| 1. |
- Alkenäs, Dan, 1962-
(author)
-
Impulsivt pendulum
- 2015
-
In: Pendulum. - Växjö : Linnaeus University Press. - 9789187925719 ; , s. 49-55
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 2. |
- Alkenäs, Dan, 1962-
(author)
-
Kalmar, sen förmiddag
- 2015
-
In: Pendulum. - Växjö : Linnaeus University Press. - 9789187925719 ; , s. 74-75
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 3. |
- Alkenäs, Dan, 1962-
(author)
-
Kalmar, tidig eftermiddag
- 2015
-
In: Pendulum. - Växjö : Linnaeus University Press. - 9789187925719 ; , s. 76-77
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 4. |
- Alkenäs, Dan, 1962-
(author)
-
Trummen, östra sidan
- 2015
-
In: Pendulum. - Växjö : Linnaeus University Press. - 9789187925719 ; , s. 69-71
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 5. |
-
Pendulum : En levande gestaltning
- 2016
-
Artistic workabstract
- En kväll på Kalmar konstmuseum med dikter, bilder och musik ur boken Pendulum: Kalmar-Växjö. Medverkande: Dan Alkenäs, musik, Charlotte Forsberg, sång, Cecilia Davidsson, kreativt skrivande, Pernilla Frid, design och Vasilis Papageorgiou, kreativt skrivande.
|
|
| 6. |
- Alkenäs, Dan, 1962-
(author)
-
Mitt komponerande, kreativitet och teknik : Studie av den egna kompositionsprocessen
- 2014
-
In: Musikforskning idag.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Denna magisteruppsats behandlar en självstudie av en kompositör med syfte att i realtid spåra själva kompositionsprocessen och diskutera metoden samt det konstnärliga resultatet. I studien är kompositören och forskaren samma person. Studien bygger på tidigare empiriska studier vilka använt metodologiska metoder såsom analys av dokumenterade data med hjälp av dator, verbala protokoll och videoobservationer. Den behandlar olika frågor kring kompositionsprocessen som exempelvis tidsförbrukning, konstnärliga beslut, kompositörens olika roller och färdigheter, samt metoder för forskning kring den musikaliska kompositionsprocessen. Under tre arbetspass arbetade forskaren med att som kompositör omvandla en auditiv kompositionsskiss till en representativ färdig auditiv produkt. Syftet med studien var att belysa en specifik fas av kompositionsprocessen. Resultaten kan delas in i ett konstnärligt och ett vetenskapligt perspektiv. Ett konstnärligt resultat är en utvecklad och förbättrad komposition. Exempel på vetenskapliga resultat är synliggörande av, och diskussioner kring, konstnärliga strategier i samband med musikalisk komposition. Studien diskuterar olika konstnärliga roller som kompositören använder under komponerandet, där varje roll kräver olika kunskaper och förutsättningar, samt hur detta rollspel väsentligt kan påverka det konstnärliga resultatet.
|
|
| 7. |
- Alkenäs, Dan, 1962-
(author)
-
Musikalisk komposition – process och produkt – som konstnärligt forskningsprojekt
- 2016
-
In: Presented at Musikforskning idag.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Inom ramen för doktorandstudier i Musikalisk gestaltning (Göteborgs universitet) avser jag att som ett konstnärligt forskningsprojekt komponera ett oratorium baserat på temat ”De Sju Dygderna”. Under konferensen ”Musikforskning idag” presenteras projektet med fokus på frågor kring metod. Syfte med projektet är att undersöka och musikaliskt gestalta några centrala samtida frågeteman jag identifierat och hur människor reflekterar över dessa, samt problematisera gestaltningsprocessen. Genom oratorieformatet finns möjlighet att arbeta med text och musik i ett större sammanhang. Projektet förväntas synliggöra, undersöka samt diskutera kompositionsmetoder och kreativa processer. Ett centralt element är att finna vägar där konstverket, och den kreativa processen till den konstnärliga produkten, kan vara aktiv i samtida diskussioner. Jag söker därför efter olika redskap för att involvera olika målgrupper, både i den kreativa processen och i det slutliga konstnärliga resultatet. Valet av frågeteman att undersöka och gestalta har sitt ursprung i reflektioner över de terrordåd som ägde rum i Paris 13 november 2015. På grundval av denna händelse lades frågan om medmänsklighet i fokus för projektet. För att sätta in begreppet i ett större sammanhang föddes idén om att komponera ett oratorium kring De Sju Dygderna, där begreppet medmänsklighet ingår. I den kreativa processen, som görs i samarbete med Svenska Kyrkan och utbildningsprogrammet El Sistema, ingår bland annat att erbjuda människor att genom användande av en websida, och deltagande i workshops, vara aktiva deltagare och bidra med egna reflektioner kring frågetemats olika begrepp. Genom att studera det insamlade materialet kan jag som forskare/konstnär analysera och utforska möjliga ledmotiv och sammanhang, vilka sedan kan bli översatta till konstnärliga uttryck. För att möjliggöra musicerande med olika målgrupper planeras att i kompositionenlåta enkla musikaliska beståndsdelar möta och kommunicera med komplexa.De kreativa processerna dokumenteras, analyseras och problematiseras.
|
|
| 8. |
- Alkenäs, Dan, 1962-
(author)
-
Musikkomposition i samarbete med barn inom El Sistema
- 2017
-
In: Abstracts PhD in progress. - Göteborg : University of Gothenburg. ; , s. 92-94
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Inom ramen för doktorandstudier i Musikalisk gestaltning (vid Göteborgs universitet) avser jag att som ett konstnärligt forskningsprojekt utföra och undersöka ett kompositionsarbete i samarbete med barn inom El Sistema. Syftet med projektet är att musikaliskt gestalta några frågeteman jag identifierat, och hur människor reflekterar över dessa, samt problematisera gestaltningsprocessen. Projektets frågeteman berör begrepp som beskriver hur människor tänker om och agerar gentemot varandra, begrepp som exempelvis ödmjukhet, generositet och medmänsklighet. Valet av frågeteman har sitt ursprung i mina reflektioner över de terrordåd som ägde rum i Paris 13 november 2015. På grundval av denna händelse har frågan om medmänsklighet lagts i fokus för projektet, och en drivkraft är att inom ramen för ett musikaliskt kompositionsarbete integrera perspektiv som berör social hållbarhet och mångfald.Planen är att ett team bestående av mig, 4-5 elever inom El Sistema och en musiklärare tillsammans skapar melodiska, rytmiska och harmoniska teman samt sångtextmaterial som jag sedan kan utveckla till större kompositioner. Arbetet dokumenteras med hjälp av filmkamera och kompositionsprogrammet ”Soundtrap” (beskrivs nedan). Dokumentationen kommer i efterhand analyseras och ligga till grund för undersökning av processen i arbetet. Projektet förväntas synliggöra, undersöka samt diskutera kompositionsmetoder och kreativa processer. Ett förväntat resultat är att jag under processen, som konstnär och forskare, i möten med människor skall kunna lyssna, uppleva, undersöka, samtala om hur individer känner, tänker och uppfattar ord som ödmjukhet, generositet, medmänsklighet. Att låta deras personliga berättelser och uttryck sjunka in i min begrepps- och upplevelsevärld, så att jag sedan musikaliskt kan gestalta dem med verktyg från min konstnärliga praktik. Genom att studera det insamlade materialet kan jag som forskare/konstnär analysera och utforska möjliga ledmotiv och sammanhang, vilka sedan kan bli översatta till konstnärliga uttryck. Exempelvis kan platsbesöken mynna ut i ett antal enkla visor, vilka kan dokumenteras och framföras som enskilda verk, samt bearbetas och utvecklas till mer komplexa konstnärliga produktioner.En anledning till att jag valt att arbeta med barn är att de besitter en spontanitet och kreativitet som jag ser vara mycket värdefull i en konstnärlig process. Dessutom utgör de våra kommande generationer, och är därför en viktig del i kulturers utveckling, exempelvis konstnärligt, kreativt, etiskt och socialt. Musikskapande kan för barnen vara ett sätt att bearbeta tankar och erfarenheter.Under konferensen presenteras projektet med fokus på frågor kring metod. Under vårterminen 2017 kommer jag göra nio workshops med barn och lärare vid El Sistema. Barnen kommer från års- kurs 4. I mitt metodval har jag tagit inspiration av modeller som hämtats från ämnet design. En grund till metodvalet är att jag länge reflekterat över att designprocesser på olika sätt påminner om de processer som förekommer inom musikalisk komposition. Jag har funderat över likheter och skillnader mellan design- och kompositionsprocesser, och om det finns något att lära genom att integrera dessa processer. Efter att ha studerat metodernas huvudsakliga utgångspunkter har jag i det inledande arbetet valt att fokusera två metoder, Bonded Design och Informant Design, och undersöka möjligheter att utgå från dem.Bonded Design används ofta i samband med utveckling av dator-mjukvara. Metoden är en utveckling av designmetoder som involverar olika former av kompetenser i processen. Inom metoden betonas ett generation-överskridande partnerskap som arbetar mot ett gemensamt mål (Large et al. 2006). Ett specifikt särdrag är att deltagarna under hela designprocessen arbetar tillsammans. Ett syfte är att ta tillvara den mångfald som finns inom gruppen. Här undersöks också vilken typ av samarbete som sker mellan vuxna och barn inom teamet.Informant Design utgår från lågteknologiska kreativa verktyg vilka noggrant förklaras för deltagarna i designprojektet. Designern försöker inspirera barnen att ge olika förslag och låter dem sedan veta om förslagen är genomförbara. Ett grundläggande antagande i metoden är att barn är en viktig resurs vad gäller att föreslå idéer till motiverande och rolig pedagogisk programvara (Scaife et al. 1997). En viktig skillnad mellan Bonded Design och Informant Design är att den förstnämnda igenom hela processen ser barnen som fullvärdiga gruppmedlemmar.Flera forskare har samarbetat med barn för att utveckla ny design. Druin föreslår att barn kan ha fyra olika roller i en designprocess: användare, testare, informant samt designpartner (Druin 2002, 3). Hon lyfter fram de olika rollernas möjligheter att skapa förståelse för befintliga teknikers inverkan på användaren, att få kännedom om hur tekniken möter upp designens mål, hur de påverkar riktningen under skapandeprocessen samt skapar tillgång till design-idéer under hela processen. Jag finner det intressant att utveckla och översätta denna idé till musikalisk komposition. Vilka roller kan barn ha här? Hur kan det påverka den kreativa processen och det konstnärliga skapandet?Det musikaliska arbetet utförs och dokumenteras i kompositionsprogrammet ”Soundtrap”, ett online- verktyg som bland annat fokuserar musikskapande i samarbete. Textskapandet utgår från samtal med deltagarna. Utifrån samtalen ombeds deltagare formulera reflektioner. Reflektioner kan formuleras i text eller i bild (exempelvis teckningar).En drivkraft i studien är att undersöka om och hur jag med hjälp av musikaliskt skapande kan arbeta för förståelse och dialog kring social hållbarhet. För mig har denna drivkraft motiverat mig att placera kompositionsprocess-studien i en kontext utanför mitt privata arbetsrum. I placerandet av studien i en sådan kontext uppstår utöver själva musikskapandet även mänskliga möten och möjligheter till lärande. Det är därför tänkbart att studien kan föra in ny kunskap till områden inom musikaliskt lärande, exempelvis inom Musikpedagogik. Det kan finnas intresse i hur elevers kreativa arbete kan transformeras till större sammansatta konstnärliga verk. För att inte börja i ett vakuum och försöka uppfinna några hjul har jag som ambition att designa min studie så att jag kan koppla till befintliga forskningsfält inom närliggande och för studien relevanta ämnesövergripande områden. Förhoppnings- vis kan studiens resultat också kommuniceras och spridas i en mångdisciplinär kontext.
|
|
| 9. |
- Alkenäs, Dan, 1962-
(author)
-
Musikkomposition i samarbete med barn inom El Sistema
- 2017
-
In: Musikforskning idag : Program. - Piteå. ; , s. 14-15
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Inom ramen för doktorandstudier inom Musikalisk gestaltning avser jag att som ett konstnärligt forskningsprojekt undersöka ett kompositionsarbete i samarbete med barn inom utbildningen El Sistema. Syftet med projektet är att musikaliskt gestalta några frågeteman jag identifierat och hur människor reflekterar över dessa, samt att problematisera gestaltningsprocessen. Projektets frågeteman knyter an till området hållbar utveckling utifrån en social dimension och har sitt ursprung i mina reflektioner över de terrordåd som ägde rum i Paris 13 november 2015.De frågeställningar jag för närvarande arbetar med kan sammanfattas:Hur kan jag som kompositör samarbeta med barn i ett kompositionsprojekt?Hur kan reflektioner kring specifika frågeteman gestaltas i musik?Hur kan kreativa processer beskrivas utifrån det aktuella projektet?Hur kan ett insamlat material, bestående av ett flertal mindre komplexa kompositioner, transformeras till en större komplex komposition?Jag har länge reflekterat över att designprocesser påminner om processer inom musikalisk komposition, och ställt frågan om det finns något att lära genom att integrera dessa processer. I metodvalet har jag därför inspirerats av modeller som hämtats från designämnet.Under en fältstudie kommer ett team bestående av mig, 4–5 elever och en musiklärare att tillsammans komponera musik- och sångtextmaterial som jag sedan kan utveckla till större kompositioner. Arbetet dokumenteras med hjälp av filmkamera och kompositionsprogrammet ”Soundtrap”. Dokumentationen kommer att ligga till grund för undersökning av projektets konstnärliga processer och produkter. I samband med konferensen har fältstudien genomförts, och jag planerar att presentera några resultat.Här bör betonas att projektet har ett konstnärligt fokus och problemområde. Syftet är att nå konstnärliga resultat och mål. Det är tänkbart att resultat kan framkomma i fråga om barns lärande, identitetsskapande, didaktiska metoder, musikens påverkan, etcetera. Dessa resultat kommer dock inte att behandlas. Utgångspunkten är att avhandlingen behandlar konstnärliga processer och produkter.
|
|
| 10. |
|
|
