åbo Akademi University, School of Business..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 12. |
- Berlin, Johan, 1975-, et al.
(författare)
-
Typifiering eller normering? : En kritisk studie av teamteoretiska modeller
- 2009
-
Ingår i: Företagsekonomisk ämneskonferens 2009. ; , s. 1-15
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I den här studien fokuseras den starka passion som finns för typologier inom teamforskningen. Det finns typologier av teamprocesser, strukturella teamtyper och modeller för implementering av teamarbete. Vid första anblicken kan man i vissa fall få intrycket av att modellerna utvecklats utan att vara baserade på empiriska fynd och i andra fall att modeller blir en sorts självuppfyllande profetior som döljer möjligheten att urskilja variationer ur empiriska fynd.Syftet med denna artikel är att granska samband mellan ett antal typologier och diskutera varför teamarbete uttrycks som stegvisa utvecklingsmodeller. Speciellt fokus läggs på trestegsmodeller, så kallade triader.Vi har identifierat och analyserat fem teoretiska triader som beskriver teamarbete. Forskningsfrågan för denna artikel är: Är teamtypologierna värderande på så sätt att de särskiljer excellenta team från mindre framgångsrika, eller klassificerar de utan att värdera teamens grad av excellens? Är de teoretiska modellerna sorterande eller värderande?
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Organisatorisk samverkan på olycksplatsen. - Om stabilitet och förändring.
- 2007
-
Ingår i: Göteborg Public Management Seminar - On risk and leadership. (GPMS) 19-20 November 2007..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Denna artikel handlar om organisatorisk samverkan på olycksplatsen. Varje år genomförs ett antal övningstillfällen där personal från ambulans, räddningstjänst och polis övar på mellanorganisatorisk samverkan. Tidigare forskning har visat att samverkan är svårt att åstadkomma. Den forskningsfråga som ställs inom ramen för denna artikel är: varför samverkansövning?
|
|
| 17. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Team i hälso- och sjukvården.
- 2005
-
Ingår i: Nordic Conference on Business Studies. School of Business, Århus. 18-20 Augusti 2005..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I denna studie ställs frågan: Vad karaktäriserar team inom hälso- och sjukvård? För att besvara frågan har såväl konsultlitteratur som empirisk litteratur granskats. Detta har bidragit till att ett teams karaktär kan beskrivas på två sätt. Dels har team karaktären av förväntade egenskaper, dels har det karaktären av uppvisade egenskaper. Förväntade egenskaper återges i management litteratur som idealiserade förväntningar av vad team kan åstadkomma, uppvisade egenskaper återges i empirisk och kritisk litteratur där team och teams utveckling beskrivits. I studien sammanfattas dessa egenskaper som dikotomier fördelade på externa karaktärsdrag, karaktärsdrag hos ledning, uttryck för mål, inci-tament som driver teamarbetet och interna karaktärsdrag. De begrepp som deducerats fram prövas på tre hälso- och sjukvårdsteam. Dessa utgörs av ett tandvårdsteam, ett vårdcentralsteam och ett traumateam. Resultatet pekar på att de granskade hälso- och sjukvårdsteamen hade fler av de förväntade egenskaperna än de uppvisade. Dominerande egenskaper hos dessa team var att de var normativt motiverade och uppgiftsfokuserade. Detta tolkas som att hälso- och sjukvårdsteamens medlemmar bär ett gemensamt intresse av att behandla och vårda patienter. Denna normativa motivation bidrar till flexibla och synkrona arbetsformer. Hälso- och sjukvårdsteamens medlemmar har också individuella incitament för att arbeta i team. Det finns ett inslag av status och glamour att arbeta i dessa team. Detta incitament bidrar också till flexibla och synkrona beteenden eftersom det upprätthåller en bild av teamet gentemot en omgivande publik. Resultatet pekar på att hälso- och sjukvårdsteam inte har svårt att hävda sig, de är inte enkelriktade, de är inte utilitaristiskt motiverade, och medlemmarna betraktar det inte som en eftergift att vara medlem i teamen.
|
|
