| 1. |
- Almevik, Gunnar, 1969
(författare)
-
Södra Råda projektet. Program för forskning- och utvecklingsarbete : Reconstruction of the Medieval Church Södra Råda. Program for Research and development
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Södra Råda gamla kyrka brann den 11 november 2001 i ett pyromandåd. Kyrkan var världskänd genom de höggotiska kormålningarna och mäster Amunds tak- och väggmålningar i långhuset. Södra Råda var också ett unikt byggnadsverk som en av 11 bevarade medeltida timrade kyrkor. Kort efter branden tog Riksantikvarieämbetet initiativ till ett rekonstruktionsprojekt, ”som ett pedagogiskt exempel för att ge nytt hantverkskunnande och kunskap om vår medeltida historia.” Efter drygt fem år med arkeologiska utgrävningar och byggnadstekniska förundersökningar startade rekonstruktionsarbetet. 2007 lades grund och syllvarv, och vid utgången av 2009 var sju stockvarv upptimrade. Projektet har allt sedan starten försökt nyttiggöra de arkeologiska utgrävningarna och byggnadsrekonstruktionen för turism, lokal kulturutveckling, utbildning och forskning. Bygget av nya Södra Råda kyrka är alltså ett kunskapsprojekt som skall ge kunskaper om hantverk och medeltidshistoria, ett kunskapsprojekt vars genomförande också skall användas för att nå andra mål. Bygget som pedagogik och kunskapsprojekt utgör alltså projektet Södra Rådas grund. FoU-programmet analyserar Södra Råda-projektet ingående ur en mängd perspektiv. Målsättningen med arbetet var att identifiera viktiga åtgärder för att utveckla Södra Råda som vetenskapligt kunskapsprojekt, samt hur detta projekt kan samverka med de pedagogiska och destinationspolitiska ambitionerna.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Meissner, Katja, et al.
(författare)
-
Pilotprojekt ”Dendro-databas” i SEAD : April 2012-juni 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pilotprojektet ”Dendro-databas” är ett samarbetsprojekt mellan det Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet och SEAD-projektet vid Miljöarkeo-4logiska laboratoriet, Umeå universitet. Tillsammans arbetar man med utvecklingen av en da-tabas för dendrokronologiska data som kommer att hanteras och förmedlas via SEAD:s data-basverktyg. I detta arbete ingår både systemutveckling för att anpassa SEAD:s struktur för nya datamängder och inmatning av omfattande testdataserier.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Avango, Dag, 1965-, et al.
(författare)
-
Registrering av kulturminner i Pyramiden : Registrering utfört på oppdrag fra Sysselmannen på Svalbard
- 2013
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Detta är en rapport från ett uppdrag vars syfte var att 1) registrere fredete kulturminner och 2) finna och kartfeste faste kulturminner fra før 1946 samt beskrive dem slik de er i dag og prøve å tolke tidligere funksjon. I uppdraget ingick att se närmmere på de teknisk industrielle kulturminnene som ligger i dagen, samt vurdere verdien av tidligere (men ikke fredete) industrielle kulturminner. Uppdraget ble utført av Dag Avango og Sander Solnes i Pyramiden i perioden 21.08-28.08. Rapporten innehåller resultaten av Avangos och Solnes inventering.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Högberg, Anders, 1968-, et al.
(författare)
-
Forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning : Slutrapport FoU-projekt RAÄ2019-2157
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har syftat till att, i linje med den svenska museilagen, implementera kunskapsuppbyggnad som en del i museers samlingsförvaltning och arbete med standarden Spectrum. För att uppnå detta syfte har projektet bearbetat styrdokument, internt textmaterial och genomfört intervjuer och fokusgruppssamtal.Arbetsgruppen har haft reguljära möten där analysen utvecklats och kommande steg lagts fast. Tre digitala workshops med projektets referensgrupp har genomförts med goda resultat, som sammanställts av projektledaren. Samtliga arbetande i projektet skrev PM inför och efter workshop 1 på temat vad forskning och kunskapsuppbyggnad spelar för roll i museiverksamheter. Dessa och diskussionerna kring dem bearbetades av projektgruppen och låg till grund för frågeställningar och arbetsuppgifter för workshop 2, som hade temat ’Den perfekta policyn’.Parallellt med workshoparna genomfördes analys av Spectrum, svensk museiförvaltning, samt interna styrdokument för att finna bästa vägen att stärka forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning. När dessa analyser mötte resultaten av fokusgruppssamtal med personalen inom Göteborgs museer och konsthall framstod utvecklandet av en handbok för kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning på Spectrumbasis som bästa sättet att fånga och sprida våra resultat. Denna handbok testades i den tredje workshopen med referensgruppen, samt i samarbete med Vadsbo museum i Mariestad för att nå så många slags museer som möjligt. Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning har publicerats av Kulturförvaltningen.Projektet har även producerat en samling korta utredningar av centrala begrepp, inte minst för att förstå begreppen forskning och kunskapsuppbyggnad i ett museisammanhang. Dessa ingår här, tillsammans med en redovisning av de genomförda workshoparna och fokusgruppssamtalen, samt en analys av styrdokument. Första delen följer Riksantikvarieämbetets mall för vetenskaplig slutrapport.
|
|
| 8. |
- Mittag, Peter Franz, 1966-
(författare)
-
Roman Medallions : The Sixth Moneytalk in Uppsala (May 7, 2015)
- 2015
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Starting with C. Julius Caesar the Roman emperors not only minted coins but – at first only occasionally, since the second century AD more regularly – medallions as well. We do not know how the Romans called these special products of the imperial mint – but most of them obviously differ from normal coins by their technical features, and normally medallions are not found in the same contexts as coins. For that reason they must have served for other purposes than regular coinage. Modern numismatists disagree about the question when, why and for whom they were produced. Before focussing these questions it seems to be helpful to focus at first briefly on technical aspects. In a second step I would like to deal with the question why and when medallions where produced and who were the recipients. In the longer third part I would like to call your attention to some selected medallions that are typical for their time.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
