| 1. |
- Unander-Scharin, Åsa, 1963-
(koreograf, dansare, creator_code:cre_t)
-
Calligrammes
- 2017
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- Commissioned by Swedish RadioThe surrealistic poetry of Guillaume Apollinaire forms the background for the choral suite Calligrammes. The work was commissioned by the Swedish Broadcasting Union to be performed by The Swedish Radio Choir together with a dancer and a vocal soloist – all of which performed on custom-built digital musical instruments. These instruments have been developed by Åsa and Carl Unander-Scharin in collaboration with Ludvig Elblaus. The innovative artefacts are created to allow for explorations of artistic interaction between physical movement, musical soundscapes and vocal performance. Performers:The Swedish Radio ChoirPeter Dijkstra, Conductor- Carl Unander-Scharin, Composer, Opera singer, Professor- Åsa Unander-Scharin, Choreographer, Dancer, Professor- Ludvig Elblaus, Musician, Visual artist, PhD-candidate
|
|
| 2. |
- Unander-Scharin, Åsa, 1963-
(koreograf, dansare, kompositör, creator_code:cre_t)
-
ISAGEL-suite
- 2019
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- During spring 2019, we decided to create a new work based on Harry Martinsson´s long suite of poems, Aniara. This decision was informed by both the commission from the International Gothenburg Organ Academy and on the fact that we have been interested in Aniara during a long time. In 1956, Swedish poet Harry Martinsson wrote and published his overwhelming poetry suite that depicts a space ship that has lost is course, having left an earth devastated by war and environmental disaster. His audience was surprised to read this new kind of poetry by their beloved and quite rurally oriented poet. The poems formed the basis for the opera “Aniara” from 1959, with a libretto by Erik Lindegren and music by Karl-Birger Blomdahl. The opera was a huge success and toured internationally.In our adaption of Aniara, we chose the poems that depicts the female pilot Isagel. We wanted to find a way of picturing her relation to Mimaroben, a relation that is full of mutual respect and fascination for deep scientific thought as well as shared abhorrence for the cold, dark and lonely space outside of the ship. Also, they share concerns for the remaining few humans and their hopeless future in the vessel.The music is composed for tenor and organ as well as the combination of “Observer-system” and dance that we have developed for our artistic work. In our version of Aniara, the church organ is a metaphor for the “Mima” (today we would call that the computer), whereas the Observer system is a metaphor for the “Gopta”-table where Isagel carries out her work with the “Jender” curves. Today we would probably call those things the touchscreen and the machine code. We also make use of another of our systems “The Throat” in order to dynamically change and extend the voice of the singer.Furthermore, the music material is based on “astronomic tone series”, series of tones that are derived from astronomic numbers that can be discerned in Martinsson´s poem. Martinsson tells us that Aniara is headed for the Lyrae, far away. In 2015 – many years after Martinsson´s death – it was confirmed by Nasa that the planet Kepler 438 b in the Lyrae has a ESI (Earth similarity index) that is -0.88. This means that this planet, in fact, is the one with the closest similarity to Earth of all known planets yet. The Lyrae is 25.05 light years away from the Earth – and this number, together with other astronomic numbers, form the basis for the tonal series used in the work.Choreography, Music, Dance, Observer: Åsa Unander-ScharinMusic, Tenor, Throat: Carl Unander-Scharin Organ: Hans Davidsson Alto: Amanda FlodinBaritone: Karl-Peter Eriksson The Observer system and The Throat system are developed by Åsa Unander-Scharin, Carl Unander-Scharin and Ludvig Elblaus. In the system, recordings by Åsa Unander-Scharin (viola da gamba), Carl Unander-Scharin (harpsichord), Dorota Siuda (violin) and Hans Davidsson (orgel), are heard.
|
|
| 3. |
- Unander-Scharin, Åsa, 1963-
(koreograf, dansare, designer, creator_code:cre_t)
-
Lamento e più
- 2023
-
Konstnärligt arbeteabstract
- I konserten framförs orgelstämman av dansaren vars rörelser och gester aktiverar Acusticum orgelns orgelpipor och ljudeffekter genom ny interaktiv musikteknologi som utvecklats inom det VR-finansierade forskningsprojektet: Den obestämda platsens musik: telematiskt framförande och komposition som väver samman fysiska och virtuella platser (LTU/ GEMM 2023-25)Lamento e più tar avstamp i ett textmaterial från tidigt 1600-tal av Ottavio Rinuccini. Texten var i sin tur librettot till den förlorade operan Arianna som tonsattes av Claudio Monteverdi. Det enda återstående musikaliska fragmentet ur denna opera från 1607 är den berömda arian "Lasciatemi morire" – också kallad "Lamento d ́Arianna" – och kring denna aria finns i librettot intressanta texter som Monteverdi en gång tonsatte för kör i den förlorade operan. Det historiska materialet som är utgångspunkt för den nya kompositionen ger möjlighet att vidareutveckla traditionellt utformad polyfoni. Därigenom kan verket utvinna nya tekniker för kontrapunktiska relationer mellan koreografi och musik.
|
|
| 4. |
- Unander-Scharin, Åsa, 1963-
(koreograf, regissör, dansare, creator_code:cre_t)
-
ReCallasMedea : opera-robotika-tijelo-umjetnost
- 2019
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- ReCallasMedea is an interdisciplinary, interactive opera that aims to explore the relationship between opera art and new technologies, what are the strengths and weaknesses of that relationship. The main goal of this project is to encourage the audience to explore and learn operatic vocals in a different environment from what is present in more standard opera forms. "ReCallasMedea" intertwines and opposes opera, dancing, robotics, video, new music and human-artists in an unusual, hybrid form that, in addition to the platform for experiment, is an homage to Maria Callas, the greatest opera artist of all time.
|
|
| 5. |
- Unander-Scharin, Åsa, 1963-
(kompositör, koreograf, dansare, creator_code:cre_t)
-
Suite processionis
- 2023
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- Orgelsvit för två organister och två dansare beställd av Västerås domkyrka 2020. Uruppförd den 19 mars 2023 i en tonsättarporträttkonsert producerad av Stockholms domkyrkoförsamling. MUSIK: Carl Unander-Scharin (och Åsa Unander-Scharin, sats 2 och 8)KOREOGRAFI: Åsa Unander-ScharinORGEL: Mattias Wager och Johannes SkoogDANSARE: Åsa Unander-Scharin och Arina Trostyanetskaya 1. Toccata processionis I (Vita segel)2. Decima processionis (Á la Mathématique)3. Aria processionis I (Havsörn lyfter från kummel)4. Air tout de Suite (Luftdans)5. Aria processionis II (Vårnattens mystik)6. Inventio processionis (... myrstack enligt dröm ...)7. Barcarole processionis (över stilla vatten)8. Decima processionis (A la Mathématique) Repris9. Toccata processionis II (Staccatofåglar)
|
|
| 6. |
- Unander-Scharin, Åsa, 1963-
(koreograf, dialog, filmmanus, regissör, creator_code:cre_t)
-
The Tale of the Great Computing Machine
- 2022
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- The opera “The Tale of the Great Computing Machine” is based on the book of the same title, written by Hannes Alfvén, a Professor at KTH, who was awarded the Nobel Prize in Physics in 1970.“The Tale of the Great Computing Machine” was written in 1966 by KTH Professor and Nobel Laureate Hannes Alfvén. What was originally intended to be a bedtime story for his grandchildren gradually grew into an observation about our relationship with nature and technology. “The Tale of the Great Computing Machine” is a story written in a distant future, where the significance of humans is reduced to an evolutionary step on the road to a wise and all-knowing computer. In the book, Alfvén envisages a great deal of the developments we are already a part of today, and the relationship between humans and technology makes it continuously relevant.The story is now being given a new form and interpreted in an innovative opera, produced by KTH and Stiftelsen Internationella Vadstena-Akademien under the artistic direction of Carl and Åsa Unander-Scharin.
|
|
| 7. |
- Unander-Scharin, Åsa
(koreograf, dansare, creator_code:cre_t)
-
Varelser & Ballader : En scenisk konsert där tradition möter samtid
- 2016
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- Med avstamp i det småländska kulturarvet, dess ballader och skrönor, samt texter av Smålandsbördiga ledamoten i Svenska akademien Katarina Frostenson, har Varelser och Ballader skapats. Upphovsmakarna till denna sceniska konsert där tradition möter samtid, är tonsättaren Carl Unander-Scharin, koreografen Åsa Unander-Scharin och konstnären Ludvig Elblaus.Atriumsalen i Utvandrarnas hus omvandlas till en skog. Orkestermusiker, sångsolister och dansare blir de varelser som föreställningen kretsar kring. Tonspråket utgår från medeltida ballader hämtade från Smålands Musikarkiv i Växjö, ballader som här möter ny musik. Ljussättning och specialbyggd teknologi ger framförandet ytterligare dimensioner. En tillgänglig och spännande upplevelse! Prologen gestaltas av Meg Nömgård från Sagobygden, Ljungby. Konserten framförs den 15 och 16 oktober 2016. Föreställningen produceras av Musica Vitae (Musik i syd) med stöd av Musikverket och sker i samarbete med Sagobygden, Linnéuniversitetet, Fria ordets hus och Växjö Konsertförening.Medverkande:Dorota Siuda – konsertmästareCarl Unander-Scharin – tenor, tonsättare, interaktiv teknikÅsa Unander-Scharin – dans, koreografi, interaktiv teknikSilje Aker Johnsen – sopran, dansLudvig Elblaus – konstnär, interaktiv teknikMeg Nömgård – berättareKatarina Frostenson – författare
|
|
| 8. |
- Frödin, Kerstin, 1971-
(musiker, creator_code:cre_t)
-
The Conference of the Birds : ett poetiskt och musikaliskt scenkonstverk
- 2022
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- The Conference of the Birds är en scenkonstföreställning inspirerad av den persiske poeten Farid-ud-Din Attars(1145 – 1220) omfattande dikt Manteq ot-teyr. Verket har kommit till som ett tätt samarbete mellan de medverkande där musik, elektroakustisk musik, dans, videokonst, ljus och kostym vävs samman till en helhet. Projektet har en tydlig forskningsdimension kring scenkonst och teknologi och är knutet till såväl Musikhögskolan i Piteå/Luleå Tekniska Universitet där doktoranden och blockflöjtisten Kerstin Frödin utforskar och utmanar sin musikerroll genom olika interdisciplinära scenkonstprojekt och Copenhagen Business Academy/avdelningen för innovation och teknologi.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
