| 1. |
-
Benjamin Höijer : Metafysik, estetik, historia
- 2021. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- I nära dialog med Immanuel Kant, Johann Gottlieb Fichte och Friedrich Schelling utvecklade Benjamin Höijer kring sekelskiftet 1800 ett filosofiskt system som i samtiden väckte stor uppmärksamhet i inte bara Sverige utan också Tyskland. Hans huvudverk, Avhandling om den filosofiska konstruktionen, recenserades lyriskt av Schelling, som konstaterade att dess författare ”förtjänar en rang bland de sanna tänkarna”.Benjamin Höijer. Metafysik, estetik, historia ger en bred presentation av denna numera i hög grad bortglömde filosof. Här kan man läsa om Höijers modernitetsbegrepp och hur han förhöll sig till de samtida tyska idealisterna, om hans konstfilosofi och syn på historieskrivningens uppgifter liksom hans betydelse för Per Daniel Amadeus Atterbom och andra svenska romantiker. Fram träder en komplex bild av den första moderna svenska filosofen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Burman, Anders, 1971-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2020
-
Ingår i: En plats för tänkande. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789189109209 - 9789189109216 ; , s. 7-24
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Burman, Anders, 1971-
(författare)
-
Inledning
- 2021. - 1
-
Ingår i: Benjamin Höijer. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789189109469 - 9789189109476 ; , s. 7-22
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
1968 och pedagogiken
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Som ett av samtidshistoriens mest legendariska år förknippas 1968 med ungdomsuppror, studentrevolter och strejker. Men hur påverkade händelserna kring 68 pedagogiken och utbildningen? Det är den frågan som står i centrum i denna antologi där titelns båda huvudbegrepp förstås i vid mening.1968 står således inte bara för året då studenterna vid Stockholms universitet ockuperade sitt eget kårhus och miljontals människor demonstrerade på gatorna i Paris och många andra storstäder runt om i världen utan också mycket annat som hände vid den här tiden och som kan kopplas till sextio- och sjuttiotalets bredare vänsterradikalisering. Och förutom själva pedagogikämnet handlar det om skolsystemet, universiteten och folkbildningen liksom den vidare diskussionen om hur ett gott samhälle kan skapas med hjälp av skola och utbildning.Samtidigt aktualiseras frågan om vad vi idag, drygt femtio år senare, har att lära av denna tid då man fortfarande var övertygad om att en annan värld – och därmed en annan skola och pedagogik – var möjlig och då det ansågs vara realistiskt att kräva det omöjliga.
|
|
| 7. |
-
Att växa som människa : Om bildningens traditioner och praktiker
- 2014. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- När utbildning numera diskuteras görs det vanligtvis i termer av nytta, effektivitet och mätbara resultat. Det innebär en utmaning för de gamla bildningsidealen som handlar om att växa som människa, om att utvecklas som medborgare, om akademisk frihet och ett nära samband mellan forskning och utbildning. En central fråga är hur bildning och kritiskt tänkande kan återradikaliseras och vidareutvecklas. I denna antologi finns många uppslag, reflektioner och resonemang om hur detta låter sig göras.Flera av bokens artiklar tar sig an frågan om hur bildning och utbildning kan kombineras och hur bildande undervisning kan utformas i praktiken. Här finns också fördjupande bidrag om själva bildningsbegreppet, om olika bildningstraditioner liksom exempel på hur en människas bildningsgång rent konkret kan se ut.Medverkande författare är Helen Avery, Henrik Bohlin, Inga Bostad, Anders Burman, Karin Grönvall, Bernt Gustavsson, John Hasselberg, Jan Hjalmarsson, Sven-Eric Liedman, Petra Lundberg Bouquelon, Lars Løvlie, Gorana Ognjenovic, Per Svensson, Erik Tängerstad, Monne Wihlborg och Pelle Åberg.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Björkman, John, 1978-
(författare)
-
"Må de herrskande klasserna darra" : Radikal retorik och reaktion i Stockholms press, 1848-1851
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation explores the formation of the modern historiography of class in mid-nineteenth century Sweden by analyzing constitutive rhetoric of class in the Stockholm press from 1848 to 1851. The aim is to study how disparaged workers during the February Revolution in France began to be ascribed a new kind of unified agency, and how workers in Stockholm became recipients of mobilizing appeals from all parts of the political spectrum. To this end the dissertation examines periodical papers representing the three major political positions of the period, i.e. a royalist conservative press, liberal papers in opposition, and a newly emerging socialist press. How were workers described, invoked and addressed as a new kind of community of political interest and action in these publications?Refuting perspectives of socio-economic determinism, this study adopts a conception of belonging and agency that views political communities as discursively produced by the creation of subject positions and the interpellation of individuals to them. The study is also influenced by recent re-evaluations of the category of the event associated with poststructuralism, and analyzes operations of constitutive rhetoric in forming a new symbolic field of class identity and agency in an open-ended and multivalent historical situation.The analysis shows how workers were construed as political agents in the Stockholm press during the mid-nineteenth century turmoil by being described, invoked and addressed within the framework of four main rival narratives. The socialist press tried to evoke a self-organizing working class within a collectivist narrative of labour’s liberation and universal male suffrage. The liberal press interpellated workers to a position aligned with the reformist middle class within a narrative of individual self-determination and gradual improvement. The royalist narrative of reconciliation was aimed at separating the large mass of workers from socialist and communist ideologues, deemed as mischievous outsiders, while at the same time offering them a new-found and prominent role as protectors of social harmony and peace. Only within the royalist narrative of catastrophe were the workers continuously excluded from mobilizing appeals, instead being invoked as the harbingers of an approaching communist revolution, against which all other sections of society should unite.
|
|
| 10. |
- Bohlin, Henrik, 1961-, et al.
(författare)
-
Den svenska bildningsdebatten
- 2021
-
Ingår i: Människans allsidiga utveckling – essäer om bildningens betydelser i tjugoförsta århundradet. - : Svenska folkskolans vänner. - 9789527076521 ; , s. 143-163
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
