| 1. |
- Bennerhag, Carina, et al.
(författare)
-
Hunter-gatherer metallurgy in the Early Iron Age of Northern Fennoscandia
- 2021
-
Ingår i: Antiquity. - : Cambridge University Press. - 0003-598X .- 1745-1744. ; 95:384, s. 1511-1526
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The role of ferrous metallurgy in ancient communities of the Circumpolar North is poorly understood due, in part, to the widespread assumption that iron technology was a late introduction, passively received by local populations. Analyses of two recently excavated sites in northernmost Sweden, however, show that iron technology already formed an integral part of the hunter-gatherer subsistence economy in Northern Fennoscandia during the Iron Age (c. 200-50 BC). Such developed knowledge of steel production and complex smithing techniques finds parallels in contemporaneous continental Europe and Western Eurasia. The evidence presented raises broader questions concerning the presence of intricate metallurgical processes in societies considered less complex or highly mobile.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Elenius, Lars, 1952-
(författare)
-
Det mångkulturella Norrbotten
- 2006
-
Ingår i: Norrbottensakademien årsskrift 2004-2005. - Luleå : Norrbottensakademien. ; , s. 41-56
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Elenius, Lars, 1952-, et al.
(författare)
-
Minoritetsspråk och myndighetskontakt : flerspråkighet bland användare av samiska, meänkieli och finska i Norrbottens län efter minoritetsspråklagarnas tillkomst 2000
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I undersökningen har två intervjuundersökningar gjorts med minoritetsspråksanvändare i Kiruna, Pajala och Haparande kommun. I den ena har direktintervjuer gjorts med 79 individer i de tre kommunerna. I den andra har telefonintervjuer gjorts med 42 individer som representerar föreningar och organisatoner i området, samt med 10 representatner för myndigheter.Språkanvändningen har undersökts på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå med största fokus på individnivån. För att analysera hur samiska, meänkieli och finska använts i kontakter med myndigheter har ett helhetsperspektiv anlagts på språkanvändningen. Det betyder att både privata och offentliga språkdomäner undersökts. Materialet har sedan analyserats med avseende på hur de språkliga minoriteterna i området har använt sig av minoritetsspråklagarna utifrån de tre kriterierna identitet, deltagande och effektivitet.Syftet med studien har varit att utreda varför språkanvändarna i så liten utsträckning har använt sig av de möjligheter som lagarna innebär. En generell frågeställning är om det finns en avgörande skillnad i myndigheternas sätt att betrakta användningen av ett minoritetsspråk i offentliga och formella sammanhang, jämfört med de enskilda individernas sätt att se på minoritetsspråkets nvändning, främst då i kontakterna med olika offentliga organ.
|
|
| 6. |
- Elenius, Lars, 1952-
(författare)
-
Statlig minoritetspolitik i Sverige
- 2007. - 2
-
Ingår i: Mer än ett språk. - Stockholm : Norstedts Förlag. - 9789172275195 ; , s. 56-75
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Elenius, Lars, 1952-, et al.
(författare)
-
Vettasjärvi - det ekologiska året
- 1994
-
Ingår i: I människans hand. - Stockholm : Nordiska museets förlag. - 917108360X ; , s. 96-103
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
Morfars farmors syster Brita Stina Larsdotter Rim : Återtagande av lulesamisk och skogssamisk historia och identitet i ett bosättarkolonialt Sverige
- 2021
-
Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning. - : KILDEN - Informasjonssenter for kjønnsforskning, Universitetsforlaget. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 45:4, s. 197-214
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur hänger ett foto av en lule- och skogssamisk kvinna taget 1868 ihop med ett samtal mellan mor och dotter i ett kök över hundra år senare? I denna artikel tar jag utgångspunkt i en bild på min morfars farmors syster, skogs- och lulesamiska kvinnan Brita Stina Larsdotter Rim från 1868, som jag mötte 2008 för första gången i en webbutställning, och ett avgörande kökssamtal på svenska med min mamma på 1990-talet. Brita Stinas ansikte återfinns, än idag, via Nordiska museet tillgängliggjort online, utan restriktioner, utan etiska förbehåll, och utan att Brita Stinas livshistoria finns återgiven. Att resonera kring mitt möte med Brita Stinas bild och hur det hänger ihop med min familjs osynliggjorda samiska historia utgör ett återtagande – ett försök att använda bilden på ett samiskt sätt. Det är ett bidrag till svensk kolonial och bosättarkolonial historia, och därigenom ett bidrag till nordisk och europeisk historisk och kvinnohistorisk forskning. Jag ifrågasätter hur denna historia skrivs och hur den återges på museer, i undervisning i skola och på universitet, i läroböcker och i kurslitteratur.
|
|
| 9. |
- Bennerhag, Carina, 1972-, et al.
(författare)
-
Towards a Broader Understanding of the Emergence of Iron Technology in Prehistoric Arctic Fennoscandia
- 2023
-
Ingår i: Cambridge Archaeological Journal. - : Cambridge University Press. - 0959-7743 .- 1474-0540. ; 33:2, s. 265-279
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article critically examines interpretations of Old World ferrous metallurgical developments with reference to their consequences for Arctic Fennoscandian iron research. The traditional paradigm of technological innovations recurrently links the emergence of iron technology to increasing social complexity and a sedentary agricultural lifestyle, typically downplaying ‘peripheral’ areas such as Arctic Fennoscandia and its hunter-gatherer communities. Even in postcolonial research of recent years, the archaeometallurgical record of Arctic Fennoscandia is interpreted and organized within the traditional frameworks on the time, course, and cultural context of the introduction of iron technology in Europe, where Arctic Fennoscandia is not considered to have any noteworthy role. However, current archaeological research with new data in Arctic Fennoscandia disputes prevailing ideas in European iron research and shows substantial evidence that iron technology was an integrated part of hunter-gatherer subsistence already during the Early Iron Age (c. 200 BC). Archaeometallurgical analyses reveal advanced knowledge in all the operational sequences of iron technology, including bloomery steel production and the mastering of advanced smithing techniques. Therefore, we urge dispensing with traditional ideas and call for an increased interest in the underlying mechanisms for the transfer of iron.
|
|
| 10. |
- Stilborg, Ole
(författare)
-
The study of clay-built bloomery furnace shafts in Sweden-Ceramological analyses of an important part of iron production through 1500 years
- 2023
-
Ingår i: Journal of Archaeological Science. - : Elsevier. - 2352-409X .- 2352-4103. ; 47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The study of the clay-built shafts for bloomery furnaces in Sweden from the Iron Age through to the Medieval period and even later in parts of the country has been evolving over the last 25 years in a tight collaboration between ceramologists (from Lund University at first (KFL) and later company SKEA) and archaeometallurgists at the company “The Archaeologists” in Uppsala (formerly the Geoarchaeological Lab, GAL). This article (financed by the database-project VISEAD) presents an overview of the results from a geographical and chronological perspective with an outlook to European research. It claims the existence of craft traditions primarily in raw material choices and treatment as well as in the curation of the shafts as an indispensable part of the iron production strategy. There is no clearly visible chronological development but some regional differences although the broader traditions are spread over larger areas. Major traditions concern furnace shafts with a wickerwork frame or with a stone frame and one tradition that only used naturally coarse clays while another added organic temper – all four with different geographical spread. Besides these major traditions deviant technical solutions have been observed involving fx. temper of crushed rock, hair or iron ore. Much of the variation seems to come down to differences in the skill and experience in the builders of the shaft. This varied picture may reflect different organizations of the craft including both locally developed knowledge and ambulant expertise.
|
|
