| 1. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Berättande som tilltal – teori, estetik eller praktik?
- 2012
-
Ingår i: Paper till ämneskonferensen ”Teorins ställning i litteraturvetenskapen” 22-23 mars 2012.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi frågar efter en ny teoretisk självförståelse, men vad skall vi då mena med teori? Rent åskådande och begrundan (etym. grek. theoria)? Eller systematisering och förklaring (naturvetenskaplig def.)? Utifrån den problematiken vill jag pröva några föreställningar – eller kanske fördomar? – om vad vår disciplin behöver just nu. Å ena sidan: Teori har inget egenvärde. Teori är, om man så vill, ett nödvändigt ont. Teorin kan stå i vägen för själva undersökningen – som när den lägger sig som en bromskloss i kapitel ett och sedan inte återkommer; som när den fungerar som ögonbin-del i stället för glasögon; som när den genererar ett fikonspråk att dölja de efterforskade sakerna i snarare än synliggöra dem. Å andra sidan: Teori behövs; den är också ett nödvändigt gott. Teori kan hjälpa oss att se och att tänka, klart och djupt. Teori som skådande, som vid ett paradigmskifte. Men efter skådandet, när ett nytt paradigm slagit rot, så kommer antingen ordningen, syste-met, förklaringen (strukturalismen och alla varianter den förde med sig). Eller också kommer förskjutningarna, differenserna, avdriften (poststrukturalismen och alla varian-ter den förde med sig). För att inte tala om alla mellanformer, bastarder, där ordning och avdrift korsas. Men vad slags teori behöver vi just nu? Ämnet har breddats; våra forskningsobjekt har mångfaldigats; den alfabetiska och bokligt bundna litteraturen har i mångas ögon blivit obsolet. För att studera allt detta nya behöver vi många olika teorier, olika glasögon, som också håller på att konstrueras. Men något gammalt står kvar, ett uråldrigt behov vi ännu vågar tala om utan att skämmas: berättelsen. Det är fortfarande berättelser i olika former som lockar. Och vad gör berättelser så åtråvärda? Kanske varken historien eller berättelsen som sådana, utan det mänskliga tilltal som möter i själva berättandet, sådant det vecklar ut sig under läsandets gång. Vad är det i så fall för ett tilltal, och hur utfors-kas det? Vad teorin beträffar skulle jag vilja pröva en mix av retorik, genreteori, recep-tionsteori och så ytterligare något som jag ännu inte vet. Men om det handlar mitt paper.
|
|
| 2. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Berättandets och läsandets konst – exemplet Hjalmar Söderberg : The art of narrating and reading: the example of Hjalmar Soderberg
- 2014
-
Ingår i: Årsbok. Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. Red. Birger Karlsson. Göteborg, 2014. - Göteborg : Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. ; , s. 77-97
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The issue is how narrating and reading interact in the processes of writing and reading. The ‘how’ of this double process is demonstrated by the example of a short story of the Swedish author Hjalmar Soderberg, “Tuschritnigen" [The Pen-and-Ink Drawing] (1898). The analysis shows how the textual strategies build up several different tracks of significance that conteract with one another. The basis of the analysis is reception theory (response aesthetics), but the technical terminology is limited and moved down to the critical apparatus.
|
|
| 3. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Bibeln som litteratur
- 2012
-
Ingår i: Korsväg: tidskrift för debatt, kultur och nyheter i Göteborgs stift. ; 2012:1, s. 52-53
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diskussion av litterära drag i Bibeln, med särskild hänsyn till anstötseffekter som avautomatiserar läsandet och utgör en central aspekt av biblisk didaktik.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Mellan raderna? Till frågan om textens appellstruktur
- 2009
-
Ingår i: Främlingskap och främmandegöring: förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisningen. - Göteborg : Bokförlaget Daidalos AB. - 9789171732835 ; , s. 19-148
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet »Mellan raderna? Till frågan om textens appellstruktur» syftar till att belysa aspekter av text och läsning som är relevanta i den litteraturvetenskapliga undervisningen för att utveckla en uppmärksam, nyanserad och kritiskt reflekterande läsfärdighet hos studenterna. Utgångspunkt är ett didaktiskt problem: att de litterära verken många gånger studeras med inriktning på ett eller annat diskursivt informationsvärde, utan reflexion över texternas konstnärliga uppbyggnad och vad den kan tillföra betydelsen. Mot denna bakgrund undersöks appellstrukturen i ett antal litterära textexempel, det vill säga vilka förutsättningar för läsning som texten förser med i sin historiska kontext – hur olika litterära strategier förbereder läsandet och betydelseproduktionen. Huvuduppgiften är att pröva hur sådana med texten införlivade instruktioner kan friläggas och kommenteras i ett litteraturvetenskapligt (undervisnings)sammanhang. Analysen av appellstrukturen avser, närmare bestämt, förhållandet mellan textens litterära strategier och de förväntningar som dessa strategier är konventionellt förbundna med i en given kulturell situation. Därvid aktualiseras också frågan om textens litteraritet och signifikans – om och i så fall hur texten framstår som litterär och litteraritetens roll vad gäller textens signifikans. Kapitlet är disponerat i två delar: del I med begreppsbestämningar och teoretisk diskussion; del II med ett antal tillämpningar, som prövar perspektiv utvecklade i första delen på ett antal litterära texter. Del I inleds med ett avsnitt som behandlar författarperspektiv på läsandets problem, det vill säga på läsandet från skrivandets synpunkt. Två författare som särskilt arbetat med att bygga in en läsarroll i själva textkonstruktionen, C. J. L. Almqvist och Lars Ahlin, diskuteras här med utgångspunkt från var sin essä i ämnet. Därefter diskuteras sådana pragmatiska perspektiv på läsandet inom receptionsteoretisk forskning, och en rad nyckelbegrepp presenteras, vilka används eller förutsätts i den fortsatta framställningen. Tillämpningarna i del II utgår från problem med läsarter som framkommit i undervis-ningen och som dokumenterats i studentläsningar (vilka studeras i Thorsons kapitel i denna bok). Fokus ligger på de textstrategier genom vilka en appellstruktur kommer till synes och diskussionen avser vilken allmän och litterär repertoar som strategierna för-utsätter, samt vilken litterär kompetens eller supplering från läsarens sida som krävs för att strategierna skall bli verksamma. Varje avsnitt behandlar en text och en problem-ställning, som till exempel förhållandet mellan brukslitterära och skönlitterära läsarter; kanon, klass och kulturellt avstånd; fokalisation; ramkonstruktion och diegetiska nivåer; isbergsteknik; homodiegetiskt (jag)berättande; samt prosadikt och litterär signifikans. Representerade författare täcker ett bredast tänkbara kanonspektrum: från arbetarförfat-taren Karl Östman, gömd och glömd, till Tomas Tranströmer, världsberömd poet i No-belprisklass. Kapitlet avslutas med eftertankar och en reflexion över förda resonemang, som knyter an till nästa kapitel i boken, Staffan Thorsons »Att följa den röda tråden. Om studenters interaktion med prosafiktion», vilket undersöker empiriska studenters faktiska läsningar av samma texter som Agrell undersöker med avseende på appellstruktur.
|
|
| 6. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Novellgenren, traditionerna och experimenten
- 2012
-
Ingår i: Ord & Bild. - 0030-4492. ; 2012:3, s. 6-18
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract Diskussion av novellbegreppet. Översikt av novellens historia internationellt och i Sverige. Särskilt uppmärksammas den första arbetarprosans kortprosastrategier. Jämförande analys av Elf Norrbos novell ”Sågspån och senor” med Lotta Lotass’ Redwood.
|
|
| 7. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Religion och föreställningar om arbetarlitteratur. Exemplet Mathilda Roos
- 2016
-
Ingår i: ”inte kan jag berätta allas historia?” Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur. / Beata Agrell, Åsa Arping, Magnus Gustafsson, Christer Ekholm (red.). - Göteborg : Göteborgs universitet. Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. - 9789188348746 ; , s. 215-228
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- To what extent is working-class literature compatible with religious faith? Wide-spread conceptions of working-class literature exclude this connection, but in the first working-class prose in the early 1900s – in spite of a beginning secularization – Christianity was the official religion, the Bible was a living cultural heritage and the working-class movement and the religious revivalists exchanged members. So, what might a Christian working-class literature look like? How the Christian radical Mathilda Roos’ (1852–1908) fiction relates to that issue is what is investigated in this article. Roos had attracted much attention and debate in her time. As a professed Chris-tian and social radical, she also depicted working-class issues. This article focuses on the intersection of Christianity and class-perspective in the short novel Strejken på Bergstomta [The Strike on Bergstomta] (1892), and to what extent this work might cor-respond to some given or possible conceptions of working-class literature.
|
|
| 8. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Att konstruera en arbetarförfattare. Maria Sandel i litteraturkritiken : Constructing a working-class author. Reception of Maria Sandel (1870–1927) in the press of her time
- 2020
-
Ingår i: Arbetarförfattaren. Litteratur och liv. Red. Margaretha Fahlgren, Per Olof Mattsson & Anna Williams.. - Möklinta : Gidlunds. - 0349-1145. - 9789178444267 ; , s. 27-41
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Analys av den dåtida pressens mottagande av arbetarförfattaren Maria Sandels (1870–1927) prosaverk under arbetarrörelsens genombrottstid i det tidiga 1900-talets Sverige. Arbetarlitteratur var då ett i den borgerliga offentligheten nytt och okänt fenomen som kritikerna hade svårt att benämna och förhålla sig till. Arbetarklassen och dess erfarenheter ansågs inte höra hemma i den erkända (borgerliga) kulturen. Att Maria Sandel dessutom var kvinna var ytterligare ett problem för kritikerna, eftersom det inte ansågs passande för en kvinna att skriva om de ’låga’ och tabubelagda ämnen som aktualiserades inom arbetarklassen. Samtidigt uppfattades denna främmande miljö och dessa tabubelagda ämnen som intressanta, och Sandels djärva och klassmedvetna sätt att angripa sitt stoff väckte både anstöt och fascination. Kapitlet undersöker hur kritiker försöker navigera mellan dessa spänningsfyllda poler och komma tillrätta med både klassperspektivet, det anstötliga stoffet och Maria Sandels genusroll.
|
|
| 9. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Bilder av mördare i svensk arbetarprosa från tidigt 1900-tal
- 2014
-
Ingår i: Arche. - 2000-7817. ; 2014:46-47, s. 210-219
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dealing with an alternative view of man in the early Swedish 1900s. A comparison is made between the ideas in the criminologist and psychodynamic psychiatrist Andreas Bjerre and crime fictions by working-class authors of the same period: Maria Sandel, Elf Norrbo, Dan Andersson, and Martin Koch. The comparison demonstrates a joint effort “to understand without forgiving”, with moral judgements and attitudes present but subordinated.
|
|
| 10. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Christian philanthropy, or political class struggle? Imaginations of Socialism and Christianity in Swedish prose-fiction of the early 1900s
- 2018
-
Ingår i: Socialist Imaginations. Utopias, Myths, and the Masses. Eds. Stefan Arvidsson, Jakub Beneš, & Anja Kirsch. - London : Routledge, Taylor & Francis Group. - 9781138299948 ; , s. 116-166
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In the late 1800s, various ideas of Socialism had spread in Sweden. Simultaneously, questions of religion, Christianity and Church were urgent, engaging even advocates of socialism. Yet, the resistance to both Christianity and Socialism was considerable, and reconciling the two was a delicate matter. This essay studies the intriguing interaction between Socialism and Christianity in Swedish prose-fiction of the early 1900s, especially devotional narratives and working-class fiction. The issue is tensions between spiritual-idealistic and economic-materialistic tendencies, how the handling of this tension is depicted, and what imaginations of Socialism and Christianity this depiction testifies to. The analysis shows that the borders between Christian and socialist imaginations were not clear-cut.
|
|
