| 1. |
- Asgaard Andersen, Michael, 1973, et al.
(författare)
-
Paradoxes of Appearing: Essays on art, architecture and philosophy
- 2009
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The book contains a collection of essays by scholars and artists from a range of different fields including art, art history, architectural theory and philosophy. The essays are based on papers given at a symposium in Copenhagen in June 2008 and refer to the following considerations: When spectators confront and designers invent works of art and architecture, vital questions regarding their appearance arise. These are not simply questions about what appears, also what does not, i.e. what withdraws when works are experienced and created. How do we cope with this withdrawal, with latencies that escape concretization? What are the productive paradoxes associated hereto and how do they influence the processes of making? Based on multiple discourses on these subjects, contemporary positions in art, architecture and philosophy draw up new challenges, especially with regard to the creative practices. Within and between these positions emerge potentials for modes of thinking and doing with a new sensitivity.With contributions by Michael Asgaard Andersen and Henrik Oxvig, Renaud Barbaras, Andrew Benjamin, Olafur Eliasson, Sanford Kwinter, David Leatherbarrow, Martin Seel, David Summers, and Sven-Olov Wallenstein.
|
|
| 2. |
- Slavik, Andrej, 1981
(författare)
-
Tea and opium: variations
- 2013
-
Ingår i: Farhad Kalantary. A new beginning. - 9788299838511 ; , s. 27-44
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Eriksson, Thommy, 1967
(författare)
-
A Poetics of Virtuality
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How is virtuality represented in fiction, and what does that say about our anticipations and fears about what the virtual is and will be? This text, a poetics of virtuality, explores fictional representations of virtuality, primarily in movies and literature, but also in media productions done by the author. The aim is to study the dream of virtuality. What are we promised? What do we anticipate? What do we fear? This is why the study has focused on fictional virtualities, where the storyteller is somewhat free to represent the virtual, and let cultural ideas emerge, untethered by the technical constraints that govern real-life virtuality technology.The study has two methodological approaches. One is the analysis of a large number of fictional narrative texts representing virtuality, primarily movies but also a few novels and short stories. The other is the study of the author’s own work producing media products involving virtuality. The chosen research design utilizes the author’s position as both an academic and a computer graphic artist. The studied fictional narratives have been analyzed using semiotics, a method to study signs and sign production. A self- and auto-ethnographic approach has been used to observe the author’s media productions.The contribution of this study is a deep and detailed understanding of how virtuality is represented in fiction, presented as a poetics of virtuality. Seven topologies of virtuality are presented: #surrealism, #containment, #engineered space, #artificial light, #immateriality, #control, and #virtual artificial intelligence.In summary, the results show that:It was advantageous to combine film studies with auto-ethnographic observations, but also highly time consumingFictional representations of virtuality are largely based on real-life technology, especially older computer technologyFictional representations of virtuality are quite highly constrained by production circumstances and storytelling requirementsVolumetric displays are highly anticipated, but the need to use augmented reality to implement the vision might surprise usVirtuality is often thought of as being in opposition to the real and the natural; it is also often thought of as being a lesser copy of the actualA major theme is breaking out of the virtual, and this falsely promises that there can be an escape from the virtual, and from technology.
|
|
| 4. |
- Slávik, Andrej, 1981
(författare)
-
Film, historia: konfrontationer
- 2010
-
Ingår i: ArtMonitor. - 1653-9958. ; 2010:9
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Eriksson, Thommy, 1967, et al.
(författare)
-
Reflections on Academic Video
- 2012
-
Ingår i: Seminar.net : Media, technology and lifelong learning. - 1504-4831. ; 8:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Eriksson, Thommy, 1967
(författare)
-
The Virtual Film Crew
- 2004
-
Ingår i: Presence.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Brunklaus, Birgit, 1970, et al.
(författare)
-
Miljöpåverkan av filmproduktion – modell och metod för beräkning med hjälp av livscykelanalys
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Film i Väst är idag en av Europas viktigaste filmfonder, dit filmproducenter/bolag kan vända sig med sina projekt och söker medfinansiering. Film i Väst ställer krav på bland annat köp av varor och tjänster. För att kunna ställa krav på en mer miljömässigt hållbar filmproduktion behövs en förståelse hur filmproduktionen påverkar miljön. Hur kan en filmproduktion arbeta på ett mer miljömässigt hållbart sätt? Inom detta samarbetsprojekt mellan Film i Väst och Chalmers har ett enkelt verktyg specifik för filmproduktion tagits fram med bland annat livscykelanalys.Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med projektet är att utveckla verktyg för att beräkna filmproduktionens miljöpåverkan och aktörers möjlighet att påverka. Med aktörer menas allt från regissör/platschef till ljustekniker och skådespelare. Projektet är uppdelat i tre delprojekt: 1) att ta fram en modell och en metod för att beräkna miljöpåverkan av filmproduktion 2) att ta fram filmdata med hjälp av inspelningsplan, platsbesök och enkäter till aktörer 3) att med tillgänglig LCA-data beräkna filmproduktionens klimatpåverkan (kg CO2 ekv). Funktionell enhet är per 1 film-produktion och per 1 timme film-konsumtion. Modell och klimatberäkningar: För att beräkna filmproduktionens miljöpåverkan inkluderas i denna rapport följande fem moment: förproduktion, produktion, postproduktion, samt distribution och konsumtion. Själva produktionen inkludera flera olika delmoment: utrustning, mat, transport t/r (skådespelare, utrustning), och boende. Resultaten är kopplade till vad filmproducenter väljer (dvs. utrustning), men också ett resultat av tillgången till data (dvs. tidigare LCA-data och klimatdata) för tjänster och produkter som påverkar klimatet. Data från en existerande filmproduktion från GötaFilm t.ex. typ av utrustning och antal timmar den används eller typ av transport och antal km den har använts. Utgångspunkter har varit filmens inspelningsplan och dagsbesked, körschema för transporter, etc. Dessa data kallas för förgrundsdata. För att beräkna klimatpåverkan för varje enskild moment krävs s.k. bakgrundsdata. Här används LCA-databaser (t.ex. ecoinvent inom transport och el), energi- och klimatberäkningar (framförallt för hotell och material) eller LCA-studier (framförallt inom kost och material). Resultat och nyckeltal: Resultaten visar att filmproduktionens klimatpåverkan i huvudsak orsakas av transporter och flygresor (73%), samt inspelning (16%), kost (5%) och logi (3%). Filmproduktion orsakar totalt cirka 51 kg CO2 ekv eller 17kg per timme. Utsläppen varierar framförallt beroende på val av transportslag, samt typ av inspelning, kost och logi. Modellen, metoden och beräkningarna möjliggör framtagandet av rekommendationer för framtida filmproduktioner.
|
|
| 10. |
|
|
