| 1. |
|
|
| 2. |
- Byrskog, Samuel, 1957, et al.
(author)
-
Ephesians 4:1-16 Paraenesis and Identity Formation
- 2005
-
In: Ethik als angewandte Ekklesiologie. Der Brief an die Epheser. - : >Benedictina< Publishing, San Paolo fuori le mura, Rom. ; , s. 109-138
-
Reports (other academic/artistic)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Raffoul, Alexandre Wadih, et al.
(author)
-
The climate crisis gives science a new role. Here’s how research ethics must change too
- 2021
-
In: The Conversation. - 2201-5639.
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Young people across the world have taken to the streets again, demanding decision-makers at COP26 listen to the science. But if science is to live up to these expectations, a fundamental rethinking of research ethics in light of the climate and ecological crises is needed. The ongoing planetary crises create new ethical dilemmas for researchers. The three main principles of research ethics – do no harm, integrity, and responsibility – remain relevant to avoid wrongdoing. But these were formulated reactively, in response to scandals in biomedical research, and could not anticipate these new challenges. We are proposing a move from a negative ethics focused on avoiding harm to a positive research ethics. These new ethics are needed to guide the global scientific community in relation to civil society and politics during the climate and ecological crises.
|
|
| 6. |
- Sorgenfrei, Simon, Docent
(author)
-
Möjlig informationspåverkan riktad mot Sverige från shia-inspirerade aktörer : en kunskapsöversikt
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten sammanfattar svensk forskning om shiamuslimsk organisering och religiös praktik i Sverige med transnationella nätverk och organisationer i fokus. Utifrån MSB:s uppdrag att bevaka oegentlig informationspåverkan diskuteras svenska shiamuslimska församlingars relationer till andra stater och transnationella organisationer. Slutligen identifieras kunskapsluckor och forskningsbehov.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ascher, Henry, 1953, et al.
(author)
-
Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Begreppet ensamkommande barn innefattar enligt svensk lag asylsökande barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från såväl föräldrar som annan vuxen person som kan anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller barn som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Vår systematiska genomgång av den vetenskapliga litteraturen har inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga. Vår systematiska genomgång av forskning som på olika sätt belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga, har resulterat i sju övergripande teman (teman på nivå tre*): – Säkerhet och kontroll: En grundläggande förutsättning. Ensamkommande barns och ungas erfarenheter av trauma och förlust, i kombination med osäkerhet om framtiden, innebär en brist på grundläggande trygghet, kontroll och säkerhet. Det präglar starkt tillvaron och påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera sin vardag och sina svårigheter samt att kunna se en framtid. – Det nya landet: Både möjligheter och svårigheter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svårigheter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhällelig kontext. Allt detta kan hämma en positiv utveckling av hälsa, integration och funktionsförmåga. – Att hantera svårigheter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svårigheter) såsom undvikande, flykt och positivt tänkande, kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som betydelsefull för välmående och förmåga att hantera svårigheter. – Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, för att bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron. – Relationer: Stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vägledning, stöd, kontinuitet men också möjligheter till inflytande och självständighet i relation till vuxna. Relationer till jämnåriga upplevs som viktigt men också svårt. Relationer till biologisk familj innebär både saknad och stöd. Beroende på kvaliteten i de olika relationerna kan de fungera hämmande eller främjande för välbefinnande och utveckling. – Socialtjänst och hälso- och sjukvård: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjänsten som viktig för grundläggande stöd, men också att stödet inte är tillräckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd från hälso- och sjukvården. – Identitet och tillhörighet: Att få ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strävar efter att både bevara modersmål och kultur och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och att stödja dem. De kan kämpa med att få ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet i tillvaron. * Teman på nivå tre är formulerade så att de centrala budskapen ska framgå. De har använts för att ordna och presentera resultatet på ett enkelt och läsvänligt sätt. Temana har kondenserats utifrån samtliga andra nivåns teman, oavsett evidensstyrka.
|
|
| 10. |
|
|
