| 1. |
|
|
| 2. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Att skapa lappar: Om en debatt och två expeditioner till lappmarkerna
- 2010
-
Ingår i: Heidi Hansson, Maria Lindgren Leavenworth & Lennart Pettersson (red.), Regionernas bilder: Estetiska uttryck från och om periferin. ; Studier i språk och litteratur, Umeå universitet:12, s. 74-87
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Att skapa lapsk identitet : Om en debatt och två expeditioner till lappmarkerna
- 2007
-
Ingår i: Bilden av regionen : Reseskildringar och vetenskapens framställningar, Regionernas estetiska uttryck och bilden av regionerna, Umeå den 30-31 mars 2007, Umeå universitet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Nordiska museets etnografiska expedition till lappmarkerna genomfördes 1891 av extra jägmästare Hugo Samzelius. Samma år genomförde språkforskaren Karl Bernhard Wiklund språk- och kulturstudier hos Jämtlands och Härjedalens samer men samlade även in etnografika för Nordiska museets räkning. Skillnaden mellan Samzelius insamlingsexpedition och Wiklunds vetenskapliga expedition var den mellan en komparativt induktiv metod och en problemcentrerad vetenskapssyn. Samzelius fungerade som ombud för museimannen Artur Hazelius, och skulle samla in representativa föremål vilka först i museisamlingen kunde utgöra grund för vetenskapliga studier. Wiklund, å andra sidan, hade formulerat egna vetenskapliga frågor att besvara under expeditionen. Det är ett vetenskapande subjekt som tonar fram i Wiklunds gärning, och även han utgick från museernas och universitetens etablerade ordning och grundläggande förståelse av historien som en utveckling från primitivt till komplext. Men fastän han delade denna historiesyn med Samzelius, befann sig alltså hans expedition ändå mycket långt ifrån jägmästarens. Gemensamt för bägge var däremot jakten på, eller snarare konstruktionen av, de rena ursprungen vari en äkta identitet kunde skrivas. De ständigt närvarande blandningarna mellan de olika civilisationsstadierna var av ondo ur kulturminnessynpunkt, mötet med den nordiska bondekulturen förstörde den lapska nomaden som rent minnesmärke, medan bondens folkliga traditioner förstördes i mötet med den nivellerade internationella samtidsandan. Alla tre figurer, den nomadiserande naturmänniskan, den traditionsbundna kulturgruppen och den fria och förnuftiga individen, var etablerade tecken för innehåll i den samtida vetenskapen och användes också som analytiska redskap under expeditionerna 1891. Det var utifrån denna ordning som Samzelius och Wiklund läste landskapet och människorna.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
En unik kulturmiljö att satsa på
- 2002
-
Ingår i: Tidningen Ångermanland, Kultur, den 26 april 2002.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
