SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(HUMANIORA) hsv:(Historia och arkeologi) ;pers:(Lindmark Daniel 1960)"

Sökning: hsv:(HUMANIORA) hsv:(Historia och arkeologi) > Lindmark Daniel 1960

  • Resultat 1-10 av 100
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Wikström, Charlott, 1976- (författare)
  • Hjärnövermättning och hjärtehunger : bildningsideal och pedagogiska visioner i Emilia Fogelklous författarskap 1902–1931
  • 2023
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Emilia Fogelklou (1878–1972) was an author and pedagogue in twentieth century Sweden. She was a teacher mainly in the field of religious education and was involved in progressive schools such as Gothenburg co-educational school (Göteborgs högre samskola), Birkagården folk high school (Birkagårdens folkhögskola) and the Female civic school (Kvinnliga medborgarskolan). In 1902, Fogelklou experienced a spiritual awakening (Verklighetsupplevelsen) which led to her conviction that it was possible to find a pedagogy that could help the individual to get in contact with an inner divinity.The aim of this thesis is to deepen the understanding of Fogelklou’s pedagogical ideas between 1902–1931 by examining her collected writings in relation to contemporary ideas. In three chapters, her pedagogical presuppositions, main pedagogical principles, and ideas about religious education in practice are analysed. The two research questions are: How does Fogelklou’s view of education relate to previously formulated Bildung-ideals? How can her pedagogical ideas be characterised? Theoretically, the study employs two perspectives. Firstly, the study draws on Bildung-ideals (neohumanistic Bildung, self-Bildung and civic-Bildung) from the first half of the twentieth century in Sweden, and relates these to Fogelklou’s ideas. The results are related to the Bildung-ideals (neohumanistic Bildung, self-Bildung and civic-Bildung) that previous research has identified in Sweden during the first half of the 1900s. Secondly, the study applies concepts from theories of utopianism and edutopianism.Methodologically, the study makes use of contextualisation and comparison. Three contextual levels are considered: the individual, the textual, and the broader culture context. The analysis explores the contexts in which Fogelklou was engaged and presents new perspectives on her outlook, particularly with regard to her visionary pedagogical concepts.This thesis finds that Fogelklou’s thinking was characterised by a religiously marked edutopia. In the thesis, this distinctive pedagogical feature is labelled a “spiritual Bildung-ideal”. This ideal differs from the Bildung-ideals that have been identified in previous research, both in terms of the ideological basis as well as in ideas about teaching methods and materials. 
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Carl Olof Rosenius betydelse : regionalt, nationellt och internationellt
  • 2018. - 1
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Carl Olof Rosenius föddes i Ånäset i Nysätra socken den 4 februari 1816. När han avled i Stockholm den 24 februari 1868, var han en ledande person inom den nyevangeliska väckelsen i Sverige. Boken Carl Olof Rosenius betydelse speglar olika aspekter av hans inflytande i Västerbotten, Sverige och USA.LarsOlov Eriksson skriver om de arbetsuppgifter som fyllde Rosenius dagar som stadsmissionär i Stockholm. Rosenius var ständigt verksam som förkunnare, författare och själavårdare. Genom tidskrifterna Pietisten och Missions-Tidning nådde han människor i hela landet, och genom brevväxling stod han i kontakt med många enskilda personer. Boken innehåller fem nyfunna brev från Rosenius till vännen August Söderlund som presenteras av LarsOlov Eriksson. De vardagliga breven från 1860-talet ger en inblick i Rosenius arbetssituation med tung arbetsbörda och tilltagande hälsoproblemen.Rosenius betydelse sträckte sig redan under hans livstid långt utanför landets gränser. Kjell Söderberg visar att flera av de präster som emigrerade till Amerika var starkt influerade av Rosenius. Den kyrka som de byggde upp i USA, Augustanasynoden, fick en rosenianskt lågkyrklig prägel med nära förbindelser till EFS. Rosenius nådde även läsare inom andra svensk-amerikanska samfund.Genom sitt författarskap utövade Rosenius inflytande långt efter sin död. Detta gäller inte minst Västerbottens kustland, där flera väckelser under årtiondena kring sekelskiftet 1900 var starkt präglade av Rosenius skrifter. Daniel Lindmark lyfter fram den starka ställning som Rosenius Dagbetraktelser fick inom husandakten. Även i söndagsläsningen i hemmen och i den kollektiva byabönen vann Rosenius skrifter insteg.
  •  
9.
  •  
10.
  • Från nyläseri till bibelbälte : kyrka och väckelse i Västerbotten
  • 2020. - 1
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Boken Från nyläseri till bibelbälte uppmärksammar olika aspekter av kyrka och väckelse i Västerbotten från tidigt 1800-tal fram till i dag. Två av artiklarna rör utvecklingen av det evangeliska nyläseriet under 1800-talet med särskilt fokus på relationen mellan präster och lekfolk i Skellefteå respektive Sorsele. Det stridbara nyläseriet, där Luthers skrifter stod i centrum, utgjorde en viktig förutsättning för både den rosenianska och den laestadianska grenen av den stora folkväckelsen på 1800-talet. Daniel Lindmark ägnar särskild uppmärksamhet åt nyläsarnas tolkning av läran om det allmänna prästadömet. Med stöd av denna lära hävdade nyläsarna sin rätt och skyldighet att bedöma prästers förkunnelse och medmänniskors tro. Bo Lundmark redogör i sin artikel för de konflikter som uppstod mellan nyläsarna och kyrkoherde Anders Fjellner i Sorsele. Positionerna var låsta på bägge håll, och konflikterna tog sig uttryck i upprepade inlagor till domkapitlet i Härnösand.Antologin innehåller även två artiklar som rör kyrka och väckelse på 1900-talet. Lars Olov Sjöström skriver om bibelsynsstriden inom EFS på 1960- och 1970-talen, när EFS traditionella bibelsyn utmanades av både samhällsutvecklingen och universitetsteologin. Striden stod som hetast inom Västerbotten, där ett antal personer till slut lämnade EFS för att bilda en egen organisation. Stefan Gelfgren tar sig också an Västerbotten i sin diskussion av olika kyrkoregioner och deras karaktärsdrag. Den rosenianska väckelsen i kustlandet och frikyrkligheten i inlandet gör att Västerbotten kan sägas ingå i ett större bibelbälte som sträcker sig från trakterna söder om Örnsköldsvik upp till Tornedalen. De folkliga väckelser som bredde ut sig på 1800-talet och tidigt 1900-tal utövar således fortfarande ett avläsbart inflytande i Västerbotten.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 100

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy