| 1. |
-
Crafting Cultural Heritage
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- The making of artefacts is a core activity in society, the result of which contributes to the building up of our physical surroundings and material culture. Throughout history, craft skills have been highly appreciated and have often been seen as crucial component of a capable human. Despite this, the knowledge base that constitutes the actual making is often overlooked in research. What can we learn about things by learning about their making? How do different craft skills offer an understanding of its historical use? How can theoretical and methodological approaches be developed concerning the actual making? How can we study and understand craft as cultural heritage? This book contains a selecion of papers from the session Crafting Cultural Heritage at the Assosiation of Critical Heritage studies inaugural conference Re/theorising Heritage 2012 in Gothenburg. The contributors are Anneli Palmsköld; Thomas Laurien; Eleonora Lupo and Elena Giunta; Gunnar Almevik and Nicola Donovan. Their common interest are theories and methods of crafting that could benefit heritage studies approach to making.
|
|
| 2. |
-
Crafting Cultural Heritage
- 2014
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- The making of artefacts is a core activity in society, the result of which contributes to the building up of our physical surroundings and material culture. Throughout history, craft skills have been highly appreciated and have often been seen as crucial component of a capable human. Despite this, the knowledge base that constitutes the actual making is often overlooked in research within humanities. In this publication we discuss theories and methods of crafting that might benefit cultural heritage studies approach to making, from the artistic, historical, or aesthetical point of view. We deal with discussions on questions such as: What can we learn about things by learning about their making? How do different craft skills offer an understanding of its historical use? How can theoretical and methodological approaches be developed concerning the actual making?
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Palmsköld, Anneli, 1962, et al.
(författare)
-
Handicrafting Gender : Craft, Performativity and Cultural Heritage
- 2018
-
Ingår i: Gender and Heritage. - London : Routledge. - 9781138208148 - 9781138208162 ; , s. 44-60
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- To write the history of craft and heritage engages with constructing a canon of known practices parallel to deconstructing the differences incorporated in institutions dealing with craft. Craft objects have long since been considered as heritage, but craft is also recognized as ’intangible heritage’. This can be seen in UNESCO’s (2008) designation of ’traditional craftmanship’ as a part of global intangible heritage. However, craft's gendered character is not equally recognized. In this article we will discuss craft, heritage and gender from a performativity perspective on making. The main question is how gender patterns are reflected in the understanding of craft, and in heritage making. The aim is to make visible the gender demarcations in the making of craft. We argue that the making of craft and its heritage status has been highly charged with gender differences. Recognizing this is of importance to be able to understand and to challenge heritage making processes and canons when it comes to craft. After a short theoretical background focusing on performativity and the canon of gender differences, three empirical examples are outlined. The first is about organizational aspects of handicraft, the second concerning the technique of crocheting, and the third considering visual representations of crafting, using empirical archival and published materials from the Home Craft Movement in Sweden.
|
|
| 5. |
- Rosenqvist, Johanna, 1971-, et al.
(författare)
-
Att göra genus
- 2015
-
Ingår i: Konsthantverk i Sverige, del 1. - Tumba : Konstfack collection. - 9789186429409 ; , s. 33-44
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- “Konsthantverkande”, att göra konsthantverk, omfattar såväl handarbetande som konstskapande. Genom historien har detta skapande iscensatts och genomförts i skilda rum. Dessa rum har tillåtit olika grader av rörelsefrihet för de fysiska kroppar som aktivt har deltagit i produktionen. Skilda iscensättningar av görandet har styrts av föreställningar om hur tillverkning kan gå till, vem/vilka som bör utföra den och under vilka villkor den kan utövas. Med tekniken virkning som utgångspunkt diskuteras i kapitlet hur genusmönster speglar sig i förståelsen av konsthantverkets material och tekniker. Vi belyser denna relation genom några olika perspektiv. Vi börjar i en utblick mot olika sätt att betrakta görande och genus och därefter diskuteras hemmet som rum och produktionsplats vilka ligger till grund för vår förståelse. Därefter följer en presentation av virkningens historia och teknik. Med detta vill vi skapa en plattform för att diskutera kroppar, rörelser och rum i relation till virkningens praktik.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Konsthantverk i Sverige, del 1
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konsthantverk i Sverige del 1 samlar 18 författare. Boken kommer ur ett gemensamt intresse att förändra och vidga en konventionell historieskrivning om konsthantverk, bortom traditionella materialuppdelningar och nationella förståelser. Det vi skriver om kan ha kallats slöjd, konst, design, pyssel, konsthantverk, formgivning, brukskonst, hantverk och hemslöjd. Historia betraktas här som något pågående, något som vi gör. Det är ingen neutral aktivitet utan den är platsspecifik. I Konsthantverk i Sverige del 1 skildrar författarna från sina perspektiv en berättelse om materialitet och görande i Sverige från sent 1800-tal och fram till i dag. Boken skall inte ses som Historien med stort h utan snarare som de första stegen i en diskussion om historia, materialitet och görande.Med texter av Zandra Ahl, Christian Björk, Otto von Busch, Päivi Ernkvist, Kakan Hermansson, Elina Holmgren, Charlotte Hyltén-Cavallius, Frida Hållander, Love Jönsson, Mahmoud Keshavarz, Gunilla Lundahl, Helena Mattsson, Anneli Palmsköld, Johanna Rosenqvist, Miro Sazdic, Rosa Taikon, Jorunn Veiteberg, Christina Zetterlund
|
|
| 9. |
- Rosenqvist, Johanna, 1971-
(författare)
-
Att ta hemmet med sig bort
- 2014. - 1
-
Ingår i: Svenska sjömanstatueringar. - Stockholm : Medströms. - 9789173291170 ; , s. 176-177
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Rosenqvist, Johanna, 1971-
(författare)
-
Att ta saken i egna händer
- 2009
-
Ingår i: Handarbeta för en bättre värld. - Jönköping : Jönköpings läns museum. - 9789185692767
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
