| 1. |
|
|
| 2. |
- Sigurdson, Ola, 1966
(författare)
-
Only Vulnerable Creatures Suffer: On Suffering, Embodiment and Existential Health
- 2019
-
Ingår i: Phenomenology of the Broken Body. Edited by Espen Dahl, Cassandra Falke, and Thor Eirik Eriksen. - New York/London : Routledge. - 9781138616004
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this article I explore how suffering, embodiment and existential health relate to each other through a phenomenological analysis. I am especially interested in how suffering, which I will argue should be distinguished from the experience of pain, relates to human agency, and how suffering becomes a particular mode of being in the world. Suffering is essential for the understanding of human beings as vulnerable creatures. It is through suffering as an ‘active passivity’ that we can transform the experience of pain (or any cause of suffering) to a constructive relationship that could be called ‘existential health’. The first part, on suffering, proceeds through a conceptual analysis of such concepts as ‘suffering’, ‘passion’ and ‘pain’, where the aim is to highlight experiential distinctions between these related concepts. In this part, I take a short historical detour with the help of theology and the idea of the martyr, to clarify some points about the relation between activity and passivity in suffering. The second part, then, tries to understand the bodily conditions of suffering, and especially how it could introduce a distinction between my self and the pain I am experiencing, giving rise to a particular experience of embodiment. The third part deals with existential health with regard to suffering, and how ‘health’ in this aspect might mean an active relationship towards one’s own pain, achieved through the work of suffering. Finally, I conclude that suffering is essential in recognizing the vulnerability of our human creatureliness, and that this might have consequences for how we think about human agency as well as political and social matters.
|
|
| 3. |
- Sigurdson, Ola, 1966
(författare)
-
Avund: Den kallaste av dödssynder
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I påven Gregorius katalog över de klassiska dödssynderna var avunden den kallaste synden och kanske är den än idag den vi minst vill bli förknippade med. Avunden är ett gift som fräter sönder våra relationer till andra människor: för den som drabbats av avundsjuka är den andras förlust och olycka viktigare än den egna vinningen och lyckan. Varhelst det ges tillfälle till rivalitet och jämförelser med andra, där träder avunden fram, och vi kommer dagligen i kontakt med den genom sociala medier. Farligast är avunden när den är bortträngd, när den inte erkänns och hanteras, då kan den förstöra själva samhällets väv, genom att låta hat och hämnd härja fritt.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Sigurdson, Ola, 1966
(författare)
-
Det postsekulära tillståndet: Religion, modernitet, politik
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Är religion och modernitet varandras motsatser? Eller vilar moderniteten i själva verket på religiösa föreställningar? I Det postsekulära tillståndet diskuterar Ola Sigurdson den politiska teologins återkomst och vilken roll religion spelar för moderna värden som frihet, tolerans, universalitet och mänskliga rättigheter. Sigurdson hävdar att samtidens rädsla för religionens roll inom politiken endast kan botas genom en omförhandling av relationen mellan religion, politik och sekularitet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Sigurdson, Ola, 1966
(författare)
-
Envy: The Coldest of the Deadly Sins
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- St Gregory the Great's catalogue of classic deadly sins stated that envy was the coldest sin, and perhaps it is not the one we least want to be associated with. Envy is a poison that eats away at our relationships with other people; for the person afflicted by envy, the other's loss and unhappiness is more important than their own success and happiness. Wherever there is a chance of rivalry and comparison with others, envy appears, and we see it every day on social media. It is at its most dangerous when it is repressed, when it is not admitted to and dealt with, as then it can destroy the fabric of society by allowing free rein to hate and vengeance.
|
|
| 8. |
- Sigurdson, Ola, 1966
(författare)
-
Gudomliga komedier: Humor, subjektivitet, transcendens. Volym 1: Antiken till renässansen
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människan är, menade Aristoteles, det enda djur som skrattar. För att inte tappa självkontrollen var det enligt tidens filosofer och teologer emellertid väsentligt att skratta återhållsamt. Så småningom underminerades detta antikens ideal om självbehärskning av den sokratiska ironin och den bibliska, komiska antihjälten. Under renässansen förenades den antika bildningen och den bibliska förkunnelsen i dårskapen: nu är människan inte bara det enda djur som skrattar utan framför allt något som det skrattas åt. I första volymen av Gudomliga komedier beskrivs hur synen på humor förändrades från antiken till renässansen och hur detta påverkade förståelsen av vem människan är.
|
|
| 9. |
- Sigurdson, Ola, 1966
(författare)
-
Gudomliga komedier: Humor, subjektivitet, transcendens. Volym 2: Tysk romantik
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den tyska romantiken var upptagen av frågan om varför vi människor aldrig riktigt är ett med oss själva. Men tvärtemot den populära bilden av romantiken som allvarstyngd, förstod många av dess förgrundsgestalter vårt väsen i termer av humor och ironi. Måste humor hålla sig inom det blotta förnuftets gränser, eller kan den vara ett sätt att bli varse sitt lidande och inte fly från det? Kant, Hamann, Schlegel, Solger, Jean Paul, Hegel, Kierkegaard och Nietzsche lade grunden för hur vi förstår humor i dag och därmed för vår samtida självförståelse: vi är väsen som är utom oss själva. I den andra volymen av gudomliga komedier redogörs för den tyska romantiken som en period av särskilt intensiv bearbetning av relationen mellan humor och mänsklig existens.
|
|
| 10. |
- Sigurdson, Ola, 1966
(författare)
-
Gudomliga komedier: Humor, subjektivitet, transcendens. Volym 3: Kritik av den existentiella humorn
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilket slags väsen måste människan vara för att kunna uppfatta något som roligt? Och vilka blir vi av att uppfatta något som roligt? Humor kan förvisso användas i många olika syften, men vi riskerar samtidigt alltid att överväldigas och tappa kontrollen. Då är humor inte längre ett redskap, utan en erfarenhet av att vara utom sig själv. Om människan inte var en tröskelvarelse, som bara kan finna sig själv först genom att förlora sig själv i skrattet, skulle hon inte kunna loda humorns existentiella djup. I den tredje volymen av Gudomliga komedier undersöks hur vi med humor blir oss själva genom att överskrida oss själva.
|
|
