SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(HUMANIORA) hsv:(Konst) hsv:(Filmvetenskap) ;pers:(Snickars Pelle)"

Sökning: hsv:(HUMANIORA) hsv:(Konst) hsv:(Filmvetenskap) > Snickars Pelle

  • Resultat 1-10 av 26
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Hedling, Olof, et al. (författare)
  • Film Studies anno 2013 : A Bird’s Eye View
  • 2014
  • Ingår i: Journal of Scandinavian Cinema. - : Intellect. - 2042-7891 .- 2042-7905. ; 4:1, s. 35-41
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This short subject assessing the current state of the academic field of film studies as practiced at sites of higher learning in Sweden is based on experiences and knowledge the co-authors gained as members of a national committee to evaluate the ‘academic quality’ of programmes from a comparative point of view.
  •  
2.
  • "Skosmörja eller arkivdokument?" : om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien
  • 2012
  • Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
    • Bör filmarkiv främst bevara eller förevisa sina samlingar? Noggrant tillvarata och katalogisera – eller visa och sprida film? Henri Langlois, grundaren av Cinémathèque Français menade att om film aldrig visas, utan endast förvaras i metallburkar, kommer den att sluta som skosmörja. Den digitala utvecklingen förefaller givit honom rätt; bred tillgäng­ lighet till filmens historia är allra viktigast på en sajt som filmarkivet.se.Samtidens digitala utveckling återverkar idag på flera sätt medialt på arkivsektorn. Frågan är därför vad ett filmarkiv numera egentligen är för något – och vad det ska ägna sig åt? Arkivet innehåller ju inte bara det förflutna; snarare får det alltid sin innebörd i relation till nuet och framtiden – och den kommer inte att vara analog. Ny teknik påverkar alltid arkiv och deras bestånd. Digitaliseringen av filmens historia innebär naturligtvis stora möjlig­ heter, både forsknings­ och folkbildningsmässigt, men också nya format­, arkiv­ och urval­ sproblem. Frågan är komplex och tål att diskuteras, vilket flertalet filmvetare och filmarkivarier gör i denna bok. Ju mer arkivens filmer tillgängliggörs digitalt – desto mer kommer dock intresset för Sveriges filmarv att växa; det gäller såväl forskning som undervisning, liksom publikt – och förstås även politiskt. Digital tillgänglighet är idag det bästa medlet för att bevara det rörliga bildarvet.
  •  
3.
  • Dahlberg, Leif, Professor, 1962- (författare)
  • Inledning : Mot ett transmedialt berättande
  • 2008
  • Ingår i: Berättande i olika medier. - Stockholm : Statens ljud- och bildarkiv. ; , s. 7-34
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
4.
  • Dahlgren, Anna, et al. (författare)
  • I bildarkivet - en introduktion
  • 2009
  • Ingår i: I bildarkivet. - Stockholm : Kungl. biblioteket. - 9789188468154 ; , s. 7-30
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
5.
  •  
6.
  • Snickars, Pelle (författare)
  • Digitala fotografier - en mediehistoria
  • 2009
  • Ingår i: I bildarkivet. - Stockholm : Kungl. biblioteket. ; , s. 163-197
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
7.
  • Björkin, Mats, 1967, et al. (författare)
  • 1923|1933 Production, Reception and Cultural Significance of Swedish Non-fiction Film
  • 2003
  • Ingår i: Triumph der Bilder: Kultur- und Dokumentarfilme vor 1945 im internationalen Vergleich, (Hg.) Peter Zimmermann und Kay Hoffmann. - : UVK Verlagsgesellschaft. - 3896693824 ; , s. 272-290
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Die Entwicklung des dokumentarischen Films auch in Deutschland folgte weitgehend internationalen Genrekonventionen, zu deren Entwicklung er in technischer und ästhetischer Hinsicht beigetragen hat. Seit den 20er-Jahren gab es einen regen internationalen Austausch zwischen den Filmemachern. Der Dokumentarfilm stellte das Experimentierfeld für eine neue visuelle Ästhetik dar - ein Triumph der Bilder. Von entscheidender Bedeutung war die innovative Arbeit mit der Kamera. In dieser Periode wurden Zeitlupe und Zeitraffer ebenso entwickelt wie Mikro- und Makroaufnahmen bis hin zur Röntgenkinematographie, die sogar einen Blick ins Innere von Tier und Mensch ermöglichte. Von kaum geringerer Bedeutung war der moderne Schnitt, der sich unter anderem an russischen Vorbildern orientierte und den Bildern Rhythmus und Dynamik verleihen sollte.
  •  
8.
  •  
9.
  • Det förflutna som film och vice versa : om medierande historiebruk
  • 2004
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I antologin “Det förflutna som film och vice versa – om medierade historiebruk” skriver nio historiker och filmvetare om massmedial historieförmedling. Ämnet är lika aktuellt som när boken kom ut för några år sedan. Olika former av webbaserad och televisuell iscensättning av det förflutna rör sig alltmer obesvärat mellan historiska fakta och underhållande fiktion. Syftet med boken är att uppmärksamma och undersöka hur audiovisuella medieringar av det förflutna blivit allt viktigare för vår uppfattning om historia.
  •  
10.
  • Eriksson, Maria, 1988-, et al. (författare)
  • Understanding Gardar Sahlberg with neural nets : On algorithmic reuse of the Swedish SF archive
  • 2022
  • Ingår i: Journal of Scandinavian Cinema. - : Intellect Ltd.. - 2042-7891 .- 2042-7905. ; 12:3, s. 225-247
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In this article, we re-trace the history of the Swedish SF archive and reflect on how this collection of historic newsreels has been reappropriated and remixed through-out more recent media history. In particular, we focus on the work of director and film historian Gardar Sahlberg, who made extensive use of the SF archive, first in a series of documentary films, then in a number of historical TV programmes. We are interested in how historic film footage travels and circulates through time, but foremost we explore how algorithms can help identify instances of audio-visual reuse in large datasets. Hence the article discusses algorithmic ways of examining archival film reuse, introducing a method for mapping video reuse with the help of artificial intelligence or more precisely machine learning that uses so-called convo-lutional neural nets. The article presents the Video Reuse Detector (VRD), a tool that uses machine learning to identify visual similarities within a given audiovisual database such as the SF archive.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 26

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy