| 1. |
- Almevik, Gunnar, 1969
(författare)
-
Södra Råda projektet. Program för forskning- och utvecklingsarbete : Reconstruction of the Medieval Church Södra Råda. Program for Research and development
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Södra Råda gamla kyrka brann den 11 november 2001 i ett pyromandåd. Kyrkan var världskänd genom de höggotiska kormålningarna och mäster Amunds tak- och väggmålningar i långhuset. Södra Råda var också ett unikt byggnadsverk som en av 11 bevarade medeltida timrade kyrkor. Kort efter branden tog Riksantikvarieämbetet initiativ till ett rekonstruktionsprojekt, ”som ett pedagogiskt exempel för att ge nytt hantverkskunnande och kunskap om vår medeltida historia.” Efter drygt fem år med arkeologiska utgrävningar och byggnadstekniska förundersökningar startade rekonstruktionsarbetet. 2007 lades grund och syllvarv, och vid utgången av 2009 var sju stockvarv upptimrade. Projektet har allt sedan starten försökt nyttiggöra de arkeologiska utgrävningarna och byggnadsrekonstruktionen för turism, lokal kulturutveckling, utbildning och forskning. Bygget av nya Södra Råda kyrka är alltså ett kunskapsprojekt som skall ge kunskaper om hantverk och medeltidshistoria, ett kunskapsprojekt vars genomförande också skall användas för att nå andra mål. Bygget som pedagogik och kunskapsprojekt utgör alltså projektet Södra Rådas grund. FoU-programmet analyserar Södra Råda-projektet ingående ur en mängd perspektiv. Målsättningen med arbetet var att identifiera viktiga åtgärder för att utveckla Södra Råda som vetenskapligt kunskapsprojekt, samt hur detta projekt kan samverka med de pedagogiska och destinationspolitiska ambitionerna.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Avango, Dag, 1965-, et al.
(författare)
-
Registrering av kulturminner i Pyramiden : Registrering utfört på oppdrag fra Sysselmannen på Svalbard
- 2013
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Detta är en rapport från ett uppdrag vars syfte var att 1) registrere fredete kulturminner och 2) finna och kartfeste faste kulturminner fra før 1946 samt beskrive dem slik de er i dag og prøve å tolke tidligere funksjon. I uppdraget ingick att se närmmere på de teknisk industrielle kulturminnene som ligger i dagen, samt vurdere verdien av tidligere (men ikke fredete) industrielle kulturminner. Uppdraget ble utført av Dag Avango og Sander Solnes i Pyramiden i perioden 21.08-28.08. Rapporten innehåller resultaten av Avangos och Solnes inventering.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Almevik, Gunnar, 1969, et al.
(författare)
-
Built cultural heritage in Antarctica : remains and uses of the first Swedish SouthPolar expedition 1901–1903
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 1901, Otto Nordenskjöld led the first Swedish South Polar expedition with a multidisciplinary team of researchers in geology, geography, biology and medicine. The original plan was to hibernate in Antarctica and stay for one year to survey the land, measure the climate, and collect samples, but their ship was wrecked and the expedition came to last more than two years. Today, the remains from this expedition are protected as cultural heritage according to the Antarctic Treaty and they have been maintained by Argentinian efforts. Among five protected cultural environments, the wooden research station on Snow Hill Island stands out. Sweden joined the Antarctic Treaty in 1984 but has not actively engaged in the management of cultural heritage there until the CHAQ2020 expedition in 2020. The fieldwork presented in this report was carried out in Antarctica with the purposes of documenting and assessing the condition of the remains and providing a knowledge base for policy and decision-making concerning Swedish cultural heritage in Antarctica.
|
|
| 7. |
- Elenius, Lars, 1952-, et al.
(författare)
-
Minoritetsspråk och myndighetskontakt : flerspråkighet bland användare av samiska, meänkieli och finska i Norrbottens län efter minoritetsspråklagarnas tillkomst 2000
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I undersökningen har två intervjuundersökningar gjorts med minoritetsspråksanvändare i Kiruna, Pajala och Haparande kommun. I den ena har direktintervjuer gjorts med 79 individer i de tre kommunerna. I den andra har telefonintervjuer gjorts med 42 individer som representerar föreningar och organisatoner i området, samt med 10 representatner för myndigheter.Språkanvändningen har undersökts på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå med största fokus på individnivån. För att analysera hur samiska, meänkieli och finska använts i kontakter med myndigheter har ett helhetsperspektiv anlagts på språkanvändningen. Det betyder att både privata och offentliga språkdomäner undersökts. Materialet har sedan analyserats med avseende på hur de språkliga minoriteterna i området har använt sig av minoritetsspråklagarna utifrån de tre kriterierna identitet, deltagande och effektivitet.Syftet med studien har varit att utreda varför språkanvändarna i så liten utsträckning har använt sig av de möjligheter som lagarna innebär. En generell frågeställning är om det finns en avgörande skillnad i myndigheternas sätt att betrakta användningen av ett minoritetsspråk i offentliga och formella sammanhang, jämfört med de enskilda individernas sätt att se på minoritetsspråkets nvändning, främst då i kontakterna med olika offentliga organ.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Houltz, Anders, et al.
(författare)
-
Transporthistoriska underlag till nytta för infrastruktur och forskning : en förstudie
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är resultatet av ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan Centrum för Näringslivshistoria och Statens maritima och transporthistoriska museer, finansierat av Trafikverkets FoI-medel. Förstudien syftar till att undersöka de väg-, civilflygs- och järnvägshistoriska samlingarnas potential som källa till historisk och annan forskning och som resurs i Trafikverkets planering och verksamhet. Målsättningen är att skapa ett kunskapsunderlag om de källmaterial som förvaltas av Trafikverket, SMTM, Riksarkivet och andra arkiv. Denna ska kunna ligga till grund för en strategi för samlingarnas nyttiggörande för Trafikverket och forskningen, med särskiltavseende på digitala tekniker och sökmöjligheter.
|
|
