| 1. |
- Hillén, Sandra, 1977-
(författare)
-
Läsfrämjande i praktiken. : En rapport om projektet Stärkta bibliotek - Staden där vi läser!
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten summerar följeforskning av det första året av det läsfrämjande projektet "Stärkta bibliotek - Staden där vi läser för våra barn!" Projektet drivs av Kulturförvaltningen i Göteborg och fokuserar folkbibliotekens läsfrämjande arbete mot målgruppen barn och unga och deras familjer. Projektet är en del av Kulturrådets satsning "Stärkta bibliotek" som syftar till att stärka landets biblioteksverksamhet. Följeforskningen följde det läsfrämjande arbetet som genomfördes på tre arenor: på biblioteken, genom uppsökande verksamhet och digitalt. Särskilt uppmärksamhet har ägnats läsfrämjande praktiker och samverkan, fortbildning och utbildning samt praktiker kring bokgåvor. Även jämlikhetsfrågor var viktig för följeforskningen då projektet genomfördes inom ramen för Göteborgs verksamhetsövergripande satsning på mobiliseringen "Staden där vi läser för våra barn".
|
|
| 2. |
- Hermerén, Karin, 1963
(författare)
-
Gallring i praktiken
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Återbruk och byggnadsvård. Cirkulering av delar och detaljer från äldre byggnader : Rapport. Curating the City Publication Series
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur går cirkulering av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer till? Vad kommer de ifrån och vart tar de vägen? Hur återbrukas de? I denna rapport behandlas återbruk inom den svenska byggnadsvården. En diskussion om urban materialitet och staden som kulturarv samt om den specifika kontext som cirkulering på bebyggelsenivå ingår i, sätter in dessa frågor i ett större sammanhang. Här kartläggs vilka aktörer som är involverade, såväl hantverkare som akademiker, och vilka idéer och visioner som driver dem. Vidare undersöks när och var butiker nischade mot byggnadsvård växte fram. Rapporten bidrar till ny kunskap om byggnadsvårdsfältets framväxt och verksamhet, och hur detta är relaterad till de senaste decenniernas stadsomvandling.
|
|
| 4. |
- Caminha, Kjell, et al.
(författare)
-
Public Art Research Report (2018)
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report provides an overview of the current state of research on public art in the Nordic Countries, as well as within the wider international context. The key purpose of the report is to identify where the needs and opportunities are for the development of a research programme to support the further development of public art paradigms, policies and practices within Sweden. The report is commissioned by the Public Art Agency Sweden, and has been prepared by researchers based at Södertörn University and at Valand Academy, University of Gothenburg, between June and September, 2018. The report is based on two strands of survey and analysis: (i) research produced within the Nordic countries, and (ii) research produced in the wider international context. Both strands have focused on academic sources, as traditionally construed, such as peer-reviewed conference papers, articles, dissertations, monographs, anthologies and professional journals. We have drawn upon a sampling of research from a broad range of disciplines (art history, urbanism, planning, architecture, social science) as well as taking under consideration the work done by various public art agencies. In addition to this we have included artistic research about public art in a broad sense as well as various co-operations between artists and academics, as well as other non-institutional actors. (A second iteration of the international report is in development for 2022.)
|
|
| 5. |
- Corr, Susan, et al.
(författare)
-
Mid-term results – Matrix and methodology assessment
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is the final deliverable of WP2 whose work has sought to: 1. Track and analyse contemporary trends in heritage thinking impacting heritage practice. 2. Design a methodology to identify the range of current and emerging professions operating in the sector. 3. Signal gaps, needs and challenges facing sector professional practice. Three governing principles emerge from WP2 investigations. These inform the remainder of these analyses, and guide the work of CHARTER going forward: 1. Heritage per se is cultural praxis – heritage is a cultural function of social groups and a common good for people and diverse societies. 2. A healthily functioning societal relationship with heritage manifests as a circular dynamic in which heritage values are generated and regenerated through participatory engagement with heritage assets, mechanisms and processes. These, in turn, are drivers of social and economic wellbeing. The circular dynamic, which is analogous to an ecosystem, provides the tool with which to identify gaps and needs in response to changes and challenges facing societies. 3. Professional activities and processes emerge in response to this view of heritage. These can be clustered across a range of core functions which come to describe the heritage sector, and can be mapped according to individual competences. Accordingly, this report is arranged into two parts. The first part offers a panoptic on heritage theory and the heritage sector, with particular emphasis on the role of heritage in contemporary society, emerging trends, and the interfaces between the multiplicity of stakeholders, professional practitioners, avocational actors and an increasingly diversified public. An important consideration, therefore, is the transversal nature of heritage values, and how they are, or ought to be, generated, shared, stewarded and conserved, sustainably. Here too WP2 focuses on the new agenda for heritage as expressed in various international declarations and conventions, and its implications for professional practitioners. This is the prism through which the sector is interrogated and analysed in the second part of this report. The pace at which the sector is evolving is quite remarkable, due in no small measure to the willingness of heritage professionals to adapt to, drive and take ownership of emerging circumstances and the new agenda. The challenges are considerable, and while the range of skills and knowledge in the professional toolkit is growing, so too are new fields of practice. A methodology for self-mapping onto a template of relevant skills and competences has been developed and tested. This makes visible the various combinations of competences amongst the different cohorts of contemporary practitioners, and the gaps that should be addressed in training and education.
|
|
| 6. |
- Löfgren, Eva, 1971, et al.
(författare)
-
Forskning och kunskapsutveckling Svenska kyrkans materiella kulturarv 2015-2022
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka forskare och kunskapsaktörer arbetar med Svenska kyrkans materiella kulturarv idag, vilka teman dominerar fältet och hur förhåller de sig till tidigare forskning? Det är frågor som besvaras i denna översikt, som tar sin utgångspunkt i en systematisk genomgång av aktuella forsknings- och kunskapsprojekt. Syftet är att identifiera, beskriva och diskutera den forskning och kunskap om Svenska kyrkans materiella kulturarv som har producerats i akademiska miljöer under åren 2015-2022. Översikten omfattar publicerade resultat (artiklar, rapporter, böcker, filmer) och examensarbeten, men tar också upp pågående projekt. Den inkluderar arbeten som har tillkommit i samverkan mellan ett lärosäte och kunskapsaktörer inom kulturmiljösektorn eller Svenska kyrkan, eller som på annat sätt har stark anknytning till en akademisk miljö. Några internationella nedslag görs i syfte att ge perspektiv på den svenska forskningens inriktning och luckor. Arbetet utgör en fortsättning på översikten som presenterades 2014 (Persson mfl. 2014).
|
|
| 7. |
- Pruulmann-Vengerfeldt, Pille
(författare)
-
Illustrated guideline #2 : Data collection methods for CCIs
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Illustrated guideline #2:Data collection methods for CCIs. The one-page visual overview will give a basic introduction to cultural and creative industries to the following questions:1. How to collect data? What are the advantages of the various techniques?2. Data is everywhere, even where we don’t expect it!
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Schultz Nybacka, Pamela, 1971-
(författare)
-
Människans väg till boken : En studie om böcker och läsande efter momssänkningen
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie handlar om människor, böcker och läsning i Sverige efter införandet av sexprocents mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, etc., från den 1 januari 2002. Studien ingåri ett pågående avhandlingsprojekt vid Företagsekonomiska institutionen, StockholmsUniversitet. Resultaten rapporteras även till Bokpriskommissionen, som är en samarbetspartkring forskningsprojektet.En specifik fråga som undersöks är huruvida momssänkningen har lett till någon förändringi människors beteende och attityder gentemot bokinköp och läsande. Ett övergripande syfteär att söka förstå och beskriva relationen mellan människor, böcker och läsande samt vilkenslags ekonomi denna relation grundar sig på. Redan vid startpunkten för denna studie stod det klart att försäljningen av böcker hade ökat markant under det första året, mellan 15–20%. Utgångspunkten för undersökningen blev då: Vilka människor har köpt och eventuellt lästflera böcker? Vart har alla dessa böcker tagit vägen?En annan viktig utgångspunkt för studien är att den kompletterar befintlig statistik inomområdet kring böcker och läsvanor. Detta har främst inneburit valet av en kvalitativ metod.Undersökningen syftar till att skapa förståelse för ett skeende, snarare än att producerauniversella slutsatser. Det empiriska materialet består av flera delar och fyller olika delsyften:• Brevsvar på Nordiska museets frågelista Nm 228 från årsskiftet 1999/2000 Avsikten ärdels att skapa en bild av människors bokinköp och läsande innan momssänkningen,dels att utforska steget från läskunnighet till att börja läsa böcker.• Intervjuer, såväl enskilda som i grupp. Ett utmärkande drag för merparten avgruppintervjuerna är att deltagarna redan känner varandra. Avsikten med detta ärframför allt att få fatt på en social dynamik kring böcker och läsning. Urvalet avdeltagare har huvudsakligen skett utifrån deras relation till boken och läsande.• Måleriövningar är en metod av mer experimentell karaktär och har använts för attskapa en rikare kunskap på området kring böcker och läsande. Deltagarnas muntligaberättelser ackompanjerar bilderna.• Studentprojekt, som i sin tur bygger på studenternas egna intervjuer med människorsom läser sällan böcker.Ett centralt antagande för studien är att böcker utgör en särskild form av vara. Liksom andrakonst- och kulturprodukter fungerar upplevelsen av böcker enligt ett slags ackumuleringenslogik, dvs. vad mer man läst, desto mer vill man läsa. Detta till skillnad från andra produkter, som verkar enligt en konkurrenslogik, där en produkt mer eller mindre slår ut behovet av en annan, eller mättnadslogik, där marginalnyttan är i avtagande.Boken särskiljer sig dock från andra konst- och kulturprodukter genom att boken kräver läskunnighet. De flesta vuxna människor i Sverige idag är läskunniga, även de som sällan eller aldrig läser böcker. I studien beaktas således skillnaden mellan att bli läskunnig samt att bli en läsare, vilket definieras som en person som självmant införlivar böcker och läsande i sitt liv. Vanligaste sättet att skapa läsvanor är genom en gradvis tillägnelse, men det förekommer även att människor blir läsare från ett ögonblick från ett annat. Detta kan ske även i vuxen ålder. Det finns de som börjar läsa böcker för att det är möjligt och det finns de som avstår för att de inte längre måste. Det är dock svårt att veta vad som avses med begreppet ”att läsa en bok”, då några tycks mena att det utesluter vissa böcker, dvs. nischade böcker och handböcker. I föreliggande studie betraktas läsandet inte enbart som en enskild handling utförd i tystnad och ensamhet, utan hänsyn tas även till det sociala sammanhanget eller läsandet som en social praktik. Utgångspunkten är att varje intervjuad person har relationer och ingår i särskilda sociala sammanhang, som i sin tur är delaktiga i att skapa formerna för bokinköp och läsbeteende. Likaså tar undersökningen hänsyn till olika former för att tillägna sig litteratur, såsom att lyssna på ljudböcker. Till grund för detta ligger synen att varje ny form av bok ger upphov till nya former av läsande. Böcker har också, liksom konsten, ett slags organiserande förmåga. Följaktligen uppstår kring böcker olika sociala fenomen såsom t.ex.läsecirklar. Människor hanterar, organiserar och fördelar också böcker i alla dess former på olika sätt.Det finns ingen typisk och entydig bild av de människor, som har köpt fler böcker efter momssänkningen. Det enda som förenar dem är att de i högre grad än andra har gripit tillfället att handla fler böcker till ett lägre pris.Generellt tycks få människor primärt bry sig om priset på enskilda titlar. Detta beror framförallt på att varje titel är en unik kulturprodukt och därmed får ett unikt värde förkonsumenten. Ett lågt pris på en enskild titel underlättar spontana inköp (vilket ofta omfattar pocketböcker) samt inköp av tidigare okända titlar. Läsare tycks vilja köpa flera böcker på en gång till ett lågt pris. Mängden böcker kan således vara av stor vikt för inköpen samt bidrar till att öka läsbegäret. Det relativa priset på böcker som kategori har därför stor betydelse, inte minst i förhållande till inkomsten, eftersom läsare många gånger har små inkomster.Det är också viktigt med ett generellt lågt pris på böcker relativt andra produkter för att de skall vara fortsatt attraktiva som gåva. Böcker som gåva är ofta sällan- eller ”ickeläsarnas” enda kontakt med böcker och bokhandeln. Samtliga intervjuade tycker således att det är bra om böcker är billiga. Till skillnad från de vana bokköparna, utgår de som sällan läser böcker från tanken om ett ekonomiskt utbyte: för att de skall köpa en bok vill de veta på förhand vad det ”ger” att läsa den. Detta är dock omöjligt att veta. De som sällan läser böcker har också låg kännedom om böckers prisläge i allmänhet.Man kan likt Barker och Escarpit (1973) tala om människans väg till boken och, omvänt, om bokens väg till människan. Båda dessa rörelser synes ha ökat efter momssänkningen. Några av deltagarna berättar att de i högre grad sökt upp böcker och köpt fler, kanske framför allt till sig själva. Andra berättar att de gripit tillfället att handla fler böcker i gåva till andramänniskor. Dessa läsare tycks därmed se ökade möjligheter att sprida böcker i sina sociala kretsar: till vänner, barn och/eller barnbarn. Gåvorna inhandlas framförallt i bokhandeln,inte i varuhusen eller liknande. En del sällanläsare uppger att de tagit emot fler böcker som gåva. Huruvida bokgåvorna blir lästa är svårt att säga, det kan ta flera år. Klart är dock att de som läser böcker och de som sällan eller aldrig gör det, inte enkelt kan delas upp i olika grupper. Ofta lever de sida vid sida: inom äktenskapet, i syskonskaran, på arbetet och i vänkretsen. De vana läsarna tar ofta ansvar för andras läsvanor och skänker eller lånar utböcker. Och även ovana läsare köper böcker i present till sina närstående som läser.Människor tycks göra skillnad på bokinköp till sig själva, och bokinköp till andra, varför jag föreslår att man kan kalla dessa olika typer för huvudsakligen socialt inriktade eller individuellt inriktade bokinköp, beroende på om inköpen syftar till att stärka sin relation till andra eller till sig själv.Klart är att momssänkningen har skapat ytterligare möjligheter för olika människor att gripain mer i flödet av böcker: att ta tillfället att köpa fler böcker, läsa oftare eller mer, samt att använda överflödet av böcker till att sprida dem i sina sociala relationer genom gåvor. Attityden till momssänkningen är positiv, även bland dem som inte själva har tagit tillfället i akt och köpt eller läst fler böcker.För att kulturpolitiken skall kunna verka för samt locka till en ökad och breddad läsning, så måste den undvika reduktionistiska resonemang. En kulturpolitisk ansats kan heller inte sträva efter att ”rätta till” eller korrigera läsandet utifrån en tanke om brist och ekonomiska marknadsmisslyckanden. Sådana strategier skulle gå stick i stäv med den ekonomiska principen av flöde och överflöd, som tycks vara motorn i fråga om böcker och läsande: ackumuleringens logik. Böcker kan ägas och sparas, men läsandet eroderar. Minnet av böcker blir för läsaren till stoft. Ändå fortsätter människor att läsa. Till ackumuleringenslogik vill jag således lägga tanken om en additiv logik. En logik, som istället för att spara ochackumulera endast adderar: lägger till, kompletterar och kontrasterar. Istället för subtraktion– dvs. räkna bort och dra ifrån – erosion.Enligt den additiva logiken måste vi erkänna och välkomna den alltjämt pågående diversifieringen och differentieringen mellan enskilda böcker och genrer. Samtidigt måste vibeakta bokens egenart som kulturprodukt. Begreppet ’bok’ måste därför vara oerhört vittomfamnande, så att även en handbok eller en mangapocket är en bok. På så vis undgår vi subtraktionens reducerande logik. Eventuella stopp i böckers flöde och snedfördelningar mellan människor måste hanteras konstruktivt. En aktiv kulturpolitik inom litteraturområdet måste göra upp med gamla myter om läsare och läsande, för att istället skapa utrymme för nya visioner på området. Vi måste också lyfta fram läsarpraktikernas oerhörda rikedom och mångfald. Därigenom kan vi också visa på de olika möjligheterna att tillägna sig böcker vid olika tidpunkter, i skilda situationer och i olika sociala sammanhang för att på så sätt verka för ökad och breddad läsning.Denna omorientering i synsätt måste bygga på en insikt om att begäret efter böck
|
|
| 10. |
|
|
