| 1. |
- Ferm Almqvist, Cecilia, Professor, 1966-, et al.
(författare)
-
Spotify as a case of musical Bildung
- 2021
-
Ingår i: Nordic Research in Music Education. - Oslo : Cappelen Damm AS. - 2703-8041. ; 2:1, s. 89-113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores the meaning and function of streaming media as a potential facilitator of musical Bildung. Taking the affordances of streaming media technologies as a starting point, the article thus focuses on the formative and cultivating dimensions a music streaming service such as Spotify might offer. The specific aim of this article is to describe and analyse how musical Bildung may evolve within a Spotify context from a user perspective. To address the aim from the point of view of music education, Spotify users’ activities and experiences of streaming media interactions were accessed, inspired by internet-related ethnography. Stimulated recall interviews, focusing on the participants’ experiences as well as their actual use of Spotify’s streaming service, were conducted, recorded, and transcribed. The generated material was subjected to co-operative hermeneutic content analysis. The results illuminate how Bildung evolves in users’ encounters with the service and with art mediated via Spotify. Relevant topics occurring in the human-art-technology relationship of Bildung from a Heideggerian perspective were Being-possible, the ability-to-be, and Spotify as the Other. In sum, it can be stated that Bildung evolves when Spotify exceeds the thingness of the Other, becoming a work of art in itself, throwing the user into Being.
|
|
| 2. |
- Minors, Helen Julia
(författare)
-
Music speaks: The role of emotional expression in music for sci-fi fantasy films
- 2022. - 1
-
Ingår i: Intersemiotic Perspectives on Emotions: Translating across Signs, Bodies and Values. - London : Taylor and Francis. - 9781003056652 ; , s. 332-348
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter explores how music expresses emotions by illustrating how music is able to translate the content of texts, narratives and cultures. In particular, in order to demonstrate how music can express emotion, it situates how music means and how it might “speak” to its listener (Albright 2009). If meaning is “emergent” (Cook 2001) in the experience of the sound, then what supplementary role does music play within expressing emotions within the context of film? Music is used in a variety of ways in film, often to speak on behalf of a character or culture, when words are not sufficient. It is a vital component of the film media, and is often accredited as contributing the emotional heart to the film. Whereas language in film can be dubbed or subtitled, the music remains, projecting its message across cultural boundaries. If music is able to express emotion, then it has an emotive response and significant impact on the narrative of a film and its spectator. Can music make us “shiver when listening to Vivaldi’s Winter concerto from the Four Seasons?" (Chanan, in Minors 2013). In illustrating music’s emotional capacity, this chapter takes a model of expressive potential from popular music studies (Moore 2016), which charts the four relational dimensions (intimate space, private space, social space, public space) which enable the listener to interpret meaning from nonverbal gestures. Two main examples drawn from Sci fi/fantasy films show how music contributes to the expression of emotions. Two contemporary fantasy movies with newly composed music are: The Shape of Water (2017) with music by Alexandre Desplat and Arrival (2016) with music by Jóhann Jóhannsson.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Elblaus, Ludvig, 1981-, et al.
(författare)
-
Singing Interaction : Embodied Instruments for Musical Expression in Opera
- 2014
-
Ingår i: Leonardo music journal. - : MIT Press Journals. - 0961-1215 .- 1531-4812. ; 24, s. 7-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the opera Sing the Body Electric! A Corporatorio, artists from the disciplines of opera, dance and the development of new musical instruments collaborated to create an onstage fusion of different technologies and artistic practices that connected performer, scenography and instrument. Gestures and movements of singers were captured by custom-built technologies. The singers also used custom-built technologies for transforming their vocal qualities and for creating synthesized accompaniment in real time. In this way the singers’ bodily musical processes further extended their vocal performances, rooted in operatic praxis, allowing for heightened expressivity and emergent scenic subjects.
|
|
| 5. |
- Hedelin, Fredrik, 1965-
(författare)
-
Levande musik : Ritornellen och musikens skapande
- 2017
-
Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Many years of working with electroacoustic music evoke the question in what sense one can talk about life in music. The question does not concern traces of the composer's life in the work, vivifying performances or musical experiences full of life, but rather the life of music itself.In order to find an answer to the question I examine three solo concertos in the light of the philosophy of Deleuze and Guattari. The concertos, for flute, violin and piano respectively, with chamber ensemble, were composed within the frame of the dissertation and emanate from the ritornello form as found in Vivaldi. The ritornello concept is also present in Deleuze and Guattari, especially in the book A Thousand Plateaus, in which it serves as a collector and transformer of forces and connections that affect its surroundings. With the ritornello as a bridge between this philosophy and the music, I undertake a close reading of the three solo concertos with the philosophy as a companion.With the ritornello and other related concepts in Deleuze and Guattari, such as assemblage, chaos, territorializing and deterritorializing, I force my way past the musical structure in order to uncover the creational forces of music. In the flute and the flute concerto it is about establishing a fragile point in chaos; in the violin and the violin concerto all is centred around the ground, the earth and the territory; and in the piano and the piano concerto it is a matter of a single drawn-out leave-taking. These three moments -- entrance, deepening and dissolution -- simultaneously operate at a large number of levels, and together they form a single large ritornello of musical life.Contemplating music and musical instruments through the ritornello gives several new perspectives on the music and the composing, among them a view of instruments as upholders of different aspects of the ritornello, the composer as a preserver of the creational forces of music, and the musical structure as a network of forces and connections.
|
|
| 6. |
- Högberg, Per, 1964
(författare)
-
Klangikonografiska uttrycksformer: En interdisciplinär studie av det sakrala rummets konstarter i samverkan
- 2018
-
Ingår i: Konferensbidrag Musikforskning idag 2018, Uppsala.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En kyrkomusiker har att utöva sin praktik i ett konstnärligt mångfacetterat rum, där arkitektur, bild, musik, text och andra konstarter verkar var för sig men också tillsammans. Till rummets konstnärliga kärna hör också människan i sitt varande och sin utövning. Föreliggande studie söker i det sakrala rummets kontext identifiera och formulera verktyg för perception av främst tre konstarter i interaktion: bild, musik och text. Utifrån en mängd delfrågor söker projektet svara på den sammanfattande frågan: Hur kan interagerande konstarter beskrivas och gestaltas som uttrycksform för klangikonografi? Projektet uppehåller sig i Vasakyrkan (Göteborg), där dynamiken mellan Albert Eldhs kormålning i öster och Eskil Lundéns läktarorgel i väster bildar poler i ett konstnärligt spänningsfält. Mellan dessa magnifika artefakter befinner sig den kommunikativa människan, enskild och i grupp. Med utgångspunkt i Uddo L Ullmans betoning av liturgins folkmässighet, formulerad genom begreppsparet ”sacramentum” och ”sacrificium”, fokuserar projektets teoretiska ramverk bl. a. Jean-Luc Marions förståelse av estetiken, där ikonen är centralt placerad: som estetisk uttrycksform söker ikonen synliggöra det osynliga. Studiens metod består av två konstnärliga gestaltningsprojekt, som etableras i möten mellan olika uttryck i de utvalda konstarterna. Projekten resulterar i färdigställandet av ny mässmusik för församlingsbruk. Dokumentationsverktygen är liturgier, konserter, inspelningar och text (inkl. partitur). Studien pekar på en rörelse från ensamheten i rollen som organist, kyrkomusiker och forskare till erfarenheten av att det som sker i kyrkorummet alltid sker i samverkan och gemenskap. Alla befinner vi oss och rör oss – om än på lite olika vägar – i samma rum och med samma huvudriktning österut. Musiken, texterna och bildkonsten, allt blir resurser som koordinerar och intensifierar denna gemenskap och denna gemensamma rörelse. Kunskap kan formuleras om hur det bildkonstnärliga rummet, det musikaliska rummet och det textliga rummet interagerar. Också och inte minst för att kunna identifiera kyrkorummets, det liturgiska rummets folkmässighet som klangikonografi.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Högberg, Per, 1964
(författare)
-
”Stäm upp för din konung, du stämmornas mö!” Om församlingssång och orgel
- 2018
-
Ingår i: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; :14/15, s. 421-426
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett bärande element i gestaltningen av Svenska kyrkans gudstjänstliv har, alltsedan reformation och ortodoxi, varit församlingens delaktighet i det gemensamma gudstjänstfirandet. Inte minst har detta kommit till uttryck i församlingssång. Ett kyrkomusikaliskt bidrag till den liturgiska gestaltningen är ledningen av denna sång. För gudstjänstorganisten tar sig detta uttryck i bl. a. ”orgelspel till psalmsång”. I titeln Orgelsång och psalmspel. Musikalisk gestaltning av församlingssång (Diss.) möblerar jag om ett uttryck, i syfte att söka förståelse av sådana konstnärliga processer som ligger till grund för den musikaliska gestaltningen av orgelbeledsagad församlingssång i det liturgiska förloppet. Sådan gestaltning ställer inte enbart krav på organistens musikaliska kompetens i ett orgelmässigt och speltekniskt snävare perspektiv. Gudstjänstorganisten är inte en orgelsolist i det liturgiska skeendet, utan samverkar som en av deltagarna i interaktion tillsammans med församlingen. I Henric Leop. Rohrmans uppfordran till organisten att från sin orgelpall noga ge akt på just sången, har instrumentalisten fått verktyg att kunna överge orgelns spel till psalmsången, för att i stället låta instrumentet sjunga tillsammans med församlingen: i samspel och orgelsång. Detta samspel utgör också myllan för ett gemensamt lärande. I samklang mellan poesi och musik öppnas landskap som kan inspirera till enskild och gemensam reflektion utifrån liturgiska och konstnärliga implikationer. I sådant lärande, präglat av interaktion, ges förutsättningar för deltagarna att utgöra varandras pedagoger. Jag menar att en vokal ingång är grundläggande för all musikalisk gestaltning av det liturgiska skeendet. Denna erfarenhet kommer väl till pass även i pedagogiskt hantverk kring ämnet liturgiskt orgelspel.
|
|
| 9. |
- Högberg, Per, 1964
(författare)
-
”Stäm upp för din konung, du stämmornas mö!” Om orgel och koralsats som pedagogiska artefakter i församlingssångsmusicerande
- 2017
-
Ingår i: Konferensbidrag: Recital-Lecture, Musikforskning idag, Piteå.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett bärande element i gestaltningen av Svenska kyrkans gudstjänstliv har alltsedan reformation och ortodoxi varit församlingens delaktighet i det gemensamma gudstjänstfirandet. Inte minst har detta kommit till uttryck i församlingssång. Ett kyrkomusikaliskt bidrag till den liturgiska gestaltningen är ledningen av denna sång. För gudstjänstorganisten tar sig detta uttryck i bl. a. ”orgelspel till psalmsång”. I min avhandling Orgelsång och psalmspel. Musikalisk gestaltning av församlingssång möblerar jag om detta uttryck, i syfte att formulera en förståelse av konstnärliga processer som ligger till grund för musikalisk gestaltning av orgelbeledsagad församlingssång. De krav som sådan gestaltning ställer är inte begränsade till organistens musikaliska och speltekniska kompetens. Gudstjänstorganisten är inte en orgelsolist i det liturgiska skeendet, utan samverkar som en av deltagarna i interaktion tillsammans med församlingen. I Henric Leop. Rohrmans uppfordran till organisten att från sin orgelpall noga ge akt på just sången (1805), har instrumentalisten fått verktyg att kunna överge orgelns spel till psalmsången, för att i stället låta instrumentet sjunga tillsammans med församlingen: i samspel och orgelsång. Detta samspel utgör också myllan för ett gemensamt lärande. I samklang mellan poesi och musik öppnas landskap som kan inspirera till enskild och gemensam reflektion utifrån liturgiska och konstnärliga aspekter. I sådant lärande, präglat av interaktion, ges förutsättningar för deltagarna att bli varandras pedagoger. Erfarenheten att en vokal ingång är grundläggande för all kyrkomusikalisk gestaltning kommer väl till pass även i pedagogiskt hantverk kring ämnet liturgiskt orgelspel. Denna recital-lecture tar sin utgångspunkt i hur det reformatoriska arvet avseende orgelbeledsagad församlingssång förmedlades vid sekelskiftet 1800, samt i hur övergången vid denna tid från generalbasnoterad koralsats till utskriven fyrstämmighet, kom att påverka utvecklingen. Vid instrumentet ges talrika exempel på hur denna kunskap också kan stimulera gestaltningen av nutida orgelrelaterat församlingssångsmusicerande
|
|
| 10. |
- Jullander, Sverker, 1951-
(författare)
-
Gustaf Carlman (1906–1958)
- 2016
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En biografisk artikel, med verkförteckning, om tonsättaren, organisten, körledaren och musikpedagogen Gustaf Carlman.
|
|
