| 1. |
-
Waltz after Werkmästers Hans Olsson with dancer Dlsher Jabo and Bullermyren Band
- 2018
-
Konstnärligt arbete (film/video)abstract
- This multimodal and interdisciplinary artistic research project fuses Kurdish-Swedish dancer Dlsher Jabo’s embodied interpretation of a traditional Swedish folk tune with experimental documentary and music video filmmaking practices.Filmed in the historic village of Bingsjö in Dalarna Province, Sweden, the project re-imagines the contemporary refugee experience by engaging in several layers of audiovisual and intercultural collaboration.Prior to production, the traditional song Waltz after Werkmästers Hans Olsson was recorded and re-arranged by Swedish-Kurdish folk band Bullermyren. Audio interviews were conducted with dancer Dlsher Jabo, in which he shared stories of his life as krump/street dancer in Syria and his subsequent displacement as a refugee. During principal photography, a Swedish folk dance troupe, led by choreographer Jenny Franke, was invited to perform alongside Mr Jabo and Bullermyren, resulting in a unique juxtaposition of traditional and contemporary dance styles.Due to the extreme physical nature of Mr Jabo’s performance and the limited availability of the filming location, the shoot was conducted in a highly improvised manner in a barn dance hall. Consequently, the film’s narrative structure and visual rhythm needed to be composed through judicious and precise film editing practice.This film project was presented at the 2018 MIRAC Conference at Sweden’s Royal College of Music and disseminated at a 2018 audiovisual research seminar at Dalarna University before being made widely available on YouTube.The research was conducted as part of Dalarna University’s research initiative DAVA intercultural sessions and produced in collaboration with Faraway Productions Pty Ltd (Australia), Bingsjöstämman and Folkmusikens Hus.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Bingsjö360 – Experience Sweden's Bingsjö Folk Music Festival in 360 degrees
- 2019
-
Konstnärligt arbete (film/video)abstract
- Every first Wednesday in July since 1969, Bingsjöstämman (Bingsjö Folk Music Festival) beckons leading folk musicians and folk music enthusiasts from all over Scandinavia to the picturesque village of Bingsjö in Sweden. Over the course of 24 hours, thousands of people gather in fields, barns, campgrounds and historic houses to enjoy scheduled concerts, impromptu musical performances and to participate in traditional dances.Captured at Bingsjöstämman in 2018, Bingsjö360 presents 18 separate video clips which combine 8K resolution VR360 video and ambisonic music recordings to represent the broad range of musical performances on display at the festival. Through this immersive music documentary experience, viewers around the world can experience the sounds, rhythms and unique visual beauty of the festival for themselves.Bingsjö360 presents new creative pathways for representing and sharing folk music tradition through cutting-edge artistic research, immersive audiovisual technology and new modes of audience interaction. By making Bingsjö360 easily accessible through an online video sharing platform, this project also aims to elevate knowledge and perception about immersive audiovisual experiences in wider society.This international artistic research project was instigated at Dalarna Audiovisual Academy at Dalarna University (Falun, Sweden) and produced in collaboration with Folkmusikens Hus, Faraway Productions (Australia), Honeypot Film Productions, Cutting Edge (Australia), Dalarnas Museum, Film i Dalarna and Benny Andersson’s record label Mono Music.
|
|
| 4. |
- Burlin, Toivo, et al.
(författare)
-
Calle Jularbo som popikon : En populär artist bygger sin karriär i musikindustrins gryning
- 2024
-
Ingår i: Musik – musikproduktion – musikbransch. - Falun : Högskolan Dalarna. - 9789188679710 ; , s. 135-148
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Hur kunde en populär artist bygga sin karriär i musikindustrins gryning? Dragspelaren och kompositören Karl Karlsson ”Calle” Jularbo (1893–1966) var en av 1900-talets mest kända musiker i Sverige. Han föddes i Jularbo, Avesta, Dalarna som ett av elva syskon, son till gårdfarihandlaren Alfred Karlsson och Selma Meijer, av ”resande-” eller romaniursprung. Calle Jularbos musik, liv och instrument dragspelet, kan förstås som djupt rotade i den svenska traditionella musiken, samtidigt som hans karriär som musiker utvecklades i ett intimt samspel med den tidigt framväxande musikindustrin.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Gullö, Jan-Olof, 1961-, et al.
(författare)
-
Icebreakers and clusters within the Swedish music wonder
- 2022
-
Ingår i: Innovation in Music 2022 - Book of Abstracts. - Stockholm.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In our ongoing project Searching for Sophia in Music Production, we explore factors that have been of great significance for the Swedish music wonder. In this paper, the aim is to identify important individuals in various genres that have paved the way for Sweden’s international success in music. One hypothesis we are working with is that a few innovative individuals who acted as "icebreakers" created smaller "clusters" centered around record companies that were highly influential. We present a selection of musical icebreakers and clusters that have successfully contributed to the Swedish music wonder: Stig "Stikkan" Anderson and Polar Music International AB, Bert Karlsson and Mariann Records, Ola H.kansson with Sonet and Ten Music Group, Robert von Bahr with BIS Records, Per-Olof "Pelle" Karlsson with Prim Records and Dag Volle "Denniz PoP" with Cheiron Studios. The study is methodologically based on literature studies and an inventory of source material as well as interviews with key people in Swedish music life. Theoretical perspectives include Jennifer Lena’s and Richard Peterson's (2008) model for the life cycles of genres, with stages of creation, development, conservation and stagnation, Paul Thompson's model for creativity in record production (2019) and Mats Trondman's theories of folk musical expression (1999). In addition, the analysis also uses theories in motivational research (Deci & Ryan, 2000) and entrepreneurial research with relevance to music and music industry development (Tschmuck, 2006; Östman 2018). Our analysis clearly shows that single theories cannot explain all essential parts of the Swedish music wonder. A combination of several theories and explanatory models is therefore needed. In our presentation, core issues around this are discussed.
|
|
| 7. |
- Iljero-Winnberg, Erika
(författare)
-
Medhörningens inverkan på produktionsvärdet inom livescenen
- 2024
-
Ingår i: Musik – musikproduktion – musikbransch. - Falun : Högskolan Dalarna. - 9789188679710 ; , s. 29-44
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ett livegig. Det är flyktigt. Går snabbt över. Att ha närvaron att leverera i skarpt läge kräver något. En visshet. En trygghet att vila i där tillit råder. En tillit till sig själv, till medmusiker, teknik och ljudtekniker. Vi har repat, vi har gjort detta hundratals gånger tidigare. När ridån går upp och publikens jubel överröstar trummisens inräkning, då måste allt funka. Det är där, och då, det gäller. Livescenen har flera utmanande faktorer som inverkar på upplevelsen hos både publik och musiker. Som vokalist, musiker och musikproducent har jag drygt tjugo års erfarenhet av samarbeten med andra skapande aktörer. Jag har rört mig genom flera genrer, på mindre och större scener, och genom åren fascinerats av hur komplexa och varierande livescenens förutsättningar kan vara. Att som konstnärligt utövande vara beroende av en ljudteknikers vision och omvänt är inte alltid oproblematiskt. Ibland kan en sådan situation utmynna i ett diskursivt spel mellan musiker och ljudtekniker, där båda parter tenderar att lägga ansvaret utanför sig själv. När människor med olika spetskompetenser möts för ett gemensamt arbete i konstens tjänst, krävs professionalism från alla inblandade. Det är då det lirar som bäst. Det är dessa gig som blir minnen för livet.
|
|
| 8. |
- Mattsson, Hållbus Totte
(författare)
-
A life worth living : How does a Photo Sound?
- 2013
-
Ingår i: International Visual Methods Conference 3 - IVMC3 Wellington New Zealand , 2-6 September, 2013.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A life worth living:A documentary film project by Ingrid Jonsson Wallin, Hållbus Totte Mattsson and Árni SverrissonThe Saami are the aboriginal peoples of the Scandinavian mountains and their destinies took a radical turn, like everyone else’s, with the advent of industrialization and colonialism. The film relates the story of three young Saami families at the beginning of the twentieth century. Each found their own path into modern society and exploited the new opportunities that emerged. They could continue as nomads or integrate themselves in settled Swedish society or find ways of combining these alternatives. One family continues with the herding but on a large scale, another pursues different “middle-class” jobs, as photographers, tailors, teachers and mailmen and the third family builds up a business based on tourism, music and photography. Through archival photographs and film as well as interviews with descendants we follow their struggle for a new kind of life. The soundtrack of the film is based on musicological research (yoik, dances, popular songs, etc.), but it also includes the music suggested by instruments and other artefacts in the photographs. The houses of these families still stand and images old and new of these durable artefacts tie together the time frame of the film. In this way, we connect diverse worlds, theirs and ours, with visual methods and bring the result to different publics for further reflection. Ingrid Jonsson-Wallin is Senior Lecturer in Film Editing at Dalarna University College in Falun, Sweden.Hållbus Totte Mattsson is Senior Lecturer in Sound and Music Production at the College and part of the experimental music ensembles “Hedningarna” and “Hurdy-Gurdy”.Árni Sverrisson is Professor of Sociology at Stockholm University and Professor of Visual Culture at the College.
|
|
| 9. |
- Mattsson, Hållbus Totte, 1955-
(författare)
-
Dagens teknik som konstnärligt redskap
- 2013
-
Ingår i: Nordisk forskarkonferens inom Ljud- och musikproduktion Falun 13-14 november 2013.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagens teknik som konstnärligt redskap.Detta paper fokuserar på den ”dolda” sidan av dagens konsertscen – tekniken och musikteknikern – och hur de varit både medskapande och en förutsättning för nya kompositions- och musicerandeformer inom två av tradition akustiska genrer (kammarmusik och folkmusik).Jag pekar på hur tekniken tagits fram och används av musikerna inte på grund av någon speciell fallenhet för teknik, utan att det varit en ”vision” eller ”idé” om en ”ny” musik och en längtan efter att bryta upp genrernas konventioner och ramar som drivit fram teknikutvecklingen. I flera fall har detta också inneburit både oväntade och oortodoxa sätt att utnyttja befintlig teknik. Denna utveckling som skett i nära samarbete med kreativa och innovativa tekniker har även inneburit att en ny yrkesroll vuxit fram som i många fall har en lika stor konstnärlig funktion som musikanterna.Texten bygger på ett seminarium med Kronoskvartetten och dess tekniker tillsammans med vevlire-duon Hurdy-Gurdy som hölls på Uppsala konserthus den 1 november 2012. Paralleller dras med hur en subgenre (bordunrock) vuxit fram inom folkmusikscenen i Sverige under 80- och 90-talen.
|
|
| 10. |
-
Musik – musikproduktion – musikbransch : Tretton samtida berättelser
- 2024
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- I denna antologi bjuder vi in dig till ett urval av aktuell musikforskning som bedrivs av MIRAC:s medlemmar. MIRAC är en akronym för Music Focused Interdisciplinary Research & Analysis Center. Redan på 1960-talet konstaterade forskare att branschen är komplex och föränderlig. Det var den då och är idag ännu mer komplex. Denna komplexitet återspeglas även i forskningen och så även i denna antologi. Även om denna komplexitet inte till fullo går att beskriva inom ramen för denna antologi illustrerar kapitlen ändå bredden på forskningsfältet. Vissa kapitel har empirisk tyngdpunkt, ibland med forskare som själv agerar i rollen som musikskapare. Andra kapitel är mer teoretiskt orienterade i vilka blicken höjs från det specifika till det mer abstrakta och generella. Flera har ett svenskt fokus medan andra har internationella perspektiv och vissa kombinerar både. Antologin och dess kapitel bör därför betraktas som ett antal nedslag och urval av aktuell nordisk musikforskning. Musikforskningen är idag pluralistisk och spänner över de flesta vetenskapliga discipliner. Vissa delar av musikforskningen har gamla anor medan andra är relativt nya. Till de äldre hör musikvetenskapen vars anor sträcker sig tillbaka till det antika Grekland, men som blev ett akademiskt ämne i slutet av1800-talet. Till de yngre hör musikproduktion som i Sverige etablerades först under 1980-talet. Ämnets uppkomst har sina rötter i inspelningstekniska innovationer som möjliggjorde flerkanalsinspelning och banade väg för alltmer avancerade musikproduktioner. Under de senaste decennierna har producenterna blivit alltmer framträdande och vissa har idag egen stjärnstatus med svenska exempel som Dennis Pop, Shellback, Laleh, Max Martin med flera. Den ständigt pågående tekniska utvecklingen för att sprida och framföra musik har under de senaste 150-åren påverkat och förändrat förutsättningarna för både musikskapare och musikbranschen på ett genomgripande sätt. I skrivande stund pågår nu en livfull debatt om den artificiella intelligensens påverkan och betydelse för vårt musiklandskap. Denna utveckling påverkar även musikforskningen genom de teman som väljs och de frågor som formuleras. Forskningen bidrar med ökad kunskap och förståelse för musikskapandets förutsättningar utifrån aspekter såsom teknisk utveckling, organisering, juridik, lyssnarbeteenden, ekonomi, marknadsföring, distribution, skapande, kreativitet, pedagogik, företagande, entreprenörskap med mera. Dessutom utgör forskning grunden för högre utbildning och påverkar därmed innehåll och utformningen på utbildningar för blivande musikskapare, branschaktörer och forskare. Musikskapare, branschaktörer, utbildare, studenter och forskare ingår således i samma ekosystem med ömsesidig påverkan. Antologin riktar sig till studenter på olika musikutbildningar, till branschaktörer, musikskapare samt de som är nyfikna och intresserade. Den är skriven på svenska av flera skäl. Idag är utbudet av forskningsartiklar och studentlitteratur på svenska mycket begränsat. Därför saknar lärare, men framför allt studenter svensk-språkiga begrepp. Utvecklingen förefaller gå mot att svenska begrepp successivt faller i glömska till förmån för engelska begrepp, eller att de används parallellt med ökad förvirring om dess innebörd. Det är även vanligt att engelska begrepp försvenskas på mer eller minde lyckade grammatiska och betydelsebärande sätt, så kallad direktlån. Därför har vi uppmuntrat författarna att i möjligaste mån använda svenska begrepp, om sådana finns, för att komplettera engelskspråkiga alternativ. Detta är kanske av speciellt värde när studenterna ska författa akademiska texter och kommunicera och verka i en svensk kontext. Vidare domineras forskning idag av studier om engelskspråkiga marknader. Även om det går att argumentera för att musikbranschen idag utgör en global marknad uppvisar olika regioner variation i fråga om exempelvis lagstiftning, branschkonventioner, IT-kompetens och infrastruktur vilket gör att det inte okritiskt går att överföra forskningsresultat om en marknad till en annan. Det blev tydligt när Sverige, som det första landet i världen, uppvisade ökade intäkter från inspelad musik efter den stora krisen för skivbranschen kring 2010-talet, vilket även väckte internationell uppmärksamhet. I flera av kapitlen studeras även svenska fenomen och svenska artister, vilket utgör ett komplement till den engelskspråkiga forskningsdominansen. Antologin kan läsas på olika sätt, antingen som en helhet eller som fristående kapitel. Den består sammanlagt av tretton kapitel som spänner över olika frågeställningar, teman, perspektiv och vetenskapliga discipliner om musik, musikproduktion och musikbransch. Inom denna variation ställs frågor som rör utvecklingen av artificiell intelligens och den förvirring som råder om begreppets innebörd. Två kapitel utforskar kulturellt entreprenörskap, ett med fokus på begreppets innebörd och definition medan det andra använder begreppet som en del i sin analys av dansmusikscenens etableringen under 1980- och 1990-talen. Ytterligare ett kapitel undersöker teknikens påverkan på den konstnärliga gestaltningen live med fokus på medhörningens betydelse. I ett annat kapitel reflekterar författaren över hur vi talar om och upplever musik med fokus på den vardagliga lyssnarens upplevelse. I ett annat kapitel introducerar författaren begreppet tankestilar som tänkte att fungera som ett verktyg för reflektion om det egna musikskapandets förutsättningar och förhållande till omgivningen. Två av bidragen är relaterade till Covidpandemin, ett undersöker dess effekter på musikbranschen och ett annat använder den som grund för att undersöka vad som driver och håller samman ett rockband. Ett kapitel berör branschens förändring, vilken resulterat i att tidigare roller successivt glider in i varandra, i detta fall rollerna som kompositör och producent. I ett annat kapitel ställs frågan om hur musikens värde är relaterat till pris och hur framtidens musik kan finansieras. Till sist finns tre kapitel som blickar tillbaka i tiden, ett handlar om Calle Jularbo, ett om ABBA och ett om Abbey Road. Alla tre har det gemensamt att de utgår från ett nutidsperspektiv vilket visar att dessa företeelser inte enbart är historiskt intressanta utan fortfarande är kulturellt och kommersiellt relevanta. Samtliga kapitel är förhandsgranskade anonymt av en författarkollega samt av minst en av medlemmarna i redaktionsgruppen.
|
|
