| 1. |
- Wolanik Boström, Katarzyna, 1967-, et al.
(författare)
-
Re-negotiating Symbolic Capital, Status, and Knowledge : Polish Physicians in Sweden
- 2015
-
Ingår i: Rethinking Ethnography in Central Europe. - London : Palgrave Macmillan. - 9781137524485 - 9781349571260 - 9781137524492 ; , s. 41-57
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter explores what happens when well-educated, highly skilled professionals leave their country of origin to work abroad to make use of their skills and competences in another organizational framework and cultural context. Do they experience any limits regarding the acknowledgement of their seemingly transnational competences and diplomas? What kind of obstacles do they meet and what are their strategies for reestablishing professionalism and status in a new setting? We present the results from our ethnographic study “Polish Doctors in Swedish Medical Care” as a point of departure for a Bourdieu-inspired discussion on negotiations regarding symbolic capital in another national medical field (cf. Bourdieu 1984, 1988) and the conditions and limitations of transnational mobility of symbolic capital.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Boström, Gert-Olof, 1959-, et al.
(författare)
-
Hibernation : a strategy for building competitiveness during a recession
- 2020
-
Ingår i: Journal of Competitiveness Studies. - : American Society for Competitiveness. - 2330-4103. ; 28:2, s. 103-118
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Management during a recession is a particular challenge for the CEO of a company. This paper presents a case study of a small, but world-leading manufacturing company located in the sparsely populated northern part of Sweden. Sweden is a country highly dependent on its exports; the company studied was also strongly reliant on its international business. The activities performed by the company during the recession are studied through Resource Based Theory, which puts competitiveness in focus. The strategies adopted by company management during the recession can be summarized as 1) Hibernation: preparing the company for survival, securing access to money, downsizing, and adjusting to challenges 2) Building a team spirit: creating bonds of commitment, solidarity and shared involvement in the company, “we are in this together”. 3) Further training and involvement of the employees, resulting in increasing effectivity and productivity. These strategies helped overcome the crisis and ultimately changed the company culture, where the employees’ commitment has given increased competitiveness.
|
|
| 4. |
- Ciesielska, Malgorzata, 1980-, et al.
(författare)
-
Obserwacja
- 2012
-
Ingår i: Badania jakościowe. - Warszawa : Wydawnictwo Naukowe. - 9788301169466 ; , s. 42-68
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Hallqvist, Johan, 1984-
(författare)
-
Människoliknande teknik och det möjligt mänskliga : En etnologisk studie av relationer mellan människor och teknik
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandling knyter an till den klassiska kulturvetenskapliga frågan om hur vi förstår vad det innebär att vara människa. Specifikt undersöks hur människor i samtiden aktivt utforskar och förhåller sig till den ökande kontaktytan i vardagsliv och arbetsliv mellan människor och människoliknande teknik, dvs. teknik som har människoliknande egenskaper och inte sällan även människoliknande utseende såsom robotar och digital hälsoteknik. Detta möjliggör en granskning av hur mänsklighet skapas, förhandlas och omförhandlas.Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka de föreställningar om vad det innebär att vara människa som aktualiseras i mötet mellan människa och människoliknande teknik. De centrala frågorna rör vilka dessa föreställningar om det mänskliga är, vad som kännetecknar dem och hur de kommer till uttryck samt hur gränser mellan människor och människoliknande teknik förhandlas och omförhandlas. I syftet ingår även att undersöka hur föreställningar om det mänskliga i relation till människoliknande teknik påverkas av och påverkar föreställningar om kön, sexualitet, ålder, etnicitet, social skiktning och subjektivitet, samt även hälso- och sjukvård och professionalism. Dessa olika perspektiv undersöks i avhandlingens fem papers.Avhandlingens empiri utgörs av två delstudier från både fiktiva och icke-fiktiva sammanhang där människoliknande teknik utvecklas och används av människor inom en svensk kontext. Delstudierna utgör två olika spelplatser där möjliga (framtida) relationer mellan människor och människoliknande teknik gestaltas och undersöks. I delstudie 1 (paper 1–2) undersöks, genom intervjuer och observationer, utvecklingen av digital hälsoteknik för hälso- och sjukvård inom två svenska tvärvetenskapliga forskningsprojekt, Like-a-peer och Walk Safely. I delstudie 2 (paper 3–5) undersöks, genom medieobservationer, relationer mellan människor och människoliknande teknik i den svenska science fiction tv-serien Äkta människor.Empirin har analyserats med hjälp av diskursteori, figural hermeneutik, feministisk queerteori och feministisk nymaterialistisk teoribildning. Specifikt analyseras hur föreställningar om att vara människa förhandlas och omförhandlas i relationer mellan människor och människoliknande teknik där språk, praktiker och materiella objekt länkas samman och skapar gränsdragningar mellan vad som förstås som mänskligt och icke-mänskligt.Utifrån resultaten i avhandlingens papers framkommer två övergripande teman gällande föreställningar om mänsklighet i relationer mellan människor och människoliknande teknik. Det första temat är hur människolikhet som medel, fantasi och praktik fungerar både gränsupprätthållande och gränsöverskridande. Såväl i Like-a-peer och Walk Safely som i Äkta människor gjordes teknik människolik på olika sätt, för olika syften och i olika grad. Detta förmänskligande tog sig uttryck främst genom att förkroppsliga tekniken för att göra den mer ”biologiskt” människolik, genom personalisering där tekniken anpassas till användarens behov och att tekniken görs personlik, samt genom subjektivering där tekniken framstår mer som en någon än ett något. Resultatet visar att förmänskligandet av tekniken både utmanar och upprätthåller föreställningar om vad det innebär att vara människa och skapar vissa gränsöverskridanden mellan människa och människoliknande teknik men även mellan fiktion och verklighet samt mellan arbetsliv och vardagsliv, när tekniken flyttar in i människors hem.Det andra temat är hur människolikhet ger upphov till (möjliga) konflikter och utmaningar. Två potentiella konflikter identifierades. Den ena konflikten involverade relationen mellan patient och digital hälsoteknik i huruvida om och när den digitala vårdgivaren (människoliknande digital hälsoteknik) skulle följa eller gå emot patientens egna hälsorelaterade önskemål. Den andra konflikten handlade om frågan om patientens valfrihet och möjlighet att själv få välja avatar till sin digitala vårdgivare för att öka sin villighet att följa den digitala vårdgivarens råd. Några intervjupersoner lyfte risker med att patienten skulle välja bort vissa avatarer på grund av fördomar gällande exempelvis kön, etnicitet och ålder. För det första skulle detta kunna hota den mänskliga mångfalden inom hälso- och sjukvården genom att patienter, medvetet eller omedvetet, även väljer (bort) mänskliga hälsoprofessionella baserat på fördomar. Valet av avatar, det vill säga hur digitala hälsoprofessionella skulle förkroppsligas, synliggjorde på så sätt en konflikt mellan patientens valfrihet och de hälsoprofessionellas professionalism och arbetsrätt, där patienternas trygghet ställdes mot de hälsoprofessionellas trygghet och skydd mot diskriminering.För att hantera eventuella konflikter mellan vårdgivare och vårdtagare i hur digitala hälsodata ska balanseras krävs ett omfattande etiskt arbete kring hur patientens och vårdens intressen ska balanseras och hur vårdgivande i hemmet via digital hälsoteknik ska hanteras; de digitala vårdgivarna, som exempelvis Like-a-peers mentoragent eller vårdhubotarna i Äkta människor, har således en delikat uppgift i att försöka väga dessa intressen mellan patienten och vården mot varandra.
|
|
| 6. |
- Pettersson, Helena, 1974-, et al.
(författare)
-
Kapital, habitus och fält
- 2017
-
Ingår i: Tillämpad kulturteori. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144110707 ; , s. 133-150
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Pettersson, Helena, 1974-, et al.
(författare)
-
Nyfikenhet som motivation och distinktion
- 2017
-
Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift. - Umeå : Föreningen Kulturella Perspektiv. - 1102-7908. ; 25:3-4, s. 7-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to analyze the meanings attributed to curiosity in relation to international mobility among physicians and researchers in the medical field. On the basis of 43 in-depth interviews, we discuss our informants' views on curiosity as well as its relation to mobility practices that affect the professional's choice of career options and place of work - and thus their knowledge, in terms of both learning and production. What is the importance of curiosity when people choose to go abroad for some time in their professional life? How is curiosity narrated as a genre of academic mobility? To entangle these questions, we will in this article problematize curiosity as a motive, pleasurable driving force, ideal and practice weighed against the family and internal professional career requirements, and as a tool for professional distinktion against the non- och less mobile colleagues.
|
|
| 8. |
- Pettersson, Helena, Docent, 1974-, et al.
(författare)
-
Practice and Knowledge “Over There” and “Here”: A Cultural Analysis of How Mobile Highly Skilled Professionals Create Meaning With Comparison as a Tool
- 2020
-
Ingår i: Cultural Analysis. - : University of California. - 2572-0643 .- 1537-7873. ; 18:1, s. 5-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Comparison is a way to make sense of reality, e.g., by contrasting places, “cultures,” or practic- es. It may present different degrees of something, create a dichotomy, and imply a hierarchy of values. The article analyzes how comparison as a tool is used by highly skilled Swedish profes- sionals when they talk about participating in international work mobility and their subsequent return to Sweden. Empirically, the analysis is based on 46 interviews with Swedish medical professionals and 30 interviews with scholars in Swedish Humanities.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
