| 1. |
- Dahlgren, Curt, et al.
(författare)
-
Dödens semiotik : gravstenen som odödlighetens medium
- 2002
-
Ingår i: Religion och sociologi : ett fruktbart möte : festskrift till Göran Gustafsson. - 0280-5723. ; , s. 97-110
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler gravstenar har enbart namn och födelsedata. Likaså minskar antalet gravar med yrkesangivelse. Antalet gravstenar med blommor, fåglar och naturscenerier ökar. Huruvida dessa skall ses som en beskrivning av individen är osäkert, men i vissa fall är det uppenbart, t ex när tecknet utgörs av en hund eller en tydlig yrkessymbol. Liksom i dödsannonserna kan man förvänta sig att också gravstenar kommer att ge antydningar om vem den döda var. På så sätt ökar chansen till odödlighet. Detta kan då antingen göras genom indicier eller genom ikoner, dvs. ett foto av den avlidna. Av de gravstenar som presenterats här kan enbart ett fåtal med säkerhet påstås vara ikoner eller indicier. Förmodligen kommer dessa att bli vanligare i framtiden. Så finns t ex två gravstenar på Västra kyrkogården i Halmstad där den ena har dels en färgbild av den avlidna svenska kvinnan, dels en flygande kolibri som suger nektar ur en blomma. Dessutom sitter en liten groda ovanpå naturstenen. Den andra stenen är rest över en invandrad och har dels en fjäril, dels ett kors, vilka båda är kristna tecken. Över korset finns ett fiskespö med en krokad fisk. Enligt min mening visar dessa tydligt på strävan efter odödlighet. Aven om jag kommer tillbaka om 20 år så vet jag hur kvinnan såg ut utan att någonsin ha träffat henne. Likaså vet jag att den invandrade mannen tyckte om att fiska, och kanske också var troende kristen.
|
|
| 2. |
- Sultán Sjöqvist, Madeleine, 1962-
(författare)
-
"Vi blev muslimer" Svenska kvinnor berättar : En religionssociologisk studie av konversionsberättelser
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Materialet i studien består av kvalitativa intervjuer med svenska kvinnor som konverterat till islam. I intervjuerna har frågor ställts om hur de uppfattar sitt religiösa engagemang och sitt liv som muslimer i ett västerländskt samhälle.I informanternas tolkning av sin konversion och sin nya religiösa tillhörighet har beskrivningar av konversionen som en process en central ställning. Denna process analyseras utifrån följande tre teman: Möte med islam och muslimer, jämförelse mellan ”det gamla” och ”det nya” sammanhanget samt konversion. Huvuddelen i avhandlingen består i att beskriva och tolka informanternas förståelse av denna process i relation till religionssociologiska frågeställningar.När informanterna tolkar och beskriver sitt religiösa engagemang är föreställningar om muslimskt familjeliv tätt knutna till förståelsen av vad det religiösa engagemanget innebär. Informanterna poängterar särskilt att islam står för jämlikhet mellan människor i allmänhet och mellan könen i synnerhet, att islam står för det goda patriarkala familjelivet och att kvinnor skall lyda sin make. Således är en del i avhandlingen vikt för en analys av informanternas förståelse av muslimskt familjeliv, kvinnors inflytande och antagonism mellan könen.Studiens teoretiska sammanhang är religionssociologiskt och könsteoretiskt. I avhandlingen är intervjumaterialet relaterat till fem sammanhang: religion som meningssystem, konversionsberättelser, kön som en social konstruktion, moderna och senmoderna samhällen samt religion i moderna och senmoderna samhällen.I avhandlingen är den religiositet som kommer till uttryck tolkat både som en del av och en reaktion mot det senmoderna livets villkor. I informanternas tolkningar ryms både öppnare och mer reflexiva tolkningar av vad ett muslimskt engagemang innebär och en strävan mot de ”rätta” svaren, ett fastnaglande av vad kön, familj, samhälle och religion ”är”. Det finns en spänning mellan att ingå i vad som uppfattas vara ”rätt” muslimskt tradition och det religiösa engagemanget tolkat som ett kvinnoemancipatoriskt projekt. Därtill finns en spänning mellan att ingå i den institutionella religionen och att etablera en religiositet på ”kvinnliga” villkor.
|
|
| 3. |
- Arborelius, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Is there a Gap between the Church and the People? : Interviews with Parishioners and Ministers in the Stockholm District
- 2010
-
Ingår i: Journal of Empirical Theology. - 0922-2936. ; 23:1, s. 82-103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Twenty-four parishioners and 24 ministers of the Church of Sweden were interviewed concerning their beliefs about religion, the Church and ecclesiastic activities. The results showed that ministers could be placed on a continuum ranging from sender orientation to receiver orientation. Sender orientation means, primarily, directed towards reaching people who proceed from a definite opinion, namely the Church's teaching. Receiver orientation means, primarily, directed towards reaching people who proceed from their own worldview where religion may be expressed in many different ways. Parishioners gave a total of 5% sender-oriented and 95% receiver-oriented descriptions. Comparable figures for ministers were 48% sender-oriented and 52% receiver-oriented. If more than half the ministers have an orientation that neither interests nor attracts parishioners, this can be a problem to the Church.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Engel, Charlotte
(författare)
-
Svenska kyrkans sociala arbete – för vem och varför? : En religionssociologisk studie av ett diakonalt dilemma
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main purpose of this dissertation has been to investigate how well diaconal work in seven chosen parishes corresponds to an official definition of the diaconal task of the Church of Sweden as above all to represent and direct activities towards the most disadvantaged and/or marginalised groups in society, a definition that well corresponds to the general expectations of the Swedish people regarding the role of the Church. The empirical ground for the dissertation comes from diaconal inventories built mainly on a comprehensive interview material with parish workers and appointed representatives in the chosen parishes. Diaconal work being carried out has been analysed and discussed in relation to the understanding of diaconal work put forward on the national level as mainly intended for those in greatest need. Analyse is carried out with a point of departure in secularization theory. The apparent dichotomy between public and private religion offer some explanation and enhance the understanding of how religious actors on different levels within the Church organisation have elected to confront the marginalised role of the Church. The most important conclusion generated by this dissertation is a clear lack of correspondence between the understanding of the deaconry as formulated on the national level and diaconal practice in the parishes studied. This discrepancy can arise because actors on the national and local levels have different strategies for counteracting the marginalisation. The gap between the national strategy emphasizing the task of the Church to represent the needy and a diaconal practice expressing quite another strategy represents a concrete and grave dilemma for the Church; a dilemma that in a not too distant future can have serious consequences for the Church’s credibility in the eyes of a distanced, nonreligious public.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Gustafsson, Göran, 1936-, et al.
(författare)
-
Lennart Ejerfeldt – religionssociologen
- 1990
-
Ingår i: Religionssociololgiska uppsatser till minnet av Lennart Ejerfeldt. - Stockholm : Religionssociologiska Institutet. ; , s. 7-8
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
