| 1. |
|
|
| 2. |
- Nilsson, Gabriella, et al.
(författare)
-
Våldets kön : kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi möter våld i någon form dagligen, om inte som ”offer” eller ”förövare”, så när vi läser tidningen, tittar på tv eller går på bio. Hela världen kan förefalla organiserad med utgångspunkt i våld. Med våld upprätthålls stater, grupphierarkier och individuella maktpositioner. Merparten av våldsutövarna är män liksom hälften av offren. Den andra hälften av offren är kvinnor och barn. Det här mönstret är globalt och historiskt konstant och gör att vi, som i titeln på den här boken, kan tala om att våld har ett kön. Våldets kön närmar sig våld som kulturell företeelse. Vilka betydelser har våld i olika historiska och samhälleliga kontexter? Vilka funktioner fyller våldet på en strukturell nivå och för enskilda individer? Vilka konsekvenser får våldet för våldsutsatta personer? Genom att placera våld i sin historiska och kulturella kontext synliggörs dess samhälleliga funktioner, de normer det utgår ifrån och vilken kulturell mening det bär. Våldets kön riktar sig till studenter på högskolenivå, särskilt de professionsutbildningar där studenterna i framtiden kommer att möta våldsutövning och våldsutsatthet. Den kan även användas i andra typer av utbildningar, såsom i fortbildning av personer som redan arbetar i verksamheter där de direkt eller indirekt möter en våldsproblematik.
|
|
| 3. |
- Cronqvist, Marie, 1973-, et al.
(författare)
-
Beredskapstid och framtidsfrid
- 2024
-
Ingår i: Framtidskompasser. - Stockholm & Göteborg : Makadam Förlag. - 9789170614590 ; , s. 73-84
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
-
Det goda seminariet : forskarseminariet som lärandemiljö och kollegialt rum
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I många forskares värld utgör seminarierummet en förtätad plats. Själva idén om det akademiska textseminariet är omhuldad, särskilt inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Seminariet är en väl förankrad arbetsform inom universitetet. Det är där de höga tankarna tänks och ventileras, det är där lärande och forskning går hand i hand, och det är där kollegialiteten praktiseras i sann demokratisk anda. I bästa fall skapas en helhet som är större än summan av delarna - ett medvetande. Men idealet utmanas också av mindre smickrande sidor. Seminariet kan vara en plats för konkurrens och hierarkier, talarordningar och outtalade regler som begränsar och skapar murar.Det goda seminariet tar ett helhetsgrepp på forskarseminariet som lärandeform och kollegialt rum. Högskolepedagogiska perspektiv varvas här med kulturanalytiska, i syfte att skapa en bred förståelse av seminariet som fenomen. Fokus ligger på forskarutbildningen och danandet av nya generationer forskare. Hur lär vi oss hur vi ska bete oss och känna på ett seminarium? Vilken är seminarieledarens roll? Vilken typ av makthierarkier är vanliga och hur kan de hanteras?
|
|
| 5. |
- Haller, Fredrik
(författare)
-
Welcome to Sweden
- 2021
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- In Welcome to Sweden, the actor Lukas Orwin, live in headphones and with his voice as the only medium, tells about his experiences from a refugee camp and about a strong friendship. A performance about an escape through Europe to Sweden. Premiere at Torrnrummet on 13 October.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Östling, Johan, et al.
(författare)
-
Humanister i offentligheten : Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden
- 2022
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör författarna hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende. I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del diskuteras den avgörande roll som humanister spelade i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folkbildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta kulturpersonligheter som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och många andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna. Mot en internationell bakgrund framträder bilden av ett humanistiskt kunskapssystem med djupa förankringar och vida förgreningar i det svenska samhället. Det är om dessa kunskapens aktörer och arenor som denna bok handlar.
|
|
| 8. |
- Arvidson, Mats
(författare)
-
An Imaginary Musical Road Movie : Transmedial Semiotic Structures in Brad Mehldau's Concept Album "Highway Rider"
- 2016
-
Bok (refereegranskat)abstract
- An Imaginary Musical Road Movie revolves around two integrated objects: on the one hand, the programmatic and cyclic concept album Highway Rider (2010), which is jazz pianist and composer Brad Mehldau’s most complex instrumental work, and on the other hand transmediality, both as a concept and phenomenon. Musicologist Mats Arvidson claims that a deep understanding of an intermedial music culture is a prerequisite for knowing how to interpret a work like Highway Rider. Having such an intermedial framework at hand further enables the integration of formal and structural analysis with cultural, historical and technological aspects of music. In a captivating manner, Arvidson shows how Highway Rider circulates in and through different cultural systems, and in doing so, explains how, where and when musical meaning is produced. Highway Rider is understood as a transmedial phenomenon both through its genre-specificity and its narrative structure, that is, as an imaginary musical road movie whose story raises questions about the meaning of life. The study is addressed to musicologists interested in issues related to intermediality, as well as to researchers within the field of cultural studies, film studies, media studies, visual studies and comparative literature. The idea of ‘music alone’ as an independent auditory medium expressed in the institutions of today’s academia does not resonate with how we listen to and perceive music in everyday life; music is always accompanied with paratexts such as programme notes, LP sleeve images or other types of media. This idea forms the basis for this essay and is used to present a number of issues concerning meaning production: How, where and when is musical meaning produced? To be more specific, this essay deals with how an intermedial music culture can be described and analysed through one specific case study. Intermediality arises in the crossings between constructed media borders, which means that different aspects of a specific medium can be transgressed in various ways. Based on the American composer and jazz musician Brad Mehldau’s (1970–) most complex instrumental works, the concept album Highway Rider (2010), this essay explores how such an album can be understood within an intermedial music culture. It merges formal and structural analysis with cultural, historical, technological and psychoanalytic aspects of music emphasising the role of subjectivity in the production of meaning. By offering a varied and broad theoretical and methodological framework, the author demonstrates ways to approach the work using concepts like transmediality, intermedial reference, meta-reference, iconicity, semiotics, paratext, psychoanalysis and ecological psychology.
|
|
| 9. |
- Azar, Michael
(författare)
-
Den koloniala bumerangen. Från schibbolet till körkort i svenskhet
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett spöke hemsöker Europa – kolonialismen. Den koloniala urscenen mellan herren och slaven har bytt skepnad och framkallat ett europeiskt krismedvetande: de före detta barbarerna och underlägsna raserna kan inte längre hållas på säkert avstånd. De bortträngdas återkomst. Eller om man så vill, den koloniala bumerangen vänder åter. Här undersöks dess rörelse från den så kallade upptäckten av Amerika, via det ockuperade Irak och ett Frankrike i lågor, till svenska fantasier om invandraren.
|
|
| 10. |
- Berggren, Lars, et al.
(författare)
-
Den arbetarhistoriska miljön på Historiska institutionen
- 2023
-
Ingår i: På dragande kall och ämbetes vägnar : En vänskrift till Ingegerd Christiansson - En vänskrift till Ingegerd Christiansson. - 9789152758120 - 9789152758137 ; , s. 81-84
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
