| 1. |
|
|
| 2. |
- Höög, Victoria
(författare)
-
Review of Adrian Velicu, Civic Catechisms and Reason in the French Revolution
- 2013
-
Ingår i: Sjuttonhundratal: Nordic Journal for Eighteenth-Century Studies. - 1652-4772.
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Katekeser är en genre som vanligtvis förknippas med lutheransk religionsundervisning, och inte revolutioner. Dess form, att ställa en antal givna frågor och ge ett definitivt svar för varje fråga synes lämna föga utrymme för självständigt och kritiskt tänkande. Frågandet som teknik är en retorik; syftet är att styra läsarens tänkande i avsedd riktning. Inpräntande av normer, inte radikala reflektioner är katekesens specialitet. Att katekesen form användes såväl av Les philosophes som av Robespierre kan förvåna i det förra fallet, men mindre i det senare, Robespierre ville ju skapa absolut lojala troende revolutionsanhängare. I en monografi byggd på tidigare outnyttjat empiriskt franskt 1700-tals material visar Adrian Velicu, idehistoriker vid Karlstad universitet, att katekeser hade en betydligt vidare användning. Under upplysningen och särskilt under franska revolutionen användes katekesen som medel av revolutionärerna för att skapa en ny medborgare med nya värderingar.
|
|
| 3. |
- Höög, Victoria, et al.
(författare)
-
Technoscience comes to Lund : ESS and the Enlightenment Vision
- 2013
-
Ingår i: Legitimizing ESS : Big Science as collaboration across boundaries - Big Science as collaboration across boundaries. - 9789187351105
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In 2019 the first neutrons will be fired at the ESS plant, at least to its present plan, located in the outskirts of Lund, the brightest neutron facility in the world. In the scientists’ self-images, this kind of high technology and international cooperative knowledge production is entitled Big Science or Global Science. The concept “technoscience” isn’t used. This chapter will discuss if the concept technoscience makes aspects visible of 21st-century knowledge production that the other labels excludes. My claim is that it does, from two special vantage points, firstly, technoscience represents a new epistemological situation and secondly, a new attitude to social values, expressed in the quest for innovation and improved human conditions. These positions are associated with a new epoch, reflexive modernity or second modernity substituting the linear model of planning and institutional organization, which has for long been modernity’s hallmark. However one should discern this from an important historical fact, that science in practice never has been pure. In general, technology has been inseparable from science since at least the scientific revolution. Science is dependent on technology and technology is embedded in science. Hence the intertwining of theoretical science with technology cannot be a starting point to defend an argument of a new epoch of technoscience. Technoscience evokes the question if science is acquiring features we don’t yet have an epistemic vocabulary to articulate and hence have difficulties to reflect upon. The break with modernity consists in this non-determinate and open situation. Established binary categories such as natural—man-made and real—unreal are in flux since technoscience has remodeled the ontological situation, both from the perspective of science and of everyday life. The aim with this chapter is to show that the concept of technoscience, opens up for critical reflections on science and society, that remains veiled in concept such as Global Science and Big Science. For some people, the term technoscience is provocative and associated with postmodernism and the de-constructivist ambition to dissolve the rational cornerstones of our modern age and especially the Enlightenment heritage. This ideological standpoint is redundant for accepting that new features of science are constitutive for our knowledge-oriented society. Technoscience opens up for address the new situation of “knowledge and objectivity, theory and evidence, explanation and validation, representation and experimentation,” that affects society as a whole on long terms.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Höög, Victoria
(författare)
-
Visualizing the World. Epistemic Strategies in the History of Scientific Illustrations
- 2012
-
Ingår i: Ideas in History. The journal of the Nordic Society of the History of Ideas. - 1890-1832. ; Volume 5, 2010-2011:No. 1-2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The history of scientific illustrations is a story that correspond the cultural, economic, political and scientific history of the world. A look into the history of sciences displays that pictures and illustrations had a decisive role for the sciences progressive success and rising societal status from the sixteenth century. The illustrations visualized the unknown to graspable facts. Without the pictures the new discovered continents, the blood circulatory system and the body’s muscles had remained theoretical proclamations. The scientific discoveries became visible and communicated, to a wider audience by its illustrations. The scientific illustrations and maps were intertwined with an epistemic ambition to unveil the true natural order. During the seventeenth century the concept of objectivity was interpreted as a quest for revealing nature’s ideal order, a task only feasible for the brilliant artist to accomplish. The epistemic ambition concurred with the belief that only one true ontological order existed that the scientific knowledge had to uncover. This concept of objectivity was succeeded by the modern concept of objectivity which equated objectivity with impartiality and elimination of the scientist’s subjective bias. The view from “nowhere” is still a valid, ruling definition of objectivity. However, the presence and huge expansion of computational pictures in the sciences as well in everyday life raises the question if a new sense of objectivity is framed. In physics and chemistry the produced pictures intend to be contributions to an ongoing theoretical discussion, about a nature in constant flux, let it be molecules or artificially processed materials in the nanoscale. The traveller designs her own map in advance, mixing the Google earth features with the personal arrangements. For both the scientists and the laymen the modernist objective virtues of detachment, impartiality and disinterestedness have been supplemented by a return of subjective involvements.
|
|
| 6. |
- Höög, Victoria
(författare)
-
Behöver historievetenskaperna en antropologi? Några reflektioner över Kosellecks historieteori
- 2022
-
Ingår i: Behöver historievetenskaperna en antropologi? Några reflektioner över Kosellecks historieteori. ; , s. 100-120
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I dagens historieteoretiska diskussion framstår ’historieantropologi’ som ett udda eller anakronistiskt begrepp som sällan används. Samma förhållande gäller ’filosofisk antropologi.’ I nordamerikansk litteratur används ’antropologi’ synonymt med ’socialantropologi’, utan att skillnaden mot annan antropologi noteras. Trots den intensiva diskussionen kring den antropocena tidsåldern som den nya eran och ”människans” (anthropos) tidsålder har de antropologiska kategorierna i stort sett lyst med frånvaro i svensk historieteoretisk diskussion. Kanske har det ansetts som utslag av eurocentrism och avsaknad av global insikt att hävda att mänskligheten har vissa universella egenskaper, mer eller mindre oberoende av tid och rum.En av efterkrigstidens största historiker Reinhart Koselleck är väl känd i Skandinavien för sitt huvudredaktörskap under åren 1972–1992 för sju volymer av encyklopedin Geschichtliche Grundbegriffe (Historiska grundbegrepp: Ett historiskt lexikon över politiska och sociala begrepp i Tyskland). Lexikonets innehåll är präglat av Kosellecks centrala syfte, att kritisera de moderna historiska - filosofiska föreställningarna om historia som ett singulärt fenomen. Själva metoden att visa på begreppens ständiga temporala skiftningar och olika samtidiga närvarande erfarenhetsdimensioner uttrycker avsikten att skapa en övergripande historieteori. Perspektivet ledde till en betoning på att historien skulle tolkas som en mångfald av plurala historier som samtidigt pågick, inte som ensidig enkelriktad historia med linjärt tidsförlopp. Denna historieteoretiska uppfattning ledde till ett tydligt avståndstagande från historicismen.Emellertid, jag vill hävda att Kosellecks begreppshistoriska arbeten och fokus på temporalitet binds samman av ett övergripande tema, nämligen att utforma en historieteori eller med Kosellecks egen terminologi ”Historik.”
|
|
| 7. |
- Höög, Victoria
(författare)
-
Blurred Science : The Incessant Pending Between Truth and Mistakes
- 2014
-
Ingår i: Lund University Research Magazine.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Both in the humanities and in the sciences, researchers make mistakes, and this is an essential part of the creative process. In a wider historical perspective, dead-ends can turn out to be the way forward. Two fathers of scientific systems, Aristotle and Carl Linnaeus, serve as an argument for the thesis that errors, or what we later label as such, are a necessary element of scientific work. In their day, the errors were meaningful interpretations that formed part of a coherent, comprehensible worldview.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Höög, Victoria
(författare)
-
Editiorial
- 2008
-
Ingår i: Ideas in History. The journal of the Nordic Society of the History of Ideas. - 1890-1832. ; 3:2, s. 1-4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
