| 1. |
|
|
| 2. |
- Söderman, Johan
(författare)
-
Hur hiphopkulturen möter universitetsvärlden : hiphop Academicus!
- 2011
-
Ingår i: NMH-publikasjoner. - : Norges musikkhøgskole. - 0333-3760. ; 13:2011, s. 57-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- How hip-hop culture meets the academic world: Hip Hop Academicus! Since hip-hop started over 35 years ago in New York, it has been associated with social activism and education. In addition, hip-hop pioneer Africa Bambaataa has argued for knowledge as the fifth element in hip-hop (e.g. rapping, deejaying, break- dancing, graffiti). Accordingly, it is not surprising that academic institutions in universities and K-12 schools are interested in hip-hop with regards to the history of this street culture. This article is aiming to highlight this “hip-hop academization” and analyze the mechanisms in these academization processes. The research ques- tions are as follows: Who is the expert and what is at stake? What symbolic fights are going on between pioneers of the culture and academics? How do hip-hop scholars talk about the academization? Theoretical framework stems from sociologist Pierre Bourdieu, including his work in cultural fields and capital forms. The empirical data, which have been collected with an ethnographical approach, are observations and recordings from academic events concerned with hip-hop and individual inter- views with hip-hop scholars in New York City during 2010. The results show how hip-hop at the university is an attractive label, a door opener for the scholars but at the same time regarded as low culture. The pioneers construct the scholars as outsiders in order to maintain themselves as foremost experts of the culture.
|
|
| 3. |
- Kimvall, Jacob
(författare)
-
Så mycket mer än musiken : Hiphop bortom beats och bars
- 2014. - 1
-
Ingår i: Coda. - Malmö : Kira förlag. - 9789198092196 ; , s. 212-234
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den följande texten diskuterar hur hiphop har beskrivits och kategoriserats i olika typer av mediala utsagor från tidigt 1980-tal till 2010-tal. Den undersöker dels hur olika hiphopbegrepp relaterar till varandra, och dels till de sociokulturella sammanhang som de aktualiserar. Artikeln utgår från tre övergripande frågeställningar: Hur har hiphop beskrivits och definierats? På vilka sätt går det att beskriva relationen mellan de olika användningarna av ordet hiphop? Går det att identifiera sociokulturella och samhällsekonomiska faktorer som påverkar den samtida struktureringen i två parallella hiphopbegrepp? Ordet hiphop används idag för att beteckna två olika, men närbesläktade, fenomen. I bredare sammanhang används ordet relativt oreflekterat för att beteckna en musikgenre, eller med en aningen krassare terminologi, ett segment inom den samtida musikindustrin. Hiphop har då sin motsvarighet i andra genrer, såsom rock, pop, techno och house. I en mer specialiserad användning betecknar hiphop en mångfacetterad subkultur, med rötter i 1970-talets Bronx, och där musik är en aspekt tillsammans med dans och visuella uttryck.
|
|
| 4. |
- Söderman, Johan, et al.
(författare)
-
Kunskap genom rap : Hiphop som hantverk, pedagogik och aktivism
- 2008
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Göteborgs universitet. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 13:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I fokus för denna artikel står tre rappare som i sina respektive verksamheter använder hiphop som hantverk, pedagogik och aktivism. Forskningsfrågan formulerades: Hur talar rappare om hiphop, sin verksamhet och om lärande med utgångspunkt i begreppen musikaliskt hantverk, pedagogik och aktivism? Individuella intervjuer har genomförts med de tre rapparna. Intervjuerna var närmast ostrukturerade och kan betraktas som fria samtal även om samtalen fokuserade på lärande och hiphop. I den kvalitativa analysen framträder hur rapparna talar om hiphop som politiskt verktyg, om marginalisering och utanförskap, om hur de gör sig själva till röster för samhällets svagare grupper och om kunskapens kraft. Folkbildningens dubbla funktion synliggörs i rapparnas tal om sina respektive verksamheter. Ett radikalt bildningsideal med emancipatorisk målsättning framträder där rapparna kämpar för att marginaliserade grupper ska kunna höja sina röster och förändra sina respektive livssituationer. Samtidigt framträder konturerna av ett patriarkalt bildningsideal, där människor görs till objekt. De tre rapparna ansluter sig här till en tradition där folkbildning innebär att förkunna ”den goda smaken” vilket blir synonymt med den goda hiphoppen. Dessa folkbildande rappare framstår således både som kulturradikala och kulturkonservativa i sitt tal om den folkbildande verksamheten.
|
|
| 5. |
- Cuesta, Marta, 1954-
(författare)
-
Voces de Resistencia : Un estudio sobre género y hiphop
- 2009
-
Ingår i: GénEros. - Colima, Mexico : Universidad de Colima. - 1405-3098. ; 2:3, s. 75-89
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Este artículo discute acerca del rol de la “resistencia de género” como forma de protesta testimonial, sobre la discriminación y marginalización (género y etnicidad) en la sociedad sueca. Como ejemplo ha analizar voy a usar canciones y textos de protesta escritos por Nabila Abdul Fatta, asi como tambien entrevistas con la misma. Textos los cuales podrian inscribirse dentro del debate sobre “género y diferencia” desde una perspectiva feminista y antirasista. El artículo dessarrolla y discute temas centrales acerca de la discriminación (género y etnicicdad) en la sociedad sueca, asi como tambien del rol que el rap feminista y antirasista ocupan en la misma. Esto a partir de demostrar como la voz de Nabila describe, interpreta y representa a un colectivo (género, etnicidad) y de como el rap femenino (poniendo a Nabila como ejemplo) se apropia de espacios públicos transformandolos apartir de sus protestas.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Dankić, Andrea, 1984-
(författare)
-
Att göra hiphop : En studie av musikpraktiker och sociala positioner
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation explores music-making processes within the genre of Swedish hip-hop during the first half of the 2010s. Hip-hop is often associated with strong notions about authenticity based both on musical tradition regarding style and aesthetics, as well as social categories such as race, gender, class and place. While hip-hop scholarship has often focused on analyzing social categories as part of identity politics, the practical music-making aspect has often been neglected. The aim of this dissertation is to analyze how hip-hop musicking has been constituted by the combination of musical practices, skills, social positions, and knowledge. The prerequisites of Swedish hip-hop music are analyzed, with a particular focus on the intersection between practical music-making and gender, race, ethnicity, generation and place.The primary empirical material consists of qualitative interviews with and observations among club DJs, battle rappers, and hosts at battle rap events, as well as both the participants and the instructors at musical camps. Material from social media is also a part of the empirical material.The musicological concept of musicking with its understanding of music as a collection of social processes is an important theoretical foundation for this study. Thinking in terms of musicking instead of music enabled me to broaden the scope of possible social settings where the fieldwork was conducted, as well as the choice of study participants. In order to define the practices, knowledges, skills, and positions specific to the hip-hop context, I introduced the concept of hip-hop musicking. The term “hip-hop musicking” signifies the conceptual marriage of practical music-making and the identity formations within processes of hip-hop music-making. I argue that the concept of musicking benefits from an intersectional perspective, as social positions enable and shape musical practice.In the dissertation, the concept of an ideal–typical hip-hop position, inspired by Weber’s ideal type, is used to explore the processes behind music-making that are involved in hip-hop musicking. The ideal–typical individual is understood to be a young man racialized as non-white, is (often) angry, has a criminal record, and is from a vulnerable urban area in Stockholm. Throughout the empirical material, this hip-hop position appears in what is understood as the reproduction of stereotypical ideas of hip-hop music as a masculine and racialized coded sphere. However, it also appears in musicking where feminism is in focus.The results of the dissertation show that ideas about this ideal–typical social position strongly affect who is given recognition for their dedication to hip-hop musicking. This is relevant, as ideas about authenticity are important both for the empirical field and for hip-hop scholarship. At times, the study’s participants criticized this position, but at other times, they reproduced it. I argue that the ideal–typical hip-hop position can be understood as something constant that is also involved in change processes. Therefore, development is ongoing in terms of what is considered hip-hop musicking, while aspects of the ideal–typical position are allowed to remain the same. A part of the goal of musicking includes fighting with the ideal–typical and the normative. This, in turn, reproduces power relations while simultaneously involving possibilities for change.
|
|
| 8. |
- Söderman, Johan
(författare)
-
Hiphop som mångkulturell folkbildning
- 2010
-
Ingår i: Möten i mångfaldens skola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144054902 ; , s. 133-149
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Söderman, Johan
(författare)
-
Unga, hiphop och lärande
- 2009
-
Ingår i: Ungdomskulturer. - : Gleerups Utbildning AB. - 9789140666772 ; , s. 107-117
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
