| 1. |
- Hillén, Sandra, 1977, et al.
(författare)
-
Barn som samhällsbyggare. Delaktighetsprocesser och samarbetsformer i Hammarkullen.
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn : kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen / Tarja Karlsson Häikiö, Jeanette Sundhall, Maj Asplund-Carlsson (red.).. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 55-94
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet diskuteras beskrivs ett tvärdisciplinärt forskningsprojekt och hur barn kan göras delaktiga och få inflytande i stadsplaneringsprocesser. Barnrättskonventionens artiklar 3 och 12, barns rätt att uttrycka åsikter och bli lyssnade till samt deras rätt till delaktighet i beslut som rör dem själva, fungerar som utgångspunkter. Göteborgs stad arbetar aktivt med att införliva barnperspektivet i det kontinuerliga arbetet, och det återfinns bland annat i policydokument, visioner och riktlinjer. Staden har också utvecklat en modell för barnkonsekvensanalys med intentionen att ”stärka och utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i planeringen”. Forskningsprojektet ”Barn som medskapare av stadens rum” har haft som syfte att sammanföra barn, skolpersonal, forskare och planerare kring gemensamma frågor om hur barn kan göras delaktiga i stadsplaneringsprocesser och hur det arbetet kan det ingå i skolans ordinarie verksamhet.
|
|
| 2. |
- Hultgren, Frances, et al.
(författare)
-
Rum för de yngsta : Barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Runtom i Sverige pågår regelbundet aktiviteter där barn och föräldrar bjuds in för att ta del av berättelser, sång, musik, dans, rim och ramsor och annat som omfattas av begreppet ”kultur”. Ett återkommande utgångspunkt i verksamheterna är att besökarna ska vara ”delaktiga”. Men vad är denna delaktighet egentligen och hur uppnår vi den? Boken är resultatet av ett forskningsprojekt, som började med följeforskning av projektet Barnens kulturrum i Borås, och som sedan fortsatte till andra platser i och utanför staden där barn, rum, kultur och delaktighet på olika sätt aktualiserades. Syftet med studien var att undersöka hur ett kulturrum för barn, byggt på barns och föräldrars delaktighet, kan förverkligas. Frågor som diskuteras är t.ex.: Hur kan delaktighet förstås från olika perspektiv och vilka praktiska konsekvenser får olika synsätt på delaktighet.Rikliga empiriska exempel från bibliotek, förskolor och museer illustrerar mångfalden av kulturaktiviteter. Barns lek i institutionsmiljö studeras också och vi ser hur leken kan skapa ”mellanrum” och ”flyktlinjer” för barnen, de vuxna, rummet och tingen. Delaktighetsbegreppet problematiseras genomgående i relation till nationell och internationell forskning och en modell för delaktighet presenteras. Modellen beskriver hur ett kulturrum för barn kan verka för inkludering, ge inspiration och involvera och utmana besökarna. I förlängningen anas ett kulturrum för barn som fungerar som ett forum för aktivt medborgarskap i samhället.
|
|
| 3. |
- Petersson McIntyre, Magdalena, 1968, et al.
(författare)
-
Konsumtionskultur. Innebörder och praktiker: En vänbok till Helene Brembeck.
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konsumtionens roll i en accelererande konsumtionskultur berör både människor och samhällets organisering, men har inte alltid fått den uppmärksamhet den förtjänar. En person som verkat för att utveckla forskning om konsumtionskultur i Sverige är professor emerita Helene Brembeck vars forskning spänner över många områden: barndom, fredagsmys, vardagsliv, praktiker relaterade till mat och ätande, kommersiella kulturer, aktör-nätverksteori, materialitet, hur överflöd hanteras, nostalgi och mobilitet. Den här boken är en vänbok till Helene Brembeck som entusiastiskt utvecklat forskning och tvärvetenskapliga samarbeten på Centrum för Konsumtionsvetenskap. Boken ger uttryck för Helene Brembecks stora engagemang och goda kollegialitet. I boken diskuteras innebörder och praktiker kopplade till konsumtionskultur inom en rad olika områden. Bidragen relaterar alla till Helene Brembecks mångfacetterade forskningsinriktning och avslutas med en reflektion av professor emeritus Orvar Löfgren som kan betraktas som nestor inom konsumtionsfältet i etnologi. Boken bidrar genom att belysa konsumtionskulturens innebörder och praktiker till forskarsamhället, men även till en intresserad allmänhet som ges möjlighet att reflektera över konsumtionens roll i samhället. Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi, Högskolan i Borås, initiativtagare och fd föreståndare till Centrum för Konsumtionsvetenskap
|
|
| 4. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(författare)
-
Exploring children's foodscapes
- 2013
-
Ingår i: Children's Geographies. - : Informa UK Limited. - 1473-3285 .- 1473-3277. ; 11:1, s. 74-88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we discuss children’s becoming as food consumers in the intersection of various foodscapes. We draw from a project, Children as co-researchers of foodscapes, where we have been working with children as co-researchers, using basically ethnographic methods, and as co-designers in a collaborative design effort. This article focuses on the findings from a theoretically inspired perspective, using the concept of foodscapes. These are food-related structures of different kinds, which evolve as the child explores them and where children as food consumers are generated. In this article, we highlight the scapes of taste, routines, people, things, commerce, child (as opposed to adult) and health and give brief accounts of the way the children related to them. Finally, we turn to the benefits of working with foodscapes for a better understanding of children’s becoming as food consumers in the intersection of various foodscapes. This article is based on data gathered by the children, but also on our fieldwork notes and observations following the children in their foodscapes.
|
|
| 5. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(författare)
-
Foodscapes and Children’s Bodies
- 2010
-
Ingår i: Cultural Unbound. Journal of Current Cultural Research. - 2000-1525. ; 2:Article 42, s. 797-818
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article addresses children, food and body, and introduces a Deleuzian and Childhood Studies-inspired use of the concept of foodscape. The data draws on a transdisciplinary project on children as co-researchers of foodscapes. In this arti-cle we do not discuss the method or the children’s research results, which we have done elsewhere. Instead, our aim is to present a theoretically inspired analysis of our own fieldwork observations during this project in order to discuss the per-formance of children’s bodies, food and eating. Departing from the concept of foodscape, we present an analysis of some food events that illustrate the complex-ity of children’s foodscapes concerning the interaction between spaces, bodies, foodstuffs, values and rules. In encountering food and eating at various places, different child becomings emerge. We distinguish three powerful performances of what Stuart Aitken (2008) calls “I-dos”: First, the seemingly obedient pupil, who pretends to do what he or she is told, but who more or less imperceptibly escapes from adult supervi-sion. Second, the child who makes use of the stereotyped and possibly cute “food monster” designation, and turns it into a threatening subject, who disturbs the or-der and challenges adults’ power. Third, the knowledgeable scientist who, with the help of a research project, adult experts, nutritional calculation programs and ingredients, seizes the definition of the body as a site for growing stronger, health-ier and more capable. The foodscapes we met held many “striated spaces” (Deleuze & Guattari 1987), where the children had few alternatives to adhering to the adults’ designated “I-ams”. But we also entered smooth spots where children had the opportunity to experiment with “I-dos” that would not have occurred to us had we not followed them, and there are certainly many more that appear in the children’s everyday encounters with food.
|
|
| 6. |
- Hultgren, Frances, et al.
(författare)
-
Including babies and toddlers: a new model of participation
- 2019
-
Ingår i: Children's Geographies. - : Informa UK Limited. - 1473-3285 .- 1473-3277. ; 17:4, s. 375-387
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- © 2018, © 2018 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group. Models relating to the participation of children are often explicitly aimed at facilitating or evaluating participation in decision-making processes on local levels. However, these models often build on hierarchically ordered ‘ladders’ of children’s involvement starting with passive involvement and increasing gradually to highly active engagement. Such models become problematic when designing or evaluating participative activities for young children. On the basis of two ethnographic studies conducted in children’s libraries, we propose an alternative model based on a view of participation as processual rather than definitive. Theoretically, the paper draws mainly on human rights theory as well as on theories and concepts derived from childhood studies such as participation and citizenship. The new model of participation demonstrates how the idea of participation can be operationalized at practical levels to include the very youngest children.
|
|
| 7. |
- Hultgren, Frances, et al.
(författare)
-
Making sense of participation in cultural activities for children.
- 2013
-
Ingår i: Information research. - : University of Sheffield. - 1368-1613. ; 18:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction. This paper investigates participatory practices in library activities for young children and their care-givers in a specific cultural context. Method. Using an ethnographic approach data were collected through participant observations of songtimes for babies and toddlers, and interviews and group interviews with staff and care-givers. Analysis. With a theoretical departure point in communities of practice the data were analysed by searching for themes and connections to cultural contexts. Trustworthiness was ensured through triangulation: observations of children’s activities were related to the interpretations of care-givers’ through interviews; member checking through feedback from adult participants; and, ongoing discussions of interpretations between the researchers. Results. The study's findings show how library activities for children can serve as spaces where both a community of practice focused on “mothering” can develop as well as special child communities of practice. Participation is identified as work involving children, adults and professionals in interaction with place and promoted by a view of place as dynamic rather than static. Conclusions. We conclude that participatory practices in library activities for young children are situated and co-evolve through intergenerational dialogue; they are also partial and ongoing. By promoting intercultural dialogue, library activities for young children may become more socially inclusive.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Johansson, Barbro, 1954
(författare)
-
Att involvera barn i forskning
- 2013
-
Ingår i: Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen. Karin Helander (red). - Stockholm : Stockholms universitets förlag. - 9789176566848 ; , s. 202-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
