| 1. |
|
|
| 2. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(författare)
-
Folkhemsdrycken : Mjölkvetenskap, mjölkpolitik, mjölkindustrialisering, 1920-1960
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mjölken gjorde en fenomenal karriär i Sverige under 1900-talet. Från att vid början av seklet ha betraktats som ett lortigt livsmedel kom mjölken alltmer att bli en omhuldad stapelvara i det svenska folkhemmet, en modern dryck förknippad med moral, produktivitet, sunda kroppar och aktivt leverne. Med presentationen vill jag introducera min forskning som med teknik- och vetenskapshistorisk utgångspunkt behandlar frågan om hur mjölken kom att få en så framträdande position i svensk kosthållning. Tidigare livmedelshistoriska studier har visat hur svenska mjölkproducenter framgångsrikt lanserade mjölken som en nyttig och modern dryck genom den så kallade Mjölkpropagandan som bildades i början av 1920-talet. Min ambition är att vidga perspektivet och visa hur politik, vetenskap och teknisk-industriell förändring tillsammans underbyggde mjölkens modernisering och bidrog till att konstruera dess status som den perfekta drycken för välfärdsstaten Sverige. Presentationen kommer att fokusera på tiden från 1920-talet till 1960-talet och huvudsakligen behandla vetenskapens betydelse. Detta inkluderar vetenskaplig expertis, relationer mellan forskning och politik samt livsmedelsforskningens framväxt i Sverige.
|
|
| 3. |
- Pettersson, Ingemar
(författare)
-
Food sensory science : A history of experiments
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The paper studies the emergence of food sensory science in the twentieth century by focusing on the development of methods and instruments for understanding food flavor. It is an “experimental history” concentrating on the interplay between a set of analytical practices within and around food sensory science, for instance: how individual taste experts were replaced by panels and surveys; how organoleptic analysis was formed as an assemblage of experimental techniques from pharmaceutics, psychophysics and chemistry; how human senses were mimicked through machinery; how techniques as gas chromatography were adopted as ways of bypassing human subjectivity in flavor studies; how the development of advanced techniques such as electronic noses responded to a need for “objective” knowledge but have never managed to replace human subjectivity in flavor analysis.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Pettersson, Ingemar, et al.
(författare)
-
Gott fett : Smak och sensorik vid AB Margarinbolaget
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med framställningen är att diskutera smak, det vill säga de sensoriska upplevelserna som mat genererar, i ett industrihistoriskt perspektiv med utgångspunkt i det vetenskapliga fält kring livsmedel och smak som växer fram under 1900-talet. Studien fokuserar på tillverkning och utveckling av margarin vid AB Margarinbolaget, en industrikoncern bildad 1926 av en rad margarinfabrikanter, däribland Pellerin och Zenit. Fabrikanterna inom Margarinbolaget bedrev ett frenetisk, ibland rentav aggressivt, arbete i konkurrens med mejerinäringen, och sökte med olika åtgärder stärka margarinets ställning gentemot smöret, vilket var politiskt gynnat och hos allmänheten mer uppskattat vad gällde smak. I en inledande fas hade smaken hos Margarinbolagets produkter underordnad betydelse medan folkhälsoaspekterna var framträdande; margarinet vitaminiserades för att framstå som ett nyttigare och billigare alternativ till smöret, och Margarinbolagets styrelse enrollerade vetenskaplig expertis för att underbygga sin propaganda. Under 1930-talet blir dock smaken gradvis en viktigare fråga för fabrikanterna. Margarinbolaget anställde exempelvis en disputerad kemist med uppdrag att säkerställa smakmässig kvalitet och utveckla bolagets margarinrecept, en verksamhet som resulterade i uppförandet av ett centrallaboratorium under 1940-talet. Samtidigt koncentreras produktionen alltmer kring ett nytt varumärke: Milda, ett margarin som marknadsfördes särskilt med hänvisning till dess goda smakegenskaper. I vid betraktelse är detta ett av många exempel på hur matens sensoriska egenskaper blev allt viktigare för livsmedelsproducenter och konsumenter under 1900-talats industrialisering, och genom att på nära håll följa styrelsens strategier och överväganden ger vår undersökning inblick i framväxten av ett slags "smakens ingenjörskap". För Margarinbolagets del innebar detta införandet av olika provsmakningsrutiner med syfte att ge margarinet en attraktiv och stabil smakprofil samtidigt som geopolitiska förutsättningar och innovationer inom teknik och jordbruk återkommande förändrade tillgången på olja och fett, vilket framtvingade nya recept och tillverkningsprocesser.
|
|
| 6. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(författare)
-
Handslaget : Svensk industriell forskningspolitik 1940-1980
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis follows the emergence of industrial research policy in Sweden from the 1940s to the early 1980s. It reveals political principles and key considerations at stake when a group of state supported industrial research institutes were established and reorganized during the period. The institutes were knowledge producers in industries as paper and pulp, textiles, iron and steel, food, and production engineering. They were closely linked with the technical universities in Stockholm and Gothenburg and their position at the nexus of academe, state policy and industry gave the institutes a central role in managing relations between these domainsTwo questions are at the core of the analysis: 1. How did political actors define the roles and responsibilities of state and industry for industrially oriented technical re-search? 2. How did they define relations between scientific knowledge production, industrial production and society?A key hypothesis of the study is that the industrial research policy that emerged in the 1940s is to be understood as a “handshake” between an organized industry on the one hand, and the Swedish state on the other. Theoretically, the handshake was an agreement between the government’s "helping hand" and the "visible hand" of industrial organizations. The handshake implied a general agreement on the distri-bution of responsibility for technical-industrial research. Conceptually, the responsi-bility was divided so that the state financed “basic research” whereas industry fi-nanced “applied research”. The latter part of the thesis explains how the handshake was released in the 1960s as the role of the state moved more towards an active and interfering role in the Swedish economy. Formally, and in practice, this meant that the state now took responsibility for applied research, which up until then had been considered an industrial domain.
|
|
| 7. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(författare)
-
Masters of flavor : Sensory analysis and high-industrial food
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The project studies the branch of industrial food flavor science called sensory analysis. I focus on the system of experimental practices – e.g. organoleptic evaluation, chemical analysis, cybernetic devices, and medical science – and the role they played in the development of the field and for food production in the twentieth century.
|
|
| 8. |
- Pettersson, Ingemar
(författare)
-
Mechanical tasting : Sensory science and the flavorization of food production
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 1957, food engineer Aaron Brody at MIT completed his PhD thesis on the "Strain gage denture tenderometer", a machine for food experiments with an eye-catching grinning denture, an electric motor propelling the upper jaw, strain sensors, an oscilloscope, and a camera. According to Brody, the instrument simulated human oral physiology and by feeding it with different foodstuffs it could, allegedly, provide food industry with crucial and systematic knowledge on qualities as tenderness and mouthfeel. With Brody's instrument as case in point, the paper narrates a broader history of devices designed to enhance and substitute human sensory abilities to evaluate food texture. Three interrelated processes, characteristic of the emergence of industrialized food production in the twentieth century, are examined through this history of mechanical tasting: (1) An overall "flavorization" – that is: how sensory impressions became increasingly important for the production and consumption of food in late-modern industrialized societies. (2) The emergence of food sensory science as a knowledge field, including, besides experiments using instruments like Brody's tenderometer, organoleptic taste panels, and chemical methods as gas chromatography and mass spectrometry. Different in many aspects, those knowledge practices share nevertheless a common key feature by continuously making hybrids of human subjects and technical artifacts; panelists forming calibrated sensory machineries, laboratory devices mimicking human physiology. (3) The pervasive project of transforming the phenomenological quality of flavor into robust "objective" and "standardized" data through a range of instruments and experimental techniques. For Brody's work this meant to show scientifically the "masticatory properties" of culinary qualities as crisp, crunch and chewiness by producing photographs of "bite curves" from experiments on a range of food samples; an example of how the pursuit of objectivity and standardized knowledge coevolved with the rise of mass production and the emergence of sensory sciences.
|
|
| 9. |
- Pettersson, Ingemar
(författare)
-
Mechanical tasting : sensory science and the flavorization of food production
- 2017
-
Ingår i: The Senses & Society. - : Routledge. - 1745-8927 .- 1745-8935. ; 12:3, s. 301-316
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The paper narrates the history of “texturometers”, devices that imitate the human biting mechanism and are used by food scientists inexperiments on food texture. Two interrelated processes, characteristic of the emergence of industrialized food production in the twentieth century, are examined through this history of mechanical tasting. First, the paper surveys the pervasive project of transforming the phenomenological qualities of flavor and food texture into robust “objective” and “standardized” data. In constructing and using biomimetic texturometers, food sensory scientists attempted to translate texture qualities such as tenderness, crispness, crunch and chewiness into codified properties by producing formal definitions and graphical representations – an example of how the pursuit of objectivity and standardized knowledge coevolved with the rise of mass production and the emergence of sensory sciences. Secondly,the texturometers are related to an overall “flavorization”; that is, a historical process by which the complexes of sensory impressions became increasingly important for the production and consumption of food in late-modern industrialized societies.
|
|
| 10. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(författare)
-
Mejeriforskningens separering : Statens mejeriförsök 1932-1967
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 1937 bildades Statens mejeriförsök vid Alnarpinstitutet. Det var en mindre forskningsanläggning som brutits ur Lantbruksakademiens försöksverksamhet vid Experimentalfältet i Stockholm där den hade samexisterat med försöksverksamhet för bland annat växtodling, husdjursskötsel och lantbruksbaktereologi. Mejeriförsöket fanns vid Alnarp fram till 1967 då det löstes upp och verksamheten flyttades till Lunds tekniska högskola. Den gradvisa förflyttningen från ett renodlat lantbrukssammanhang, via ett akademiskt inriktat lantbruksinstitut till en teknisk högskola är på sätt och vis typisk för de areella vetenskapernas ”akademiska drift” under 1900-talet. Men i kapitlet fokuserar jag istället påmejerivetenskapens ”tekniska drift”. Mejeriförsöket var speciellt genom attdet så tydligt gled ur jordbrukets forskningsorganisation och förankrades i ett tekniskt-industriellt sammanhang, och i kapitlet beskriver jag denna teknifiering av den svenska mejerivetenskapen från 1930-talet till 1960-talet som en ”separering” genom vilken verksamheten skildes från jordbruket, delades upp och renodlades mot särskilda typer av kunskap. Valet av begrepp speglar den vikt jag lägger vid mejerinäringens tekniska innovationer och den långtgående raffinering av mjölkråvaran som igångsattes i och med den mekaniska centifugalsepareringens införande vid slutet av 1800-talet. Vid mitten av 1900-talet hade Mejeriförsöket blivitdel av det moderna teknovetenskapliga forskningssystemet. Jag tolkar denutvecklingen som en strävan efter legitimitet och utgår empiriskt från Mejeriförsökets föreståndare och deras korrespondens med politiska aktörer, vetenskapsmän och industrifolk.
|
|
