| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Rubenson, Samuel, et al.
(författare)
-
Kyrkohistoriens objekt
- 2000
-
Ingår i: Kyrkohistoria i Lund : fyra föreläsningar. - 9189515021 ; , s. 17-23
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Rubenson, Samuel, et al.
(författare)
-
Early Monasticism and the Concept of a ‘School’
- 2018
-
Ingår i: Monastic Education in Late Antiquity : The Transformation of Classical Paideia - The Transformation of Classical Paideia. - 9781108163842 - 9781107194953 ; , s. 13-32
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Rubenson, Samuel
(författare)
-
Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen. : Slutrapport från ett forskningsprogram
- 2016
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultaten av forskningsprogrammet ”Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen”, som pågick åren 2009-2015. Rapporten är författad av programmets forskningsledare Samuel Rubenson, men bygger på det omfattande arbete som gjorts av programmets olika forskare: Elin Andersson, Anahit Avagyan, Jesper Blid Kullberg, Karin Kulneff-Eriksson, Britt Dahlman, Bo Holmberg, Lillian Larsen, Henrik Rydell Johnsén, Per Rönnegård, David Westberg, Andreas Westergren, Jason Zaborowski och Johan Åhlfeldt. Frågorna om klosterväsendets ursprung och hur dess uppkomst ska förklaras, frågor som sysselsatt forskare i århundraden, har genom vårt forskningsprogram fått en rad nya och för många oväntade svar. Medan tidigare forskning överlag sett framväxten av klosterväsende och monastiskt liv som en radikal kristen uppgörelse med det antika samhället, har vi påvisat en tydlig kontinuitet med antiken, inte minst vad gäller bildningsideal och utbildningstradition. Medan tidigare forskning sökt klosterväsendets rötter i äldre egyptisk religion, i hellenistisk judendom eller i en social protest mot samhällsordning och makthavare, har vi funnit ett tydligt samband med den antika skoltraditionen och filosofskolornas ideal. Närstudiet av fynden från utgrävningar och undersökningar av tidiga kloster, liksom en ingående litterär analys av en rad tidiga monastiska texter, har resulterat i oväntade belägg för skolverksamhet i de tidiga egyptiska klostren, liksom en påfallande kontinuitet med antika traditioner i den undervisning som bevarats i det litterära materialet. Genom att etablera denna kontinuitet med den antika bildningstraditionen och dess ideal har det också blivit tydligt på vilka sätt det tidiga klosterväsendet använder och förändrar bildningstraditionen och synen på bildning. De arkeologiska fynden och de tidiga monastiska texter, visar hur bibeltexter anpassas till en äldre pedagogisk tradition där de ersätter antika sentenser. Bibelcitaten i undervisningstexterna ger efterhand plats för monastiska sentenser. De ideal och övningar som klosterväsendet i hög grad antingen direkt eller indirekt förde vidare från filosofskolorna, ges i de tidiga monastiska texterna bibliska referenser, som också innebär tydliga förskjutningar. Studiet av återanvändningen av antika samlingar av sentenser och berättelser visar den starka kontinuiteten i såväl form som innehåll, men också intressanta förändringar som sker när texterna reviderats. Studiet av hur de tidiga klostren och deras ledande gestalter beskrivs har visat på starka samband med såväl äldre biografisk litteratur som skildringar av den ideala staden. Den spänning som finns här, liksom inom filosofin, mellan den radikale av omvärlden oberoende hjälten och den i staden förankrade ledaren, avtecknar sig också i skildringarna av munkarna, där den oskolade eremiten ställs sida vid sida med klosterledaren. Våra resultat innebär att det har blivit svårare att fastställa när klosterväsendet hade sin begynnelse. Det framstår alltmer som en gradvis utveckling av flera olika tendenser och förändringar i det senantika samhället. Av avgörande betydelse för det tidiga klosterväsendet var den sammansmältning av det antika bildningsidealet och de bibliska texterna som kom till uttryck i alexandrinsk judisk och kristen teologi under de första århundradena och som under 300- och 400-talen påtagligt berikades av samtida grekisk-romersk filosofi och litteratur. Genom att kyrkan gavs officiell ställning och kristen tro accepterades skapades förutsättningar för förändrade former av social gemenskap och nya utbildningsvägar. Samtidigt som dessa innebar att det antika arvet ikläddes en delvis ny dräkt, innebar det också ett slags demokratisering. I klostren kunde grupper som tidigare stått utanför skolvärlden få undervisning, en undervisning som den snabbt växande kyrkan var i stort behov av. Genom vår forskning har den endimensionella bilden av den typiske ökenfadern, det monastiska livets pionjär, förändrats på ett djupgående sätt. Bilden av den radikale obildade munken som inspirerad av bibelord lämnar allt och ger sig ensam ut i öknen för att slåss mot sina inre demoner, har visat sig vara en litterär fiktion. De texter som framför allt burit fiktionen, de sentenser som samlats under beteckningen tänkespråk, har visat sig tillhöra en antik genre av texter använda inom skolväsendet. De bilder som målas upp i dem, liksom deras skarpa utsagor, är inte avsedda att tas bokstavligt, utan utgör ett slags karikatyrer, likt moderna serier. Med sin avskalade radikalitet och ibland underfundiga humor ska de samtidigt väcka insikt och vara lätta att minnas. Vårt omfattande arbete med hur dessa förmedlats visar tydligt att de utgjort en flytande vishetstradition som ständigt anpassats till rådande behov. I de bevarade handskrifterna kan vi på en mängd olika språk spåra hur man valt att översätta och revidera, lägga till och ta bort, stycka upp och slå samman tänkespråk, liksom hur man omorganiserat och systematiserat innehållet. För att kunna hantera den komplexa och flytande textförmedlingen och jämföra tusentals olika versioner med varandra, har vi därför utvecklat ett digitalt forskningsverktyg. Genom att skapa en webbaserad plattform för analys och publicering, öppen för länkad data, har vi dessutom gjort det möjligt för internationell forskning att vidareutveckla studiet av klosterväsendets mest centrala undervisningsmaterial och jämföra det med bevarat undervisningsmaterial från den antika bildningstraditionen. Verktyget möjliggör också att följa den antika bildningskulturen längre fram i tiden och se hur samma material översatts, anpassats och använts i nya kontexter, bland annat det tidiga svenska klosterväsendet.
|
|
| 9. |
- Arentzen, Thomas
(författare)
-
Virginity Recast : Romanos and the Mother of God
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Virgin Mary has always stood out in the Christian scenery, yet in ever-changing guises. This study explores the characterization of the Virgin in the poetic works of Romanos the Melodist (ca. 490–560), the great composer of the so-called kontakion. Written for liturgical use, these dramatic songs soon became well-known and immensely popular. The most famous ones reveal a remarkable interest in and concern with the person of Mary, making the œuvre of Romanos both a pinnacle and a crux in the Mariological writings of sixth-century Constantinople. What notions of the Virgin did his poetry evoke, as it made her tangible to the congregated assembly? The kontakia are dedicated to various festal occasions, but the ones discussed in the present volume share a concentration on the Mother of God. Committed to a close reading of the hymns, the study is able to show that Romanos’ Mary appears neither as an ascetic virgin nor as a dogmatic virgin; in his songs we encounter a fertile Mother who mediates between Heaven and Earth, with parrhesia and power. Rather than a model or an object of contemplation she emerges as a relational figure to whom the Constantinopolitan people may turn for support and salvation.
|
|
| 10. |
|
|
