| 1. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Att skapa lappar: Om en debatt och två expeditioner till lappmarkerna
- 2010
-
Ingår i: Heidi Hansson, Maria Lindgren Leavenworth & Lennart Pettersson (red.), Regionernas bilder: Estetiska uttryck från och om periferin. ; Studier i språk och litteratur, Umeå universitet:12, s. 74-87
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Att skapa lapsk identitet : Om en debatt och två expeditioner till lappmarkerna
- 2007
-
Ingår i: Bilden av regionen : Reseskildringar och vetenskapens framställningar, Regionernas estetiska uttryck och bilden av regionerna, Umeå den 30-31 mars 2007, Umeå universitet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Nordiska museets etnografiska expedition till lappmarkerna genomfördes 1891 av extra jägmästare Hugo Samzelius. Samma år genomförde språkforskaren Karl Bernhard Wiklund språk- och kulturstudier hos Jämtlands och Härjedalens samer men samlade även in etnografika för Nordiska museets räkning. Skillnaden mellan Samzelius insamlingsexpedition och Wiklunds vetenskapliga expedition var den mellan en komparativt induktiv metod och en problemcentrerad vetenskapssyn. Samzelius fungerade som ombud för museimannen Artur Hazelius, och skulle samla in representativa föremål vilka först i museisamlingen kunde utgöra grund för vetenskapliga studier. Wiklund, å andra sidan, hade formulerat egna vetenskapliga frågor att besvara under expeditionen. Det är ett vetenskapande subjekt som tonar fram i Wiklunds gärning, och även han utgick från museernas och universitetens etablerade ordning och grundläggande förståelse av historien som en utveckling från primitivt till komplext. Men fastän han delade denna historiesyn med Samzelius, befann sig alltså hans expedition ändå mycket långt ifrån jägmästarens. Gemensamt för bägge var däremot jakten på, eller snarare konstruktionen av, de rena ursprungen vari en äkta identitet kunde skrivas. De ständigt närvarande blandningarna mellan de olika civilisationsstadierna var av ondo ur kulturminnessynpunkt, mötet med den nordiska bondekulturen förstörde den lapska nomaden som rent minnesmärke, medan bondens folkliga traditioner förstördes i mötet med den nivellerade internationella samtidsandan. Alla tre figurer, den nomadiserande naturmänniskan, den traditionsbundna kulturgruppen och den fria och förnuftiga individen, var etablerade tecken för innehåll i den samtida vetenskapen och användes också som analytiska redskap under expeditionerna 1891. Det var utifrån denna ordning som Samzelius och Wiklund läste landskapet och människorna.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
En unik kulturmiljö att satsa på
- 2002
-
Ingår i: Tidningen Ångermanland, Kultur, den 26 april 2002.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Frizon och lagrum: Världsarv och riksintresse som kulturmiljö och tillväxtpotential
- 2003
-
Ingår i: Nordisk Museologi. - 1103-8152. ; :2003:2, s. 109-139
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Free space and legal space This article takes as its point of departure in the distinction made by André Gorz between legal space and free space, the former being of a material nature defined by authorities and legal regulations, the latter immaterial, upheld by common practice among citizens representing cultural values in the environment that transcend institutionally applied borders. Historical and aesthetic values are often an important part of the free space, accordingly authorities and agencies defending cultural values related to specific sites - even when they are legally founded - often find themselves in conflict with other agencies in charge of the economic development of the community. This conflict, which causes dilemmas in political decision making, is demonstrated using two examples, both very important motorway construction projects, one in the southwest of Sweden, the other in the north of the country, both touching on areas with great historical significance. According to environmental legislation a developer must ask permission to realize his project and must state the consequences of his landuse. When there are conflicting interests in the area the developer is obliged to present an analysis of the consequences and suggest how the damage caused to these conflicting interests may be reduced. This is generally done by presenting alternative sitings for the road. Although in these examples the road projects touched upon areas that are declared World Heritage Sites it is shown that the values asserted by antiquarian authorities are given a very low rating compared to alternatives representing economic gains. The economic gains are measurable and have a limited time horizon but they count for more than cultural values which are immeasurable.
|
|
| 10. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Hembygden som självkännedom och folkbildning: Theodor Hellman och daningen av en poetisk hembygd och centralanstalt för en nationell enhetsskola på Murberget i Härnösand
- 2010
-
Ingår i: Nordisk Museologi. - 1103-8152. ; :2010: 1, s. 7-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- 'Know thyself': this antique aphorism was re-actualised in the late nineteenth century as a credo for the museums of cultural history in Scandinavia. In this essay, this aphorism will be explored in close relation to the concept of hembygd. It is argued that these two concepts were intertwined into a foundation for an organic knowledge theory, which was in turn spread to a political nationalistic sphere and into the planning of a national unitary school for all classes in Sweden. In the early twentieth century, the museum curator and elementary school inspector Theodor Hellman formulated his concept of hembygd. Through his contemporary, the philosopher Hans Larsson, the concept will be presented as an intuitive whole, i.e. as a higher poetic order of knowledge in which thought intertwines with feeling. I argue that Hellman in his hembygd reworked Larsson’s idea of ‘intuition’ to a nationalistic essence. This hembygd took the Swedish people back home to a true sense of reality, to its national roots, and to an organic understanding of its place in history and society. Also, to attain scholarly legitimacy, the concept of hembygd was blended with general aspects of Cultural Darwinism to a cocktail of idealism and naturalism. As such an essence, hembygd was fundamental for the heritage institutions established in Härnösand after the dissolution of the Swedish-Norwegian Union in 1905.
|
|
