| 1. |
- Östling, Johan, et al.
(författare)
-
Humanister i offentligheten : Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden
- 2022
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör författarna hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende. I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del diskuteras den avgörande roll som humanister spelade i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folkbildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta kulturpersonligheter som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och många andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna. Mot en internationell bakgrund framträder bilden av ett humanistiskt kunskapssystem med djupa förankringar och vida förgreningar i det svenska samhället. Det är om dessa kunskapens aktörer och arenor som denna bok handlar.
|
|
| 2. |
- Strid, Jan Paul, 1947-
(författare)
-
Tindra : Ett landskap i tidens spegel
- 2009. - 1000
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna bok handlar om det tidigare militära övningsområdet i Linköping. När området inköptes av Linköpings kommun efter garnisonens nedläggnng 1997 öppnades portarna till ett landskap av stor skönhet och överraskande ålderdomlig prägel - en oas för unika naturupplevelser i stadens närmaste grannskap. Boken vill ge bakgrunden till att området genom historien kunnat fungera som en fristad för flora och fauna, men också för fornminnen. Dess historia från forntid till militärtid skildlras med ett rikt illustrationsmaterial i form av kartor, modellbilder och nya och gamla fotografier ----
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lund, Martin, 1984-
(författare)
-
Whiteness
- 2022
-
Bok (refereegranskat)abstract
- The socially constructed phenomenon of whiteness: how it was created, how it changes, and how it protects and privileges people who are perceived as white.This volume in the MIT Press Essential Knowledge series examines the socially constructed phenomenon of whiteness, tracing its creation, its changing formation, and its power to privilege and protect people who are perceived as white. Whiteness, author Martin Lund explains, is not one single idea but a shifting, overarching category, a flexible cluster of historically, culturally, and geographically contingent ideals and standards that enable systems of hierarchical classification. Lund discusses words used to talk about whiteness, from white privilege to white fragility; the intersections of whiteness with race, class, and gender; whiteness in popular culture; and such ideas as “colorblindness” and “reverse racism,” which, he argues, actually uphold whiteness.Lund shows why it is important to keep talking and thinking about whiteness. The word “whiteness,” he writes, doesn't describe; it conjures something into being. Drawing on decades of critical whiteness studies and citing a range of examples (primarily from the United States and Sweden), Lund argues that whiteness is continually manufactured and sustained through language, laws, policies, science, and representations in media and popular culture. It is often positioned as normative, even universal. And despite its innocuous-seeming manifestations in sitcoms and superheroes, whiteness is always in the service of racial domination.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Dahl, Izabela A., 1972, et al.
(författare)
-
Jødene i Polen
- 2009
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Izabela Dahl og Einhart Lorenz foreteller i dette heftet en del av historien til de østeuropeiske jødene. I Polen fant jødene et fristed i middelalderen da de ble utvist, fordrevet og drept i Mellom- og Vest-Europa. Ikke noe annet land har hatt en så stor betydning for jødenes historie og religiøse og kulturelle liv som Polen. Under polske konger opplevde de «en gyllen tidsalder».I tiden før Holocaust var Polen et sentrum for jødenes religiøse liv. I selve ordet «Polen» fant religiøse jøder en forklaring for at staten hadde ene særstilling i den århundrelange utviklingen av en egen kultur. «Polania» kan deles i tre hebraiske ord: «po» («her»), «lan» («bror») og «ya» («gud») og ordet Polin i to: «po» («her») og «lin» («opphold deg»). Da Polen ble delt mellom stormaktene på slutten av 1700-tallet, kom jødene under russike, østerrisk og prøysisk lovgivning. I Mellom- og Vest-Europa begynte man å se med forakt og hat på det de kalte «de primitive østjødene». Under annen verdenskrig ble disse den største offergruppen. Tilintetgjørelsen av de østeuropeiske jødene inbefattet også at en del av verdens kulturarv forsvant: en rik religiøs kultur, et språk, bygninger, gravlunder, tradisjoner og kulturelle røtter.
|
|
| 8. |
- Lagerqvist, Bosse, 1957, et al.
(författare)
-
Natur- och kulturmiljöer vid vatten – samverkan för framgång. Rapport från ett pilotprojekt
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver resultatet av ett pilotprojekt som har genomförts 2021–22, med syfte att beskriva exempel på en positiv samverkan mellan natur- och kulturmiljövården i samband med åtgärder vidtagna utifrån Vattenförvaltningsförordningen och där vattenanknutna kulturmiljöer berörs. Projektet har finansierats genom anslag från Riksantikvarieämbetet, och har genomförts av Västra Götalandsregionen (Förvaltningen för kulturutveckling), Göteborgs universitet (Institutionen för kulturvård) och Vattenhistoriskt Nätverk/Arbetets museum. Bakgrunden är EU:s Vattendirektiv som har som syfte att stoppa försämringen av vattenförekomster och nå ”god status” för Europas floder, sjöar och grundvatten. I de fall där kulturmiljöer med lång historia, t.ex. kvarnanläggningar och flottningsleder, är placerade i eller i direkt anslutning till strömmande vatten, har de ofta betraktats som hinder för att uppnå god ekologisk status. Utrivning av dammanläggningar är därför den enkla lösningen, alternativt att omlöp görs utan att först ha konstaterat den eventuella förekomsten av arkeologiska lämningar i omlöpets väg. Kulturmiljövården som en sakägare är ofta satt på undantag och saknar också särskild finansiering för att kunna prioritera åtgärder i vattenanknutna kulturmiljöer. En ytterligare bakgrund till projektet är den Nationella planen för omprövning av vattenkraften (NAP) som på likartat sätt kan innebära utrivning av dammanläggningar. Vad gäller kulturmiljövården är det enkelt att konstatera att den inte kan delta på jämbördigt sätt som naturvårdens och ekologins företrädare, p.g.a. avsaknad av finansiering. Samtidigt har kulturmiljövården en formell roll att tillse att Kulturmiljölagens skrivningar om fornlämningar och fornfynd efterlevs – vare sig det gäller utrivning av vattenplacerade konstruktioner eller anläggande av omlöp. Det är därför nödvändigt att finansieringen av kulturmiljövårdens deltagande förstärks. Projektet föreslår att för projekt kring åtgärder för ekologisk status som omfattar kulturhistoriska miljöer, borde länsstyrelserna kunna samordna berörda enheter i ett gemensamt projektansvar för att tillförsäkra att berörda regelverk efterlevs. Vattenförvaltningsförordningen är den grundläggande författningen, men i många processer berörs också Miljöbalken, Kulturmiljölagen, Plan- och bygglagen, och projektet förslår att en funktion i linje med Boverkets PBL Kunskapsbanken, etableras för frågor som rör vattenanknutna kulturmiljöer. När det gäller att skapa välfungerande grupperingar kring åtgärder som föranleds av vattendirektivet eller NAP, så kan Vattenråden vara potentiella arenor med formella kontakter med berörda länsstyrelser.
|
|
| 9. |
- Nilsson, Hans, et al.
(författare)
-
Skötsel av historiska trädgårdar: granhäckar
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här skriften uppmärksammas odling och skötsel av granhäckar. Målsättningen är att förmedla erfarenheter som kan främja en fortsatt användning av granhäckar i parker och trädgårdar. Utifrån en genomgång av historisk trädgårdslitteratur tar skriften upp exempel på hur gran har klippts genom tiderna och pekar på hur granhäckar har använts. Fokus läggs på hantverket. Frågor och problem lyfts med utgångspunkt från erfarenheter av skötsel arbete i några av landets kulturhistoriska parker, trädgårdar och kyrkogårdar idag. Det är inte bara granhäckar i sig som är ett kulturarv värt att bevara. Det handlar lika mycket om att bevara och utveckla kunskap om och färdigheter i hur man åstadkommer välmående och funktionella häckar.
|
|
| 10. |
|
|
