| 1. |
|
|
| 2. |
- Foka, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Introduction to the DHQ Special Issue : Digital Technology in the Study of the Past
- 2018
-
Ingår i: Digital Humanities Quarterly. - Boston : Alliance for Digital Humanities Organisations. - 1938-4122. ; 12:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digital technology is transforming the assemblage and dissemination of historical information. Museums, libraries, archives, and universities increasingly modify their digital research infrastructures in order to make data open and available (see [Crane, Seales, and Terras 2009]; [Smithies 2014]; [Terras, Nyhan, and Vanhoutte 2013]; cf [Foka et al. 2017]). The imminent assessment and representation of historical data has admittedly challenged the boundaries of historical knowledge and generated new research questions [Drucker 2013] [Nygren, Foka, and Buckland 2014] #nygren2016 [Westin 2014] #westin2015[Chapman, Foka, and Westin 2016] [Foka and Arvidsson 2016]. The process of reconstructing, visualizing and rendering historical data has equally developed together with technology [Westin, Foka, and Chapman 2018]. This is the case in both academic and heritage contexts and in less immediately obvious popular uses, such as the increasingly significant presence and use of history within video games [Chapman 2016]. Regardless of specific context, as this collection of articles shows, the process of digitally capturing and representing historical data is often analogous to and determined by the digital platform used.
|
|
| 3. |
- Hillén, Sandra, 1977, et al.
(författare)
-
Barn som samhällsbyggare. Delaktighetsprocesser och samarbetsformer i Hammarkullen.
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn : kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen / Tarja Karlsson Häikiö, Jeanette Sundhall, Maj Asplund-Carlsson (red.).. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 55-94
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet diskuteras beskrivs ett tvärdisciplinärt forskningsprojekt och hur barn kan göras delaktiga och få inflytande i stadsplaneringsprocesser. Barnrättskonventionens artiklar 3 och 12, barns rätt att uttrycka åsikter och bli lyssnade till samt deras rätt till delaktighet i beslut som rör dem själva, fungerar som utgångspunkter. Göteborgs stad arbetar aktivt med att införliva barnperspektivet i det kontinuerliga arbetet, och det återfinns bland annat i policydokument, visioner och riktlinjer. Staden har också utvecklat en modell för barnkonsekvensanalys med intentionen att ”stärka och utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i planeringen”. Forskningsprojektet ”Barn som medskapare av stadens rum” har haft som syfte att sammanföra barn, skolpersonal, forskare och planerare kring gemensamma frågor om hur barn kan göras delaktiga i stadsplaneringsprocesser och hur det arbetet kan det ingå i skolans ordinarie verksamhet.
|
|
| 4. |
- Hillén, Sandra, 1977-
(författare)
-
Läsfrämjande i praktiken. : En rapport om projektet Stärkta bibliotek - Staden där vi läser!
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten summerar följeforskning av det första året av det läsfrämjande projektet "Stärkta bibliotek - Staden där vi läser för våra barn!" Projektet drivs av Kulturförvaltningen i Göteborg och fokuserar folkbibliotekens läsfrämjande arbete mot målgruppen barn och unga och deras familjer. Projektet är en del av Kulturrådets satsning "Stärkta bibliotek" som syftar till att stärka landets biblioteksverksamhet. Följeforskningen följde det läsfrämjande arbetet som genomfördes på tre arenor: på biblioteken, genom uppsökande verksamhet och digitalt. Särskilt uppmärksamhet har ägnats läsfrämjande praktiker och samverkan, fortbildning och utbildning samt praktiker kring bokgåvor. Även jämlikhetsfrågor var viktig för följeforskningen då projektet genomfördes inom ramen för Göteborgs verksamhetsövergripande satsning på mobiliseringen "Staden där vi läser för våra barn".
|
|
| 5. |
- Pasquini, Mirko, 1991
(författare)
-
The Negotiation of Urgency: Economies of Attention in an Italian Emergency Room
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Urgency in a hospital Emergency Room (ER) is not a self-evident state. Urgency is made, by establishing priorities, distributing attention and material resources, and deciding who and what needs to be attended to first – and, simultaneously, who and what has to wait. The process of determining urgency is known as “triage” (from the French verb, trier, “to choose”). This thesis is about the vicissitudes of triage in an Italian ER. Based on one year of ethnographic fieldwork, the thesis explores what happens when urgency is at stake; when it is contested and caught up between different, and frequently conflicting, perspectives. It explores how urgency is determined in practice, and shows how triage always is a vulnerable process of negotiation guided by economies of attention. How is urgency actually shaped in interactions between patients, their families and friends, and the ER staff? The different chapters explore how time in the ER is created through shifting registers of attention, and how attention in the ER is affected by widespread economic and social precarity, and neoliberal national policies of governance. It discusses how triage increasingly is structured by attitudes of mistrust; and also by potential or real outbreaks of violence. Addressing the particular positioning of the ER as a thick space of conjunction between neoliberal state politics and people's increasing need for care and recognition, the thesis aims to contribute to medical anthropology literature by analyzing triage not as a neutral medical way of sorting, but as a practice that actively creates difference. It explores both the limits of triage, and how those limits can spark improvisation and creative reinvention.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Berglund, Anna, et al.
(författare)
-
Visuell kultur för, med och av barn - En konstpedagogisk vandring på en konsthall och sökandet efter en försvunnen björn
- 2017
-
Ingår i: Konstnärligt seende & Vad barn kan lära på museum. - Skärhamn : Nordiska Akvarellmuseet. - 9789189477674
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med Kulturpropositionen 1974 startade en era i svensk kulturhistoria som lade grund till den kulturpolitik som förändrade förhållandet mellan fin- och populärkultur och bidrog till att kultur blev tillgänglig för grupper i samhället som tidigare inte lika tydligt fått tillträde till exempelvis museer, konsertlokaler och konstutställningar. Denna satsning ledde också till starten av en organiserad satsning på barnkultur som så småningom kom att beröra alla förskole- och skolbarn i Sverige. I denna text behandlas frågor kring förskolans och skolans kulturuppdrag, barn- och ungdomskulturens betydelse och villkor i relation till de olika skolformerna jämte barns rätt till eget skapande utifrån ett barnkulturellt perspektiv. Vilken roll har konst och kultur för dagens verksamhet i förskola och skola och vad tillför barnkulturen? Hur tas barns bildkunskaper tillvara? Som ett svar på detta beskrivs ett kulturprojekt i förskolan med utgångspunkt i arbete med barnlitteratur och där bildarbete används som ett verktyg för lärande utifrån ett samarbete med en konsthall, dess konstpedagog och i mötet med samtida konst.
|
|
| 8. |
- Caoduro, Elena, et al.
(författare)
-
Documenting Fashion
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An original, rich and timely compendium on the relationship between fashion and the documentary moving image that explores the topic from a variety of disciplines, from film and media studies to design, communication, history and journalism." Monica Titton, University of Applied Arts, Vienna.
|
|
| 9. |
- Griffin, Gabriele, Prof, 1957-, et al.
(författare)
-
AI and Swedish Heritage Organisations : challenges and opportunities
- 2023
-
Ingår i: AI & Society. - : Springer Nature. - 0951-5666 .- 1435-5655.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the challenges and opportunities that arise with artificial intelligence (AI) and machine learning (ML) methods and tools when implemented within cultural heritage institutions (CHIs), focusing on three selected Swedish case studies. The article centres on the perspectives of the CHI professionals who deliver that implementation. Its purpose is to elucidate how CHI professionals respond to the opportunities and challenges AI/ML provides. The three Swedish CHIs discussed here represent different organizational frameworks and have different types of collections, while sharing, to some extent, a similar position in terms of the use of AI/ML tools and methodologies. The overarching question of this article is what is the state of knowledge about AI/ML among Swedish CHI professionals, and what are the related issues? To answer this question, we draw on (1) semi-structured interviews with CHI professionals, (2) individual CHI website information, and (3) CHI-internal digitization protocols and digitalization strategies, to provide a nuanced analysis of both professional and organisational processes concerning the implementation of AI/ML methods and tools. Our study indicates that AI/ML implementation is in many ways at the very early stages of implementation in Swedish CHIs. The CHI professionals are affected in their AI/ML engagement by four key issues that emerged in the interviews: their institutional and professional knowledge regarding AI/ML; the specificities of their collections and associated digitization and digitalization issues; issues around personnel; and issues around AI/ML resources. The article suggests that a national CHI strategy for AI/ML might be helpful as would be knowledge-, expertise-, and potentially personnel- and resource-sharing to move beyond the constraints that the CHIs face in implementing AI/ML.
|
|
| 10. |
- Hermerén, Karin, 1963
(författare)
-
Gallring i praktiken
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
