| 1. |
-
Benjamin Höijer : Metafysik, estetik, historia
- 2021. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- I nära dialog med Immanuel Kant, Johann Gottlieb Fichte och Friedrich Schelling utvecklade Benjamin Höijer kring sekelskiftet 1800 ett filosofiskt system som i samtiden väckte stor uppmärksamhet i inte bara Sverige utan också Tyskland. Hans huvudverk, Avhandling om den filosofiska konstruktionen, recenserades lyriskt av Schelling, som konstaterade att dess författare ”förtjänar en rang bland de sanna tänkarna”.Benjamin Höijer. Metafysik, estetik, historia ger en bred presentation av denna numera i hög grad bortglömde filosof. Här kan man läsa om Höijers modernitetsbegrepp och hur han förhöll sig till de samtida tyska idealisterna, om hans konstfilosofi och syn på historieskrivningens uppgifter liksom hans betydelse för Per Daniel Amadeus Atterbom och andra svenska romantiker. Fram träder en komplex bild av den första moderna svenska filosofen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Burman, Anders, 1971-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2020
-
Ingår i: En plats för tänkande. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789189109209 - 9789189109216 ; , s. 7-24
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Burman, Anders, 1971-
(författare)
-
Inledning
- 2021. - 1
-
Ingår i: Benjamin Höijer. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789189109469 - 9789189109476 ; , s. 7-22
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
-
1968 och pedagogiken
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Som ett av samtidshistoriens mest legendariska år förknippas 1968 med ungdomsuppror, studentrevolter och strejker. Men hur påverkade händelserna kring 68 pedagogiken och utbildningen? Det är den frågan som står i centrum i denna antologi där titelns båda huvudbegrepp förstås i vid mening.1968 står således inte bara för året då studenterna vid Stockholms universitet ockuperade sitt eget kårhus och miljontals människor demonstrerade på gatorna i Paris och många andra storstäder runt om i världen utan också mycket annat som hände vid den här tiden och som kan kopplas till sextio- och sjuttiotalets bredare vänsterradikalisering. Och förutom själva pedagogikämnet handlar det om skolsystemet, universiteten och folkbildningen liksom den vidare diskussionen om hur ett gott samhälle kan skapas med hjälp av skola och utbildning.Samtidigt aktualiseras frågan om vad vi idag, drygt femtio år senare, har att lära av denna tid då man fortfarande var övertygad om att en annan värld – och därmed en annan skola och pedagogik – var möjlig och då det ansågs vara realistiskt att kräva det omöjliga.
|
|
| 6. |
- Bohlin, Henrik, 1961-, et al.
(författare)
-
Den svenska bildningsdebatten
- 2021
-
Ingår i: Människans allsidiga utveckling – essäer om bildningens betydelser i tjugoförsta århundradet. - : Svenska folkskolans vänner. - 9789527076521 ; , s. 143-163
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Burman, Anders, 1971-
(författare)
-
Att återpolitisera demokratin
- 2020
-
Ingår i: Demokratin och det politiska. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789189109131 - 9789189109148 ; , s. 19-39
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Burman, Anders, 1971-, et al.
(författare)
-
Frederic Jameson (1984) Postmodernism, or the Cultural Logic of Late Capitalism
- 2024
-
Ingår i: Classics in Media Theory. - Abingdon, Oxon : Routledge. - 9781040026519 - 9781032557960 ; , s. 297-309
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In his essay ‘Postmodernism, or the Cultural Logic of Late Capitalism’ (1984b), the American literary scholar Frederic Jameson attempts to relate postmodern culture to broader economic, social and political developments. The main thesis is that postmodernism is nothing more than the cultural logic of late capitalism. Jameson analyses a range of contemporary artworks and cultural products and shows how they differ from the art of the modernist era. Where truth, the creative and the individual subject are questioned, concepts such as practices, discourses and intertextual games become important instead. While Jameson’s essay remains relevant as a contemporary diagnosis and for those who want to understand what the term ‘postmodernism’, means, it is interesting above all as a methodological model that shows the possibilities of historicising current trends.
|
|
