| 1. |
- Arvidson, Mats, et al.
(författare)
-
Introduktion : kulturvetenskapliga perspektiv på kris
- 2013
-
Ingår i: Kris och kultur : kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia - kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia. - 9789187199097 ; , s. 9-27
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hansson, Kristofer
(författare)
-
Crisis and Caring for Inner Selves : Psychiatric Crisis as a Social Classification in Sweden in the 1970s
- 2012
-
Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research. - : Linköping University Electronic Press. - 2000-1525 .- 2000-1525. ; 4:3, s. 499-512
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article aims to contribute to the understanding concerning the introduction of crisis psychotherapy in the 1970s in psychiatric clinics in Sweden. The article discusses how this psychotherapy became central in the work of the clinics in supporting patients to well-being and inner growth. The ambition was that patients in an acute crisis-situation would be offered care immediately, aiming at a short and intensive contact with the professionals to avoid hospitalization and long-term sick leave. These ideas were by no means new; in the 1960s, a Western debate had emerged in which the hospitalization in psychiatric clinics had received criticism. In Sweden, the psychiatrist Johan Cullberg was a key actor during the 1970s in the introduction of the psychiatric crisis perspectives. Here, his publication ’The psychic trauma’ from 1971 is analysed. The publication inspired psychiatric clinics to introduce crisis psychotherapy in three different pilot projects. The projects were presented in articles in the Swedish Medical Journal. These articles have also been analysed here. Self-care is highlighted through this material as a concept to be analysed. The question is discussed as to how the concept of the psychiatric crisis initiated and institutionalized a new form of social classification in which the patients were to take more responsibility for their own inner growth.
|
|
| 4. |
-
Kris och kultur : kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagligen nås vi av nyheter om olika kriser: ekonomiska kriser, långdragna konflikter, länder som hamnat i förhandlingskriser, kändisar som intervjuas om sina senaste kriser mitt i livet, politiska ledare som handlat tvivelaktigt och försatt sitt parti eller sitt land i kris. Det kan upplevas som om vi idag befinner oss mitt i krisernas tid. Det korta 1900-talet vittnar också om krisernas ständiga närvaro. Men i själva verket är krisen varken något unikt för vår egen samtid eller för 1900-talet. I denna antologi synliggör ett antal forskare och doktorander krisen som begrepp och hur kriser tar plats i olika sammanhang. Bokens författare presenterar också perspektiv på hur kris används inom den egna forskningen, som ett sätt att benämna fenomen och möjliggöra dramatisering, kritik och förståelse. Kris är inte bara ett fenomen att studera, utan också en metod för undersökning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Arvidson, Mats, et al.
(författare)
-
Den apolliniska drömmen om en lycklig framtid. Kris i kultur och konstmusik i svensk efterkrigstid
- 2013
-
Ingår i: Kris och kultur. Kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia. - 9789187199097 ; , s. 87-111
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den typ av krisbegrepp som detta kapitel utgår ifrån är processuell; denna betonar den allmänna karaktären av situationer, men utan hänsyn till specifika kriser. Den allmänna situation som analyseras handlar om den svenska välfärdsstaten som mytbildning (ca 1945–1960): Vilka medel krävs för att skapa ett bättre fungerande samhälle, och utgör dessa medel ett hinder snarare än en möjlighet för den enskilda individen att nå ”drömmen om en lycklig framtid”? Genom att använda filosofen Friedrich Nietzsches två principer, det apolliniska (det rationella och det drömska), och det dionysiska (det irrationella och det passionerade) som tankefigur avtäcks en alltmer tydlig kulturell kris i mytbildningen kring välfärdsstaten. Den hypotes som undersöks är om orsaken till denna kulturella kris grundar sig på att det apolliniska och det dionysiska har glidit isär. Samhälls- och teknikutvecklingen tycks motverka individuell frigörelse; det finns en otillräcklig politisk och social organisation i det materiella överflödets och teknikens överlägsenhets tid. Människan tvingas in i ett ”maskineri”, och i en ”apparatens” stat, som gör henne ofri. Detta drömmande slår tillbaka på individen själv; samtidigt som hon blir alltmer bekväm med det materiella överflödet, riskerar detta att göra henne både avtrubbad och intellektuellt, emotion-ellt och estetiskt orörlig. Särskilt problematiskt blir det för de individer som inte hinner med i den teknologiska förändringens tidevarv. Vem bär ansvar för dem när samhället inte klarar av att ta hand om dem? Ja, en möjlig lösning är att införa det irrationella momentet (det dionysiska) i kulturen som motvikt till det kyligt rationella (det apolliniska). Ett sådant moment som lyfts fram är den avancerade konstmusiken, som kan fungera som en motvikt till det som gör individen avtrubbad. Konstmusikens uppgift blir här att synliggöra den falska harmonin som råder i samhället – mytbildningen. Samtidigt framträder det en ”dubbel kris”. Den avancerade konstmusiken förmår inte att nå fram till lyssnaren – kanske på grund av lyssnarens estetiska orörlighet, eller på grund av musikens obegriplighet – utan isolerar sig från dem och samhället. Genom en ”Exkurs” om författaren Thomas Manns musikerroman Doktor Faustus problematiseras ytterligare relationen mellan kulturens kris och den avancerade konstmusiken i ett svenskt perspektiv.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bengtsen, Peter, et al.
(författare)
-
Pathological creativity : How popular media connect neurological disease and creative practices
- 2017
-
Ingår i: Interpreting the brain in society. Cultural reflections on neuroscientific practices. - 1404-000X. - 9789179242930 - 9789198085495 - 9789179242961 ; 25, s. 29-47
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Book chapter about the linking that is often made in popular media of creativity - frequently through examples from art history - and neurological disease. The chapter discusses the implications this linking may have for the dissemination of ideas about personality traits, artistic expression, neurological disease and neuroscience as a discipline.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Enevold, Jessica, et al.
(författare)
-
En sprucken verklighet. Den ludiska vägen från kris till hälsa i The Biggest Loser
- 2013
-
Ingår i: Kris och kultur : kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia - kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia. - 9789187199097 ; , s. 129-152
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Forskare, från Piaget till Huizinga, MacCannell, Turner, Betcher, Suits, Aarseth, Castronova, Boellstorff, Caillois och Sutton-Smith, för att nämna endast några få, har i decennier och med olika disciplinära angreppssätt försökt förstå sig på lek och spel. “Play” – är ett högst tvetydigt begrepp så brett och metaforiskt att det motstår alla försök att inlemma det under en och samma paraplyteori. Play på engelska betyder både leka och spela, medan dessa båda verb på svenska har mer tydligt angivna fält som de konnoterar. ”Play is ambiguous, ” skriver Brian Sutton-Smith, och detta förtjänar att benas upp och förklaras eftersom i vägen för mycket förståelse av fenomen som har med ”play” att göra ligger populärkulturell retorik som favoriserar och ideologiskt färgar uppfattningen av desamma. Det gäller ofta datorspel och olika game/play-former. Vad kan man spela om och vad får man leka med? Populärkulturella mediesatsningar sätter sina gränser långt från traditionella uppfattningar och med god framgång – Big Brother, Robinson, Fear Factor är bara några. En annan, vid första anblicken pennalistisk tv-show med utröstningsmoment, är programmet om gravt feta som tävlar om att gå ned mest i vikt som nu finns i ca 40 länder över hela världen; The Biggest Loser. Detta kapitel tar denna amerikanska game-show som sitt empiriska fält och analyserar begreppet ”play” och dess mångfacetterade betydelser i relation till vad som ofta anses vara spel och leks motsats, nämligen allvar och verklighet. Men, i kontrast till denna antagna dikotomi hävdar t ex spelforskare Jane McGonigal att ”reality is broken”, och att vi behöver spel och lek för att ”fixa den”. Både hierarkiseringen och dikotomiseringen av lek och allvar förkastas därmed. McGonigal talar specifikt om datorspel, men generellt om det livsnödvändiga i att leka och spela och att "spelarna" använder denna kunskap till att göra skillnad i världen. I Biggest Loser finner vi fragment av en ”broken reality”. Att vara gravt överviktig är rent medicinskt ett livshotande tillstånd, ett kristillstånd. Mitt kapitel analyserar hur Biggest Loser använder sig av termerna risk, kris, lek och allvar i vad som initialt kan ses som ett paradoxalt spel och nöjesprogram om hälsa. Play är en fruktbar term för att utforska retoriken och praktiken kring deltagarnas livshotande tillstånd, deras motivation och resultat, tränarnas interaktioner med deltagarna och TV-programmets engagemang med det omgivande amerikanska samhället och ständigt närvarande konsumtionsideologier. Jag använder Sutton-Smiths resonemang kring hur play är något som människor utvecklas i eftersom play i sig själv är en komplex ”developmental form” som kräver lika mycket uppmärksamhet som skillnaden mellan ”play and nonplay”; i kapitlet skriver jag om den ”krishantering” som uppstår och hur krisbegreppet i denna kontext får en särskild betydelse i och med sin “embeddedness” i ”play practices” i pendlingen mellan lek och allvar, praktiskt, metaforiskt och retoriskt.
|
|
