| 1. |
- Karlsson, Birgit, 1952
(författare)
-
Vapenproduktion på marknadens villkor
- 2018
-
Ingår i: Det svarta järnet : Bergslagens vapenindustri under 1900-talet. Mia Geijer och Maths Isacson (red.). - Stockholm : Walborg bokförlag. - 9789197831895 ; , s. 73-85
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- En förutsättning för den svenska försvarspolitiken efter andra världskriget var att krigsmateriel skulle produceras i Sverige. för att produktionen skulle bli så effektiv som möjligt överläts uppgiften i hög grad till privata företag. resultatet blev att svensk försvarsindustri blev en verksamhet där statlig och marknadsekonomisk logik möttes, vilket illustreras med hjälp av exempel från Bofors och FFV.
|
|
| 2. |
- Karlsson, Birgit, 1952, et al.
(författare)
-
Fattiges Vänner 1819-2019, kapitel 1
- 2019
-
Ingår i: ISSN 0283-4855. - Göteborg : Riksarkivet Landsarkivet. - 0283-4855. - 9789198465761
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet innehåller en översikt över hur fattigdom bekämpats under 200 år i Sverige och Göteborg. Från fattigvård till socialtjänst.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Karlsson, Birgit, 1952
(författare)
-
Cartels and norms in the Swedish steel industry 1923–1953
- 2016
-
Ingår i: Business History. - : Informa UK Limited. - 0007-6791 .- 1743-7938. ; 58:7, s. 1077-1094
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- the article investigates a Swedish cartel for steel casting 1923-1953, in order to find out whether or not social norms can explain why the carte was so relatively stable.
|
|
| 6. |
- Karlsson, Birgit, 1952
(författare)
-
Das nationalsozialistische Deutschland und die Schwedische Forstindustrie
- 2008
-
Ingår i: Im Spannungsfeld, Affinitäten, Abgrenzungen und Arrangements in den deutsch-schwedischen Beziehungen des Zwnzigsten Jahrhunderts. Publikationen des Lehrstuhls für Nordische Geschichte, Bd.9, Griefswalld 2008. ; Bd 9
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under andra världskriget kom den nazityska regimen att utöva påtryckningar på svenska regeringen och svensk skogsindustri för att åstadkomma en stabilare marknad och ett mer rationellt utnyttjande av skogstillgångarna. Intresset var begränsat från svensk sida, men visst samarbete kom till stånd.en tysk svensk trävarukommission skapades och avtal slöts om att skapa karteller för massa- och pappersindustrin. Från tysk sida sågs dessa framgångar som ett av de första stegen i skaandet av ett ekonomiskt storrum i Europa.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Karlsson, Birgit, 1952, et al.
(författare)
-
Dependence and national supply: Sweden's economic relations to Nazi-Germany
- 2002
-
Ingår i: Nazism, Nazi Germany and the Holocaust - a survey of research (ed. Klas Åmark), Vetenskapsrådet 2002.
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The article is part of a publication reviewing research over Swedish relations to Nazi Germany. It shows that there was quite a large amount of research made on the economic relations between Sweden and Nazi Germany. These relations had often a very long history and there was a continuity in the economic relations. Sweden was largely dependent on trade witj Germany before the war and this dependency increased enormously after April 1940. There was no intent from the Swedish government to break up these relations, since they were regarded as crucial for Swedish national independence as well as for the possibilities to support the Swedish people
|
|
| 9. |
- Karlsson, Birgit, 1952
(författare)
-
Egenintresse eller allmänintresse : Nazityskland och svensk skogsindustri 1933-1945
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Swedish trade relations with Nazi Germany have been described and discussed in a number of ways. It has often been described, mainly as exchanging coal for iron ore. It is perhaps less well known that export of forest products from Sweden to Germany was, in value terms extensive than export of iron ore. Unlike ore export, export of forest products to Germany was not a traditional activity. This was a complete reorientation from the western market, mainly the USA and United Kingdom towards Germany. This book deals with the reasons for this reorientation and the extent and structure of the export and also the consequences of the reorientation. One comprehensive question has been whether Nazi economic thought met with any kind of understanding from the Swedish forest industry or the Swedish government. The main reason for selling forest products to Germany was of course that this big export industry had no alternative markets after April 1940, when Swedish trade with western markets was stopped by the barrier in Skagerrak. Even though production for the home market increased it was not possible to compensate for export markets. The German interest in these products was however weak and mainly directed towards raw material for pulp production, viscose pulp for textile production and paper sacks to replace textile sacks. The forest industry was eager to keep up this export and when Germany was granted credits, the forest industry was the main proponent. The forest industry was during the inter-war period increasingly dominated by cartels, national as well as international. Heavy price fluctuations were considered extremely harmful and regulation of the market was necessary. The Nazi government drove these thoughts many steps further and aimed to create a Big European room for forest products, with no tariffs and where production and distribution could be rationally planned. The Swedish forest industry took part in cooperation. A Swedish-German committee for forest products was established on governmental level with participation from forest industry. For paper and pulp, co-operation within centralised cartels was organised. The Swedish participation was reluctant.
|
|
| 10. |
- Karlsson, Birgit, 1952
(författare)
-
Ekonomin byggdes för kriget
- 2012
-
Ingår i: Populär historia. - 1102-0822. ; :3
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekonomin skulle vara politikens tjänare i Nazityskland. Staten planerade men företagen var till största delen privatägda. Resurserna kom många gånger att användas på ett ineffektivt sätt, inte minst för att det ingick i nazismens ideologi att i största möjliga utsträckning vara självförsörjande. Inte heller använde arbetskraften på ett effektivt sätt - därom vittnar bland annat den stora användningen av tvångsarbetare.
|
|
